Götz von Berlichingen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Denna artikel handlar om en historisk person. För Goethes drama se Götz von Berlichingen (drama).

Götz von Berlichingen med signatur.
Kopparstick av järnhanden
Berlichingen, Järnhandens mekanism, Nordisk familjebok.png

Götz (Gottfried) von Berlichingen, kallad " Götz med järnhanden", född omkring 1480, död 23 juli 1563, var en tysk krigare.

Han kom 1494 som page till sin faders kusin, Konrad von Berlichingen, och efter dennes död till markgreven Fredrik IV av Brandenburg-Ansbach. Han deltog i denna tid i många fejder mellan tyska furstar och städer. Vid en belägring av Landshut (1504) förlorade han sin högra hand, som ersattes genom en med konstgjord mekanism försedd järnhand. Järnhanden, som i sitt inre hade en invecklad mekanism med hakskivor och fjädrar samt torde vara ett av de äldsta exemplen på konstgjorda extremiteter. Med dess hjälp förde han en mängd strider mot Nürnberg, Köln 1508, Mainz 1515-16 och flera andra städer.

I ett krig mellan det Schwabiska förbundet och hertig Ulrich av Württemberg 1519 tog Berlichingen den senares parti, men blev troligtvis vid ett utfall från borgen Möckmühl tillfångatagen och lössläpptes inte förrän 1522. År 1525 blev han inblandat i det "stora bondeupproret". Enligt egen utsago blev han av bönderna tvingad att överta ledningen av de så kallade Odenwalder hoparna. Trots att han så snart som möjligt drog sig undan till sin borg, tog hans fiender tillfället och anklagade honom för delaktighet i kriget. Han hölls två år i fängelse i Augsburg och måste tillbringa de följande elva åren i en sorts internering på sitt slott Hornberg vid floden Neckar.

I kejsaren Karl V:s tjänst deltog Berlichingen i kriget mot turkarna 1542 och i kriget mot Frankrike två år senare. Berlichingen efterlämnade en självbiografi författad omkring 1560, som utgavs 1731 och som flera gånger blivit omtryckt. Den blev senare källan för Johann Wolfgang von Goethes skådespel Götz von Berlichingen. Senare tiders forskning har ifrågasatt uppgifterna i självbiografin, där han gör det bästa att framställa sig själv i bästa dager. Samtida dokument visar att han var en tämligen hänsynslös rovriddare, som tog den sida som lönade sig bäst och ägnade sig åt tämligen hänsynslös plundring.

Under andra världskriget uppkallades en tysk pansargrenadjärdivision ur Waffen-SS efter honom, se 17. SS-Panzergrenadier-Division Götz von Berlichingen.

Källor[redigera | redigera wikitext]