Güstrow
| Güstrow | ||
| Ort | ||
 Slottet i Güstrow
|
||
|
||
| Land |  Tyskland |
|
|---|---|---|
| Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
| Kreis | Rostock | |
| Koordinater | 53°47′N 12°10′Ö / 53.783°N 12.167°V | |
| Yta | 70,86 km² | |
| Folkmängd | 29 762 (31 december 2011 [1]) | |
| Befolkningstäthet | 420 inv./km² | |
| Borgmästare | Arne Schuldt (partilös) | |
| Postnummer | 18273 | |
| Riktnummer | 03843 | |
| Registreringsskylt | GÜ | |
 Güstrows läge i Mecklenburg-Vorpommern
|
||
| Webbplats: http://www.guestrow.de www.guestrow.de | ||
Barlachstadt Güstrow är en stad i Mecklenburg-Vorpommern i norra Tyskland belägen cirka 45 km söder om Rostock. Güstrow är huvudort av distriktet (Landkreis) Rostock. Sedan 23 mars 2006 har staden tilläggsnamnet Barlachstadt efter Ernst Barlach. Namnet Güstrow kommer från gammal polabiska Guščerov (ödlans plats) som i sin tur är bildat av guščer (ödla).
Innehåll |
Geografi [redigera]
Güstrow ligger vid floden Nebel[2] som är en biflod till Warnow. Landskapet domineras av fem större insjöar.
Historia [redigera]
Samhället måste ha existerad omkring 1100 på grund av att biskopen Otto av Bamberg sände 1128 två präster hit. 1219 byggdes vid platsen där idag slottet ligger en borg. Enligt andra källor blev staden grundat mellan 1219 och 1226 av furste Henrik Burwin II av Mecklenburg. Han stiftade kort före döden 1226 Güstrows domkyrka. Mellan 1229 och 1436 hade furstesläktet Werle sitt residens i staden.
Mellan 1509 och 1550 hade franciskanermunkar ett kloster i Güstrow. 1503, 1508 och 1512 blev staden ödelagt av eldsvådor och 1556 brann borgen. Från 1552 till trettioåriga kriget var Güstrow känd för årliga teaterföreställningar. Mellan 1556 och 1695 var staden residens åt hertigen av Mecklenburg.[2] Under hans släkt påbörjades byggandet av det nuvarande slottet. Byggandet leddes av den tysk-svensk byggmästaren Franciscus Pahr.[2] Efter Mecklenburgs uppdelning 1621, blev staden huvudort för det lilla hertigdömet Mecklenburg-Güstrow. Albrecht von Wallenstein bodde flera år i slottet. Under det stora nordiska kriget förhandlades 1701 en vapenvila i Güstrow. För dessa förhandlingar var tsaren Peter I av Ryssland (den store), kurfurste August den starke av Sachsen och fältmarskalk Magnus Stenbock för Sverige närvarande.
Mellan 1806 och 1812 var Mecklenburg en besittning åt Napoleon I, och flera av stadens medborgare deltog i uppror mot ockupanterna. 1848 var Güstrow platsen för flera förhandlingar som skulle skapa en ny tysk författning. Med den industriella revolutionen tillkom 1850 en järnvägslinje, 1854 en telegrafstation, 1883 en sockerfabrik och 1896 en kanal till Bützow. I samband med nazisternas maktövertagande i Tyskland förstördes 1938 stadens synagoga.
1981 ägde i Güstrow ett toppmöte mellan Helmut Schmidt och Erich Honecker rum.
Befolkningsutveckling [redigera]
Befolkningsutveckling i Güstrow
Vänorter [redigera]
Güstrow har följande vänorter:[6]
- Neuwied,
Tyskland (sedan 1989) - Ribe,
Danmark (sedan 1991) - Kronshagen, Tyskland (sedan 1992)
- Gryfice,
Polen (sedan 1997)
Mellan 1998 och 2008 var Valkeala i Finnland också vänort till Güstrow. Den 1 januari 2009 sammanslogs Valkeala med staden Kouvola och därför slutades den tysk-finländsk vänortssamarbeten.
Ekonomi och kommunikationer [redigera]
Güstrows sockerfabrik var tidigare Europas största sockerfabrik och tillhör idag aktiebolaget Nordzucker AG. Dessutom finns en regionalt betydande mineralvattenfabrik.
Güstrow är ansluten till Rostocks pendeltågsnät. Motorvägen (tyska:Autobahn) A 19 ligger öster om staden och riksvägarna (tyska:Bundesstraße) B 103 (från Warnemünde till Kyritz) och B 104 (från Lübeck till Ramin) korsar varandra i staden.
Sevärdheter [redigera]
- Slottet Güstrow: residens åt de mecklenburgiska hertigen, uppförd 1500-talet i renässansstil
- Minnesplatser för Ernst Barlach, tysk skulptör (1870-1083), som bodde i Güstrow från 1910 till hans död 1938.
- Güstrows domkyrka, uppförd i tegel under 1200-och 1300-talet
- Natur und Umweltpark: djurpark med inhemska och tidigare inhemska djurarter
- St. Marien kyrka
Källor [redigera]
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
- ^ Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån: folkmängd 31 december 2011)
- ^ [a b c] [1] Güstrow i Nordisk familjebok , 2:a upplagan (1909)
- ^ Güstrows folkmängd 1905 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1909)
- ^ Folkmängd 1819 och 1938: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrå)
- ^ Güstrows vänorter, www.guestrow.de Läst: 13 januari 2012
