Gagnefs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gagnefs kommun
Kommun
Gagnef kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Gagnefs kommunvapen
Land  Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Domsaga Falu domsaga
Läge 60°33′0″N 15°8′0″Ö / 60.55000°N 15.13333°Ö / 60.55000; 15.13333Koordinater: 60°33′0″N 15°8′0″Ö / 60.55000°N 15.13333°Ö / 60.55000; 15.13333
Centralort Djurås
Areal 812,32 km² (2013-01-01)[1]
138:e största (av 290)
 - land 767,15 km²
 - vatten 45,17 km²
Folkmängd 9 995 (2014-09-30)[2]
212:e största (av 290)
Befolkningstäthet 13,03 invånare/km²[2][1]
213:e högsta (av 290)
Kommunkod 2026
Gagnef Municipality in Dalarna County.png
Webbplats: www.gagnef.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Gagnefs kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Djurås. I kommunen flyter Västerdalälven och Österdalälven samman till Dalälven.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Floda och Gagnefs socknar. I dessa socknar bildades vid 1862 års kommunalförordningar landskommuner med motsvarande namn.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Gagnefs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Floda och Gagnefs landskommuner.[3]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1 september 2001 i Leksands tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Falu tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält ett av vågskuror bildat gaffelkors av guld.

Bilden avser sammanflödet mellan Väster- och Österdalälven. Vapnet fastställdes 1946. Vid sammanläggningen hade även Floda ett vapen, men det fick vika för Gagnefs, som registrerades hos PRV 1974. Flodas vapen föreställer tre blåklockor.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gagnefs kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
8 190
1975
  
9 122
1980
  
9 842
1985
  
9 877
1990
  
10 453
1995
  
10 487
2000
  
10 075
2005
  
10 131
2010
  
10 097
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 8 tätorter i Gagnefs kommun.[5]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Mockfjärd &&&&&&&&&&&01937.&&&&&01 937
2 Djurås &&&&&&&&&&&01278.&&&&&01 278
3 Gagnef &&&&&&&&&&&01049.&&&&&01 049
4 Djurmo &&&&&&&&&&&&0711.&&&&&0711
5 Björbo &&&&&&&&&&&&0697.&&&&&0697
6 Floda &&&&&&&&&&&&0680.&&&&&0680
7 Bäsna &&&&&&&&&&&&0649.&&&&&0649
8 Sifferbo &&&&&&&&&&&&0414.&&&&&0414

Sjöar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Lilla Lövsjön, vy mot norr 2013.


Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP S-Alt SD KS ÖVR C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 19 5 15 1
19 5 15
41 89,6
38
1973 1 17 3 17 2 1
17 3 17 2
41 91,9
35 6
1976 1 18 15 4 1 2
18 15 4 2
41 92,5
33 8
1979 1 18 14 3 1 4
18 14 3 4
41 90,1
31 10
1982 1 19 12 2 1 6
19 12 2 6
41 91,4
29 12
1985 1 18 12 4 1 5
18 12 4 5
41 89,5
32 9
1988 1 15 2 2 13 3 2 3
15 2 2 13 3 2 3
41 85,2
29 12
1991 1 14 2 14 2 3 5
14 2 14 2 3 5
41 85,1
27 14
1994 2 17 3 11 2 2 4
2 17 3 11 2 2 4
41 85,7
26 15
1998 3 14 3 12 2 3 4
3 14 3 12 2 3 4
41 80,23
27 14
2002 2 14 12 2 2 3
2 14 12 2 2 3
35 78,23
22 13
2006 12 1 15 1 2 4
12 15 2 4
35 80,40
21 14
2010 12 2 1 12 1 2 5
12 2 12 2 5
35 84,11
18 17
2014 1 9 2 3 7 7 1 1 4
9 2 3 7 7 4
35 86,67
22 13
  • Övriga partier 1970–1973 var Kommunal Samling
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i Gagnef domineras av små och medelstora företag, främst inom trävaruindustrin.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 2000 delar kommunen ut Ottilia Adelborg-priset till förtjänta författare eller bokillustratörer.




Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Lövsjö bruks verksamhet inleddes sedan brukspatron A.F. Rosenberg på Klosters bruk köpt Löfsjö bruk och år 1806 fått privilegier för hyttdrift. Tillsammans med Kopparbergs Bergslag anlade han vid Gräsån en masugn av sten och mulltimmer, en rostugn, en kvarn, en såg och ett tröskverk. Bruket var i drift från 1805 till 1895. Den 25 september 1895 nedblåstes masugnen och 1913 revs den, bara fundamentet finns kvar. Rostugnen fick stå kvar och påminner idag om den tidigare verksamheten. Hyttområdet med dammar och varphögen är ett fornminne med RAÄ-nummer Floda 159.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010 (Excel). Statistiska centralbyrån. Läst 2014-09-01.
  6. ^ Dalarnas Tidningar
  7. ^ RAÄ-nummer Floda 159.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]