Göteborgs remfabrik

Göteborgs remfabrik
Arbetslivsmuseum
Remfabriken utmed Mölndalsån.
Remfabriken utmed Mölndalsån.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Gårda 23:14, Göteborg
Adress Åvägen 15
Koordinater 57°42′10.8″N 11°59′29.41″Ö / 57.703000°N 11.9915028°Ö / 57.703000; 11.9915028
Kulturmärkning
Byggnadsminne 17 september 1984
 - Referens nr. Lagskydd, RAÄ.
Ägare Higab
Färdigställande 1901
Byggnadsmaterial Tegel
Informationsplakett uppsatt som en del av Göteborgs stads kulturnämnds "Projekt Husmärkning" under åren 2000–2001 med drygt hundra skyltar på några av stadens utmärkta hus.

Göteborgs Remfabrik är ett arbetslivsmuseum som drivs av Föreningen Göteborgs Remfabrik. Det ligger på Åvägen 15 i stadsdelen Gårda, i centrala Göteborg.[1] I fabriken har nästan ingenting förändrats sedan sekelskiftet 1900. Den är byggnadsminnesförklarad sedan den 17 september 1984.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Remfabriken och Åvägen mot norr.

Företaget grundades 1891, och den första fabriken på platsen var en mindre byggnad av trä. Träbyggnaden brann ner i maj 1900, men fabriksledningen beslutade omedelbart att en ny fabrik skulle uppföras, denna gång dock av tegel. Den nya fabriken stod färdig 1901, där huvudbyggnaden uppfördes i tre våningar. Vid östra gaveln fanns en lägre byggnad där ångmaskinen stod. Dessutom fanns det några enklare skjul av trä, avträden, förråd och liknande. Tillbyggnader skedde 1907 och 1915.[3]

Elektrifiering av produktionen skedde omkring 1914, och den låga byggnaden med ångmaskinen fick ge plats för en utbyggnad av huvudbyggnaden. Viss modernisering blev det på 1940-talet då lokalerna målades om och vattentoaletter installerades. Lysrör monterades i slutet av 1940-talet men sedan upphörde moderniseringen, sannolikt för att produktionen och därmed lönsamheten gradvis minskade.

År 1947 hade man 35 industriarbetare anställda, som tillverkade "... driv- och transportremmar av bomull, cellull, hampa och kamelhår samt bomullsbromsband." Produktionsvärdet var detta år 1 miljon kronor.

Efter att verksamheten upphört 1977[3], köpte Göteborgs kommun in fabriken och hade under en period planer på att riva byggnaderna för att ge plats åt trafiken till och från E6:an. Planerna ändrades dock, och den 17 september 1984 blev Remfabriken i stället byggnadsminnesförklarad av riksantikvarieämbetet. Byggnadsminnesförklaringen gäller både byggnaden, maskinerna och övrig inredning.[4]

Maskinerna[redigera | redigera wikitext]

Central drivaxel med två rader av vävstolar
Vävstol av Robert Hall & Sons, Bury, England, tillverkat omkring 1905

En förutsättning för remfabrikens verksamhet var systemet med central remdrift. 1800-talets industrier hade inte tillgång till små kraftkällor utan fick sin mekaniska energi från vattenhjul, turbiner och ångmaskiner från vilka kraften överfördes till de separata maskinerna genom ett transmissionssystem med axlar och remmar. Remfabriken producerade ursprungligen remmar till sådana transmissionssystem. En annan göteborgsindustri, Svenska Kullagerfabriken, kom till som en lösning på problem med systemens långa axlar. Transmissionssystemet vid Göteborgs Remfabrik drevs ursprungligen av en enda ångmaskin och går genom byggnadens alla tre våningar. När fabriken elektrifierades cirka 1914 ersattes ångmaskinen av stora elektromotorer, men transmissionssystemet behölls. Det är sannolikt det bäst bevarade i Skandinavien.[5]

Remfabrikens ursprungliga maskinpark finns bevarad och står på samma plats som när fabriken lades ner. På tredje våningen (översta våningen) ligger varpsalen med tvinnmaskiner, varpor och bomställningar.

I vävsalen på andra våningen står vävstolar i långa rader och på bottenvåningen står ytterligare några, varav en är mycket stor. Alla dessa maskiner importerades från England i början av 1900-talet.

Dessutom står på fabriken flera gamla maskiner från nedlagda snörmakerier och bandfabriker. Det rör sig om bandvävstolar – varav två är jacquardvävstolarflätmaskiner samt en handduksvävstol. Det är huvudsakligen med hjälp av dessa som föreningen producerar textilier idag. Remtillverkning sker bara i liten skala, främst för att visa besökare hur vävstolarna fungerar.

Remfabriken idag[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs stad äger fastigheten sedan 1991 genom det kommunala bolaget Higab.[6] Kulturnämnden står för hyra, el och vatten medan Föreningen Göteborgs Remfabrik bedriver den egentliga museiverksamheten.

Göteborgs Remfabriks arkiv, som omfattar omkring 68 hyllmeter, förvaras av Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Birgersson, Lisbeth (1982). ”Göteborgs remfabrik : en museifabrik”. Folkets historia (Stockholm : Riksföreningen för folkets historia, 1980-) 1982 (10:1),: sid. 6-10 : ill. ISSN 0349-6279. ISSN 0349-6279 ISSN 0349-6279.  Libris 2388689
  • Birgersson, Lisbeth (1980). ”Nytt liv på Göteborgs remfabrik?”. Dædalus (Stockholm) 1980(49),: sid. 85-96 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris 2823817
  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 188-189. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
  • Byggnadsminnen 1978-1988: förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Stockholm: Riksantikvarieämbetet (RAÄ. 1989. sid. 245. Libris 8371852. ISBN 9171927522 
  • Göteborgs remfabrik 1891-1976. Göteborg. 1976. Libris 1520698 
  • ”Göteborgs remfabrik AB : överlevande drivkraft i Gårda”. Små industrier / [med bidrag av] Wanda Klintberg och Gudrun Nyberg ; med en bakgrund av Johannes Daun. Hundra år i Göteborg. Stockholm: Carlssons. 2019. Libris x7w3w178vpxz4cb3. ISBN 9789173319744 
  • Hellberg, Inga (1987). ”Arbetarnas rörlighet på Göteborgs remfabrik 1892-1977”. Sociologisk forskning 24(1987):1,: sid. 37-55. 0038-0342. ISSN 0038-0342.  Libris 9249124
  • Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 28, Göteborgs remfabrik : [23 kv Bleket tomt nr 5, Göteborgs kommun]. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. 1983. Libris 450723 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 15. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 
  • Röster från Remfabriken. Göteborg: Lindelöw. 2003. Libris 8884393. ISBN 91-88144-58-5 
  • Sjölin, Mats (1982). ”Göteborgs remfabrik : ett industriminne”. Folkets historia (Stockholm : Riksföreningen för folkets historia, 1980-) 1982 (10:1),: sid. 11-17. ISSN 0349-6279. ISSN 0349-6279 ISSN 0349-6279.  Libris 2388699
  • Särlvik, Ingegerd (1986). ”Göteborgs remfabrik”. Teknik & kultur 1986:1,: sid. 6-8 : ill.. 0283-4537. ISSN 0283-4537.  Libris 10380505

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]