Gamla stilen och nya stilen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907.

Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern. Uttrycken skrivs då ofta förkortade som g.s. respektive n.s. i parentes efter datumangivelsen.

Eftersom övergången mellan de två kalendrarna har skett vid vid olika tidpunkter i olika länder sedan 1582, är det ofta nödvändigt att ange vilken kalender ett historiskt datum refererar till. Ett klassiskt exempel är den ryska oktoberrevolutionen, som startade 25 oktober 1917 enligt julianska kalendern (som då fortfarande gällde i Ryssland) medan datumet i de flesta andra länder då var 7 november 1917.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Orsaken till kalenderbytet var att den äldre julianska kalendern – som infördes av Julius Caesar år 46 f.Kr. för att skapa en kalender som stämde med jordens solår, det så kallade tropiska året – faktiskt går aningen fortare än det tropiska året på grund av att den alltid har en skottdag inskjuten vart fjärde år. Insikten om detta var känd när kalendern infördes, men ansågs då inte ha nån större betydelse. 500 år senare innebar dock skillnaden att den julianska kalendern låg mer än en vecka före det faktiska året, vilket bland annat påverkade beräkningarna för när påsken skulle infalla. För att komma till rätta med problemet, beslöt Vatikanen därför att övergå till en ny kalender där man struntar i att lägga in en skottdag vart fjärde sekelskiftesår. Den nya kalendern uppkallades efter den dåvarande påven, Gregorius XIII. Skillnaden i hanteringen av skottår innebar att den julianska kalendern låg 10 dagar före den gregorianska när denna började införas 1582. År 1700, då julianska kalendern la in en skottdag den sista februari medan den greorianska kalendern inte gjorde det, ökade skillnaden till 11 dagar, år 1800 ökade den till 12 dagar och år 1900 ökade den till 13 dagar. År 2000 var ett skottår i bägge kalendrarna, så skillnaden på 13 dagar gäller fortfarande, men åren 2100, 2200 och 2300 kommer avståndet att öka med ytterligare en dag.

Införandet av den nya stilen[redigera | redigera wikitext]

Den gregorianska kalendern infördes i de flesta romersk-katolska länder mellan 1582 och 1590, medan motståndet mot att införa en påvlig kalender i protestantiska och ortodoxa länder gjorde att det där dröjde betydligt längre. År 1700 övergick Danmark (och därmed även Norge, Färöarna och Island) till den gregorianska kalendern, liksom Nederländerna, större delen av Schweiz och de protestantiska delarna av Tyskland. Även Sverige påbörjade då ett försök att byta kalender, men gav upp 1712 (se nedan).

1752 bytte Storbritannien och alla dess kolonier (därmed även det blivande USA) kalender och två år senare även Sverige (inkluderande Finland).

Mot slutet av 1800-talet började även icke-kristna länder använda den gregorianska kalendern. Japan övergick till den 1873, Egypten 1875, Korea 1896 (landet hade då hamnat under japanskt herravälde) och Kina 1911.

De ortodoxa länderna höll ut till början av 1900-talet: Albanien bytte till gregorianska kalendern 1912, Litauen 1915, Bulgarien 1916, Ryssland och Estland 1918, och Grekland först 1925. I många ortodoxa länder används dock julianska kalendern fortfarande i religiösa sammanhang. Därför firar till exempel Ryssland sin juldag 7 januari och påsk 13 dagar senare än Västeuropa.

Sverige och Finland[redigera | redigera wikitext]

I Sverige och Finland infördes den gregorianska kalendern 1 mars 1753. Rent praktiskt gick det till så, att den julianska kalendern gällde till och med den 17 februari 1753. Avståndet mellan de två kalendrarna var då 11 dagar, så nästa dag betecknades 1 mars och de elva dagarna med datumen 18–28 februari 1753 har därmed aldrig funnits i Sverige.

Det hade tidigare gjorts ett försök att införa gregorianska kalendern gradvis i Sverige, genom att från år 1700 till och med år 1740 strunta i den julianska kalenderns skottdagar och därmed minska avståndet mellan kalendrarna vart fjärde år. Men efter en bra början år 1700, glömde man på grund av krig bort att hoppa över skottdagarna åren 1704 och 1708. Projektet innebar dels att Sverige måste ha en helt egen kalender under perioden, kallad svenska kalendern, och missarna 1704 och 1708 medförde att det skulle dröja till 1748 innan den svenska kalendern stämde med den gregorianska kalendern. Allt detta gjorde att Karl XII 1711 beslöt att man skulle återgå till den gamla kalendern i februari 1712. Det gjordes genom att man satte in en extra skottdag efter den ordinare det året: fredagen den 30 februari 1712, den så kallade tillökningsdagen.

Ryssland[redigera | redigera wikitext]

I Ryssland användes den julianska kalendern ända fram till 1918, året efter ryska revolutionen. Februarirevolutionen och oktoberrevolutionen inträffade enligt den gregorianska kalendern i mars respektive november 1917. Eftersom Ryssland införde gregorianska kalendern mycket senare än övriga västvärlden är notationen speciellt viktig i samband med användning av ryska källor från den tiden. Antingen omvandlas datumen till den nya stilen eller så noteras de som källan oftast anger med noteringen (g.s.) tillfogad. Även vid en omvandling kan det vara bra att skriva att det rör sig om omvandling.

I ryska källor anges till exempel datumet för slaget vid Borodino som 26 augusti 1812, men enligt den gregorianska kalendern noteras den dagen som 7 september 1812. Vilket datum man skriver beror på vilken läsekrets man vänder sig till. Om missförstånd kan uppstå bör markering ske. Notering kan då ske som:

  • den 26 augusti (g.s.)
  • den 7 september (utan "stil"-notering om alla datum i texten avser gregorianska kalendern)
  • den 26 aug/7 sept (g.s./n.s.)

Begreppen[redigera | redigera wikitext]

Ofta sägs det att begreppen "gamla stilen" och "nya stilen" skulle vara ett resultat av att greorianska kalendern är uppkallad efter en påve, och att man i det antikatolska Sverige ville ha en mer neutral beskrivning, men samma uttryck för att särskilja de två kalendrarna åt används faktiskt i de flesta språk och flesta länder - även katolska. De motsvarande latinska uttrycken är stili veteris (st.v.) och stili novi (st.n.), på franska talar man om ancien style (a.s.) respektive nouveau style (n.s.),[1] på tyska alten Stils (a. St.)[2] och neuen Stils (n. St.),[3] och på engelska Old Style (O.S.) och New Style (N.S.).[4]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ christinelapostolle: Calendrier Länkad 2014-01-10
  2. ^ Duden: a. St. Länkad 2014-01-10
  3. ^ Duden: n. St. Länkad 2014-01-10
  4. ^ GENUKI: Old Style and New Style Dates and the change to the Gregorian Calendar: A summary for genealogists Länkad 2014-01-10