Göteborgs stift

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göteborgs stift
Inrättat 1665[1]
Samfund Svenska kyrkan
Biskopssäte Göteborg,  Sverige
Domkyrka Göteborgs domkyrka
Biskop Per Eckerdal
Vapen Stiftets utbredning
Antal medlemmar {{{medlemmar}}}

Göteborgs stift är ett av Svenska kyrkans tretton stift. Det omfattar geografiskt landskapen Bohuslän och Halland samt de södra och västra delarna av Västergötland. Därmed sträcker det sig från Laholm i söder till Strömstad i norr. Stiftsstad är Göteborg. Stiftet är sedan 2007 indelat i 16 kontrakt. Från den 1 januari 2006 har antalet församlingar minskat från 275 till 240,[2] genom sammanläggning av redan samverkande mindre församlingar.

Biskop sedan 2003 var Carl Axel Aurelius som lade ned biskopsstaven 16 juni 2011. Han efterträddes av Per Eckerdal, som biskopsvigdes den 4 september och togs emot i stiftet den 10 september 2011.

Innehåll

Historik [redigera]

Vid tiden för Göteborgs grundläggning ville man knyta de mest avlägsna församlingarna av Skara stift, närmare myndigheten i den nya staden. Därför inrättades Göteborgs superintendentia 1620, till vilken lades; Askims, Sävedals, Kinds, Marks, Ale, Flundre, Vättle, Bollebygds, Mo och Östra Hisings härad, av vilka Mo dock snart återgick till Skara. Eftersom till superintendentian också tillfördes Hallands län (1646) och 1658 större delen av Bohus län, ansågs denna bli för omfattande och då superintendenten 1665 skulle tillsättas, förvandlades denna till ett biskopsdöme. Det nya stiftet som var det åttonde i storlek i landet, utökades 1693 med Norrviken i Bohus län, vilken tidigare tillhört Karlstads superintendentia, och omfattade då; Göteborgs och Bohus län, Flundre, Ale, Vättle, Bollebygds, Marks och Kinds härad av Älvsborgs län, Hallands län samt Hishults sockendel av Kristianstads län.[3]

Stadens första kyrkoherde blev magister Johannis Phrygius, som utnämndes 26 juli 1619 och 26 april 1620 fick konfirmationsbrev som superintendent. Phrygius kvarstod i sitt ämbete till sin död 1628. Superintendenter därefter blev Andreas Johannes Prytz 1629–1647 och Erik E. Brunnius 1647–1664. Då superintendentsämbetet förvandlades till biskopsdöme, hette den första biskopen Z.L. Klingius (adlad Klingenstjerna) 1665–1671 och därefter L.T. Billichius 1671–1678.[4]

Nya kontrakt efter den 1 april 2007 [redigera]

Genom den nya kontraktsindelningen efter den 1 april 2007 är flera tidigare kontrakt slopade och ersatta med en delvis ny indelning.

Fyra kontrakt i Göteborg (Domprosteriet, Älvsborgs, Hisings och Nylöse kontrakt) är dock desamma som förut och alltså oberörda av den nya indelningen, liksom också Marks och Bollebygds, Kinds, Falkenbergs, Varbergs och Kungsbacka kontrakt (det senare har bara bytt namn från det tidigare namnet Fjäre kontrakt).

De nya kontrakten är följande:

Kontrakt före den 1 april 2007 [redigera]

Den gamla kontraktsindelningen (en del namn med gamla rötter, se till exempel artikeln Älvsyssel)

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Göteborgs stift i ord och bild, redaktionskommitté: teol. dr. Elis Malmeström, teol. dr. Gösta Nelson, kyrkoherde Anders Block, kyrkoadjunkt Folke Fehn, Idun Förlag, Stockholm 1950, s. 34
  2. ^ GÖTEBORGS STIFT - FÖRSAMLINGAR: Församling - Pastorat - Kontrakt
  3. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 381
  4. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 1, 8

Externa länkar [redigera]