Göteborgs stift

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göteborgs stift
Goteborg domkyrkan.jpg
Inrättat 1665[1]
Föregångare Skara stift, Lunds stift
Samfund Svenska kyrkan
Biskopssäte Sverige Göteborg, Sverige
Domkyrka Göteborgs domkyrka
Biskop Per Eckerdal
Antal kontrakt 16 (2014)
Antal pastorat 101 (2014)
Antal församlingar 179 (2014)
Vapen
Göteborg stift vapen.svg
Karta
Map of Diocese of Gothenburg.svg
Stiftskansliet huserar i Lilla Bommen i Göteborg.

Göteborgs stift är ett stift inom Svenska kyrkan. Det omfattar geografiskt landskapen Bohuslän och Halland samt de södra och västra delarna av Västergötland. Därmed sträcker det sig från Laholm i söder till Strömstad i norr. Stiftsstad är Göteborg. Stiftet har 16 kontrakt, 101 pastorat och 179 församlingar (2014).[2]

Biskop sedan 2011 är Per Eckerdal, som företräddes av Carl Axel Aurelius.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden för Göteborgs grundläggning ville man knyta de mest avlägsna församlingarna i Skara stift närmare myndigheten i den nya staden. Därför inrättades Göteborgs superintendentia 1620, till vilken lades Askims, Sävedals, Kinds, Marks, Ale, Flundre, Vättle, Bollebygds, Mo och Östra Hisings härad, av vilka Mo härad dock snart återgick till Skara stift. Eftersom till superintendentian också tillfördes Hallands län (1646) och större delen av Bohuslän (1658), ansågs denna bli för omfattande och då superintendenten 1665 skulle tillsättas, förvandlades denna till ett biskopsdöme. Det nya stiftet som var det åttonde i storlek i landet, utökades 1693 med Norrviken i Bohuslän, vilken tidigare tillhört Karlstads superintendentia, och omfattade då Göteborgs och Bohus län, Flundre, Ale, Vättle, Bollebygds, Marks och Kinds härad av Älvsborgs län, Hallands län samt Hishults sockendel av Kristianstads län.[3]

Stadens första kyrkoherde blev magister Sylvester Johannis Phrygius, som utnämndes den 26 juli 1619 och den 26 april 1620 fick konfirmationsbrev som superintendent. Phrygius kvarstod i sitt ämbete till sin död 1628. Superintendenter därefter blev Andreas Johannis Prytz (1629–1647) och Ericus Brunnius (1647–1664). Då superintendentsämbetet förvandlades till biskopsdöme hette den första biskopen Zacharias Klingius (adlad Klingenstjerna) (1665–1671) och därefter Laurentius Thoreri Billichius (1671–1678).[4]

Kontrakt[redigera | redigera wikitext]

Efter den 1 april 2007[redigera | redigera wikitext]

Genom den nya kontraktsindelningen den 1 april 2007 är flera tidigare kontrakt slopade och ersatta med en delvis ny indelning. Fyra kontrakt i Göteborg (Domprosteriet, Älvsborgs, Nylöse och Hisings kontrakt) är dock desamma som förut och alltså oberörda av den nya indelningen, liksom också Marks och Bollebygds, Kinds, Kungsbacka (har dock bytt namn från Fjäre kontrakt), Varbergs och Falkenbergs kontrakt.

De 16 kontrakten är sedan dess följande:

Före den 1 april 2007[redigera | redigera wikitext]

Den gamla kontraktsindelningen (en del namn med gamla rötter, se till exempel Älvsyssel):

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs stift i ord och bild. Redaktionskommitté: teol. dr. Elis Malmeström, teol. dr. Gösta Nelson, kyrkoherde Anders Block, kyrkoadjunkt Folke Fehn. Idun Förlag. Stockholm 1950. s. 34.
  2. ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2014-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/SKP2014.pdf. Läst 5 mars 2014. 
  3. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938. Red. Werner Göransson. Utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå. Göteborg 1938. s. 381.
  4. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982. Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv. Utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982. s. 1, 8.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]