Gamla stan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′25″N 18°04′28″Ö / 59.32361°N 18.07444°Ö / 59.32361; 18.07444

För andra betydelser, se Gamla staden.
Gamla stan
Gamla stan vy mot norr, februari 2013
Gamla stan vy mot norr, februari 2013
Kommun Stockholm
Stadsdelsområde Södermalm
Församling Stockholms domkyrkoförsamling
Bildad 1926
Antal invånare 3 000 (2006)
Landareal 36 hektar
Smeknamn Staden mellan broarna
Postort Stockholm
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Gamla stan, till 1980 officiellt Staden mellan broarna, är Stockholms historiska centrum och uppbyggt på Stadsholmen. Även Helgeandsholmen och Strömsborg tillhör stadsdelen Gamla stan. Ibland räknas också Riddarholmen till Gamla stan, men den utgör en egen stadsdel. Under flera hundra år utgjorde Gamla stan den egentliga staden. Stadsdelen bildades 1926 och hade år 2006 cirka 3 000 invånare. Gamla stan tillhör Södermalms stadsdelsområde och har en yta av 36 hektar. På Gamla stans norra spets återfinns Stockholms slott.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gamla stan sett från Skeppsholmen
Stockholms äldsta karta visar staden före 1547, ritad på 1620-talet (del av karta med Stadsholmen, Helgeandsholmen och Riddarholmen).

Stockholm grundades på 1200-talet och byggdes i hägnet av den stora borganläggningen som Birger jarl låtit uppföra som "lås" för Mälaren. Vid stadens huvudtorg, Stortorget, byggdes rådhuset och bakom detta bykyrkan - den äldsta delen av Storkyrkan. Från torget utgick gator mot stadsportarna; den viktigaste, Köpmansporten, ledde ned till hamnen och Fiskartorget vid Saltsjön.

Gamla stan var länge staden i motsats till den mera lantliga omgivningen, malmarna (Norrmalm, Södermalm, Västermalm, Östermalm). Då omtalas den som "staden" eller "själva staden". Från 1800-talets mitt förtydligas namnet till "Staden mellan broarna" eller "Staden inom broarna".

Den äldsta medeltida staden omgavs av flera stadsmurar. En trolig placering för den äldre stadsmurens västra sträckning var längs Prästgatans västra sida, medan den östra muren följde Bollhusgränds och Baggensgatans östra sida. Att det exakta läget är svårbestämbart beror på att muren flyttades utåt i takt med att staden växte.[1] Att en mur verkligen har funnits framgår bland annat av bevarade skattelängder från 1400-talets senare hälft där begreppen "Innan mur" användes för de skattebetalare som bodde på Stadsholmens höjdplatå.[2]

Stadens dominerande byggnad var borgen. Innanför uppstod ett oregelbundet gatunät och redan vid 1200-talets slut påbörjades systematiska utfyllnader vid Stadsholmens stränder, varvid stadens tomtmarker ökade. Byggnader uppfördes på den utfyllda marken nedanför åsen och befästningarna placerades närmare vattnet. Under medeltidens senare del hade de långsmala kvarteren nedanför långgatorna bildats.

Först vid 1600-talet hade de gamla befästningarna spelat ut sin roll och efter den Stora branden 1625 i den sydvästra delen, inleddes ett omfattande regleringsarbete då gamla murrester revs och Stora och Lilla Nygatan drogs fram linjerakt genom det tidigare myllret. Några år senare revs även murarna österut och Skeppsbron anlades som en bred strandgata, med präktiga 1600-talshus som bildade stadens front mot vattnet - värdig själva stormaktens huvudstad.

Den äldsta bebyggelsen var sannolikt uppförd i trä, men under senmedeltiden kom en stor del av husen att byggas i tegel. Under stormaktstiden byggdes också många av de medeltida husen om. De fick ny fasadutformning med höga gavlar och rikt utsmyckade portaler. I senare tider har också husen moderniserats. På 1700-talet fick många byggnader nya takformer och enhetliga, putsade fasader och under det sena 1800-talet en rikare fasadutformning och stora skyltfönster längs affärsgatorna.

Bakom de synliga fasaderna finns ännu mycket av medeltida murverk kvar. Inne i husen kan man också finna både källarvalv från medeltiden, kalkmålningar gjorda på 1500-talet, rikt bemålade bjälktak från 1600-talet, högklassig rokokoinredning och 1800-talets överdådiga dekorationer.

