Gabriel Gustafsson Oxenstierna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gabriel Gustafsson Oxenstierna.
Litografi av Johan Henric Strömer.
Gravmonumentet i Tyresö kyrka visande Gabriel Oxenstierna och hans första hustru, Märta Bielke.

Gabriel Gustafsson Oxenstierna af Eka och Lindö, friherre, riksdrots, född i Reval 15 juni 1587, död på Tyresö slott 27 november 1640. Föräldrar riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna (1551–1597), bror till rikskanslern Axel Oxenstierna (1583-1654) och hustru Barbro (1556-1624).

Gift tre gånger, senaste gången (1631–1640) med Brita De la Gardie (Pontusdotter) (1581–1645). Detta par bodde på Tyresö slott. Begravd i Tyresö kyrka i Södermanland.

Gabriel Gustafsson Oxenstierna trädde i Karl IX:s tjänst år 1604. Från 1612 till 1618 var han hertig Johans råd, tillika kansler. Redan före dennes död (1618) utnämndes Oxenstierna till riksråd och hovmarskalk (1617). Åren 1618–1624 var Oxenstierna ståthållare över Stockholm samt över Uppsala slott och Uppsala län. Han sändes på beskickningar till Danmark 1622 och 1625, det senare året även till Lübeck, Hamburg, Nederländerna samt England. På 1620-talet lät han uppföra ett säteri som sedermera kom att bli känt som Margretelunds slott i Österåkers kommun.

Oxenstierna var även byggherre för Tyresö slott, som byggdes öster om moderns medeltida sätesgård belägen vid den nuvarande Prinsvillan. År 1620 påbörjades bygget och slottet stod klart 1633. Oxenstierna lät även 1638–1640 bygga Tyresö kyrka intill slottet. Kyrkan invigde han själv med sin egen begravning 1640. I kyrkan återfinns Oxenstiernas gravmonument med två vilande gestalter som föreställer Gabriel och hans första fru, Märta Bielke.[1]

Gabriel Gustafsson Oxenstierna förde ofta brodern Axel Oxenstiernas talan i rådet, sedan han fått upplysningar från Preussen från denne. Han förde förhandlingar om riksstyrelsen efter Gustav II Adolfs död 1632. Den 13 juni 1634 utsågs han till riksdrots och blev därigenom den främste i regeringen. Han var ledande och sammanhållande i regeringen och hade, liksom brodern Axel Oxenstierna, stort tålamod.

På grund av hans förtjänster upphöjdes hans barn och barnbarn 1651 till grevligt stånd med namnet Oxenstierna af Croneborg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska kyrkan: Välkommen till Tyresö kyrka (broschyr)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Gustafsson Oxenstiernas brev till brodern Axel Oxenstierna, omfattande tiden 1611-1640, utgavs 1890 genom P.Sondén i "Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling. Senare afdeln."
  • P.Sondén "Axel Oxenstierna och hans broder" (1903).
  • Oxenstiernas berättelse om kungamötet i Ulfsbäck 1629 är tryckt i "Historiska Handlingar 8:4" (1881)


Företrädare:
Magnus Brahe
President för Svea hovrätt
1633–1640
Efterträdare:
Per Brahe d.y.
Sveriges riksdrots
1634–1640