Zinkspat
| Zinkspat | |
Zinkspat från New Mexico, USA
|
|
| Kategori | Karbonatmineral |
|---|---|
| Dana klassificering | 14.01.01.06 |
| Strunz klassificering | 05.AB.05 |
| Kemisk formel | ZnCO3 |
| Färg | Vit, grå, gul,grön till äppelgrön, blå, rosa, violett, blåaktigt grön och brun |
| Förekomstsätt | Prismatisk, radiala aggregat, granulär |
| Kristallsystem | Trigonalt - hexagonalt |
| Tvillingbildning | Ingen observerad |
| Spaltning | Perfekt på {1011} |
| Brott | Ojämnt subconchoidalt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 4,5 |
| Glans | Glaskropp, kan ha pärlskimmer |
| Refraktion | nω=1,842 – 1,850, nε=1,619 – 1,623 |
| Ljusbrytning | Enaxlig (-) |
| Dubbelbrytning | δ=0,223 – 0,227 |
| Transparens | Genomskinlig |
| Fluorescens | Blekgrön eller blekblå under UV-ljus |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 4,4 – 4,5 |
| Radioaktivitet | Ingen |
Zinkspat, även kallad galmeja eller smithsonit, är ett mineral, som består av zinkkarbonat och som i ren form innehåller ca 52 % zink.
Innehåll |
Egenskaper[redigera]
Zinkspat är ett variabelt färgat trigonalt mineral, som endast sällan återfinns i välformade kristaller.
Mineralets mångskiftande färgskala beror på närvaron av nya joner i kristallsystemet. Således beor den blå färgen på närvaro av kopparjoner, medan rosa till lila färg orsakas av koboltjoner.
Förekomst[redigera]
Mineralet kan bilda färglösa till gula eller gröna hexagonala kristaller men förekommer även i druv- eller njurformade utskiljningar eller i kompakta massor.
Zinkspat är en viktig zinkmalm och förekommer ofta tillsammans med andra zinkmalmer som till exempel zinkblände, varav det bildats genom förvittring.
De viktigaste fyndigheterna finns i Nordamerika, England, Grekland, Oberschlesien och andra platser.
Användning[redigera]
Zinkspat används främst för utvinning av zink. De vackraste varianterna av zinkspat används ibland som prydnadssten.
Källor[redigera]
Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