Gamla stan från luften[redigera | redigera wikitext]

Gamla stan och Helgeandsholmen i september 2012, vy mot syd. I förgrunden skymtar Gustaf Adolfs torg, i bildmitt dominerar Riksdagshuset och Stockholms slott. Till höger syns Centralbron och en del av Riddarholmen. Längst bort i bakgrunden märks Slussen.
Gamla stan och Helgeandsholmen i september 2012, vy mot syd.
I förgrunden skymtar Gustaf Adolfs torg, i bildmitt dominerar Riksdagshuset och Stockholms slott. Till höger syns Centralbron och en del av Riddarholmen. Längst bort i bakgrunden märks Slussen.


Stadsplanering[redigera | redigera wikitext]

På 1840-talet lades de första regleringsplaner för Gamla stan fram, där man tog hänsyn till människornas dåliga bostadssituation och till genomgångstrafikens problem. Det var ett tiotal stadsplaner som praktiskt tagit samtliga krävde en total rivning av Gamla stans bebyggelse, med undantag för de stadskvarter väster om Stora Nygatan, som hade reglerats med rätvinkliga stadskvarter efter den "stora vådelden" år 1625. Ingen av dessa planer utfördes dock.

Kring sekelskiftet 1900 fick man upp ögonen för de historiska värden som Gamla stans bebyggelse representerade. Carl Larsson, själv född på Prästgatan, menade i ett uttalande 1904 att om han vore miljonär, så skulle han inköpa husen i Gamla stan, restaurera dem så noga som möjligt till deras ursprungliga skick samt utrusta dem med moderna tiders bekvämligheter.

På 1930-talet hade avsky mot Gamla stans slumkvarter förbytts till stor respekt för stadsdelens historiska arv. År 1934 lät Samfundet Sankt Erik på prov sanera huset Kindstugatan 14 i kvarteret Cepheus. Resultatet blev mycket lyckat och ledde till att hela kvarteret sanerades och Gamla stans största grönområde skapades.

Gamla stan som helhet skyddas sedan ett regeringsbeslut (1980-12-23) av en klassning som riksintresse för kulturmiljövård av Riksantikvarieämbetet.[3]

Bilder, stadsmiljöer[redigera | redigera wikitext]

Bilder, vyer från Tyska kyrkans torn[redigera | redigera wikitext]

Stortorgets julmarknad[redigera | redigera wikitext]

Stockholms-Gillet arrangerar årligen Stortorgets julmarknad, som äger rum cirka en månad före jul och brukar sluta den 23 december. Gamla stans julmarknad har gamla anor men den lades ner 1907. År 1915 öppnades den på nytt, huvudsakligen på Gillets initiativ. Gillet äger de faluröda bodarna, som hyrs ut till hantverkare och andra med försäljning av svenska produkter som hemslöjd, matvaror och glögg. Överskottet från julmarknaden går till Gillets verksamhet.[4]

Julmarknad på Stortorget genom tiden[redigera | redigera wikitext]

Gator och torg[redigera | redigera wikitext]

De äldsta kända bevarade gatunamnen i Stockholm och Gamla stan är Köpmangatan omnämnd första gången 1323 och Skomakargatan några år senare. Från 1400-talet finns namn som Stortorget, Kornhamn, Slottsbacken och Järntorget, liksom många namn som påminner om olika kyrkliga företeelser till exempel Stora Gråmunkegränd, Svartmangatan och Själagårdsgatan. Även Kindstugatan och Kåkbrinken är belagda från 1400-talet. Västerlånggatan och Österlånggatan har också medeltida anor. Efter 1600-talet har bara marginella förändringar skett av gator och torg i Gamla stan. Mårten Trotzigs gränd är endast 90 cm bred och är därmed Stockholms smalaste gränd.

Väldigt få namn har kommit till på 1800-talet, till dem hör Slussplan och Telegrafgränd, och på 1900-talet namnsattes främst kajer, broar exempelvis Kanslikajen, Riddarhuskajen och Stallbron.

Vy över Gamla stan från Monteliusvägen på Södermalm i december 2009. Längst till vänster syns en del av Riddarholmen och mitt i bild reser sig Tyska kyrkans spetstorn. I förgrunden pågår arbeten med Söderströmstunneln för Citybanan.
Vy över Gamla stan från MonteliusvägenSödermalm i december 2009.
Längst till vänster syns en del av Riddarholmen och mitt i bild reser sig Tyska kyrkans spetstorn. I förgrunden pågår arbeten med Söderströmstunneln för Citybanan.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kartan visar kvarter i Gamla stan och är en sammanställning av de tomtnummer som användes mellan 1729 - 1810.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hansson (1976), sida 42-43
  2. ^ Dalbäck (1987), sida 40
  3. ^ Speciellt bevarandeområde: Gamla stan (Texten i Archive.org)
  4. ^ Uppgift enligt Stockholmsgillet

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]