Gamla begravningsplatsen vid Svingeln

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′44.91″N 11°59′22.49″Ö / 57.7124750°N 11.9895806°Ö / 57.7124750; 11.9895806

Fasaden på kapellet på Gamla begravningsplatsen vid Svingeln
I bakgrunden kapellet på Gamla begravningsplatsen vid Svingeln i Göteborg.
Gamla begravningsplatsen vid Svingeln.

Gamla begravningsplatsen vid Svingeln, tidigare Mosaiska begravningsplatsen, är en av Göteborgs två judiska begravningsplatser. Den ligger i stadsdelen Gullbergsvass och invigdes 1793[1], utvidgades 1814 och fick sitt namn 1817.[2]

Kapellet från 1864 har fasader av gult tegel och en plåtklädd kupol. Det är byggt i morisk stil, med interiör och mönster från spanska synagogor. På grund av vibrationer från den närliggande järnvägen, blev kapellet i så dåligt skick att det renoverades 2006-2007, då bland annat stora delar av byggnadens tegel ersattes. Begravningsplatsen omges av dekorativt utformat järnstaket. Exteriören samt interiören med kakelugnar och panelklädda väggar är mycket välbevarade. Kapellet ingår i kommunens bevaringsprogram (1987).

Historia[redigera | redigera wikitext]

1780 bildades Mosaiska församlingen av de judiska släkterna Delbanco, Henriques och Salomon, och under ett besök på Göteborgs Magistrat i oktober 1792 begärde Benedict Henriques "på den judiska nationens vägnar att en plats måtte utses till lägerplats för them af judiska nationen, som härstädes genom döden aflida". Efter detta beslutades att ett område på "30 kvadratalnar" (18 kvadratmeter) skulle avsättas för ändamålet, och redan året därpå var gravplatsen färdig.[1]

Gravplatsen utökades 1817, men var Mosaiska församlingens enda gravområde[1] tills den andra judiska begravningsplatsen i Göteborg, Nya Mosaiska kyrkogården, invigdes. Den ligger sydost om Östra kyrkogården och invigdes 26 maj 1915.[3]

Åt öster, direkt i anslutning till Gamla begravningsplatsen låg en annan kyrkogård under många år, Begravningsplatsen för fångar.[4]

Ända fram på 1920-talet hette området sydväst om Gamla begravningsplatsen och fram till i höjd med Alströmergatan, Friggaplatsen.[5]

1982 behövde spårvägstrafiken mer utrymme och man grävde därför upp sjutton av kyrkogårdens gravar. Detta trots att judisk tradition förbjuder att en jordad människa flyttas från sitt vilorum.[1]

Begravda på Gamla begravningsplatsen i urval[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri över gravstenar på Gamla begravningsplatsen vid Svingeln[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborg genom spårvagnsfönstret : 10 resor i Göteborg, Karin Berg & Liliana Gruia, Akademiförlaget 1994 ISBN 91-24-16667-7 s. 34-35
  • Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 49

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Bengt A. Öhnander (1998) [1990]. ”Kapitel 6”. Göteborg berättar mer (Tredje upplagan). Tre böcker förlag AB. ISBN 9170290598 
  2. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 42
  3. ^ Rundqvist m.fl (1982), s. 87
  4. ^ Götheborg omkring 1820 : Historiskt kartverk, upprättat för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, av andre Stadsingenjör A. Södergren 1923
  5. ^ Göteborg 1921 : Historiskt kartverk över Göteborg, upprättat för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, av andre Stadsingenjör A. Södergren