Galápagosöarna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För provinsen Galápagos, se Galápagos (provins).
Världsarv
Galápagosöarna
Galápagos från ovan
Geografiskt läge
Koordinater 0°49′0.012″N 91°0′0″V / 0.81667000°N 91.00000°V / 0.81667000; -91.00000Koordinater: 0°49′0.012″N 91°0′0″V / 0.81667000°N 91.00000°V / 0.81667000; -91.00000
Plats Stilla havet
Land  Ecuador
Data
Typ Naturarv
Kriterier vii, viii, ix, x
Referens 1
Historik
Världsarv sedan 2001  (25:e mötet)
Hotat sedan 2007-2010[1]
* Enligt Unescos indelning.

Galápagosöarna (stavningen Galapagosöarna förekommer också) är en ögrupp, som hör till Ecuador. De 19 öarna är belägna i Stilla havet ungefär 1 000 km väster om Ecuadors fastland. Ekvatorn går över den största ön, Isabela. Galápagosöarna är kända för det stora antalet endemiska arter som finns här och även för Charles Darwins forskning som resulterade i hans teori om naturligt urval.

Galápagosöarna blev nationalpark 1959, vilket innebar att 97,5% av öarnas landyta skyddades. Då fanns tre bosättningar där med sammanlagt omkring 1 500 invånare. På 1980-talet hade antalet invånare ökat till mer än 15 000. 1986 blev det omgivande havet ett marint naturreservat. Unesco hade redan 1978 tagit med Galápagosöarnas landområde på sin världsarvslista och 2001 inkluderades även det marina reservatet.[2] Endast fem av öarna är bebodda.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Lavafält vid Sullivan Bay, Isla de Santiago.
Vy från Bartolomé mot Santiago

Galápagosöarna upptäcktes av Fray Tomás de Berlanga 1535. Öarna var obebodda, men Thor Heyerdahl fann på 1950-talet krukskärvor av sydamerikanskt ursprung som visade att folk tidigare varit där. Denna teori är fortfarande kontroversiell.

Ecuador annekterade området den 12 februari 1832.

I september 1835 kom Charles Darwin till Galápagosöarna och stannade ungefär fem veckor, då han studerade geologi och biologi på fyra av öarna. Han skrev sedan boken Om arternas uppkomst, till stor del inspirerad av materialet han samlade på öarna.


Galápagosöarna (Chelonoidis nigra)

Endemer[redigera | redigera wikitext]

Eftersom Galápagosöarna ligger så isolerat finns där många djurarter som bara lever på just dessa öar. Djur som bara finns på en plats kallas för endemer. De djur som främst finns på Galápagos är kräldjur och fåglar. 95 % av kräldjursarterna finns bara här, och detsamma gäller för 49 % av fåglarna.[källa behövs] Några djurarter som bara finns på Galápagosöarna är bland annat havsleguanen (Amblyrhynchus cristatus) som man uppskattar att det finns uppemot 400 000 stycken som lever på samtliga av öarna, landlevande leguan, galapagossköldpadda (Geochelone nigras) som man uppskattar att det finns 18 000 individer på Española, San Christobal, Santa Cruz, Pinzon, Isabela och Santiago (Pinta-underarten är utdöd), galapagospingvin (Spheniscus mendiculus) vars antal varierar med några hundra till några tusen stycken och som har sin utbredning på Isabela, Fernandina, Floreana och Santiago, galapagosskarv (Phalacrocorax harrisi), galapagoshäger (Butorides sundevalli) och många olika finkar. Andra arter är Galapagossjölejon som uppskattas till cirka 50 000 individer vilka återfinns på samtliga öar, den landlevande leguanenen som har specialiserat sig på att äta de gula kaktusbollarna och har sin utbredning på Santa Cruz, Baltra, Seymour, Isabela och Fernandina, lavaödlan som är Galápagos representant inom familjen Microphus och som det finns ett stort antal av på alla öarna förutom Genovesa och blåfotad sula som det häckar ungefär 20 000 på alla öarna förutom Pinzon och Santa Cruz.

Många av de djur som inte är endemiska arter på Galápagosöarna är istället endemiska underarter, så som exempelvis den underart av brun pelikan (Pelecanus occidentalis occidentalis) som häckar på öarna.

Under andra hälften av 1900-talet började bosättarnas getter att föröka sig i allt större utsträckning och påverka det inhemska beståndet av växter och djur. Därför beslutades det att dessa skulle tas bort, och år 2007 hade ca 10 000 getter skjutits.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”List of World Heritage in Danger: World Heritage Committee inscribes the Tombs of Buganda Kings (Uganda) and removes Galapagos Islands (Ecuador)” (på engelska). Unesco World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/news/636. Läst 2010-07-30. 
  2. ^ ”Galápagos Islands” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/1. Läst 2010-07-30. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]