Gabriel Monod

Från Wikipedia
Gabriel Monod
Född7 mars 1844[1]
Ingouville, Frankrike
Död10 april 1912[2][3][4] (68 år)
Versailles
BegravdCimetière des Gonards[5]
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole normale supérieure
SysselsättningMedeltidshistoriker, universitetslärare, historiker, författare[6]
ArbetsgivareUniversitetet i Paris
Collège de France
École pratique des hautes études
Utmärkelser
Prix Montyon
Officer av Hederslegionen[7]
Redigera Wikidata

Gabriel Monod, född den 7 mars 1844 i Le Havre, död den 10 april 1912 i Versailles, var en fransk historiker, brorson till Adolphe Monod.

Monod studerade först i Paris och inhämtade sedan under vistelse i Berlin och Göttingen den nya historiska metod, för vars införande i fransk hävdaforskning han sedan gjorde mer än någon annan. Som direktör för École des hautes études, föreläsare vid École normale supérieure samt professor vid Paris universitet och Collège de France utövade han ett genomgripande inflytande på den historiska bildningen i Frankrike.

Bland hans vetenskapliga arbeten märks Études critiques sur tes sources de l'histoire mérovingienne (1872-1885), Bibliographie de l'histoire de France (1888), Maîtres de l'histoire: Renan, Taine, Michelet[förtydliga] (1894), Études critiques sur les sources de l'histoire carolingienne (1898) och Jules Michelet. Études sur sa vie et ses oeuvres (1905). År 1876 uppsatte han och redigerade till sin död "Revue historique", en av sin tids främsta historiska tidskrifter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Gabriel Monod, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Gabriel Monod, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ KNAW historisk medlemslista, G. Monod, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.landrucimetieres.fr .[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online.[källa från Wikidata]