Gamla svenska mått

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Detta är en sammanställning över olika sorters gamla svenska mått. För många av måtten i listan anges i artiklarna värden som är resultat av måttreformer genomförda på 1600-talet, och det är dessa som vanligen i andra sammanhang åsyftas när man talar om "gamla svenska mått". "Gamla svenska mått" ska alltså inte uppfattas som "äldsta kända" eller något liknande.

Det förekommer många regionala måttenheter, med mer eller mindre bestämd koppling. Vissa enheter var uppenbarligen beroende på vilken yrkesgrupp som begagnade sig av dem.

Vid olika tillfällen i historien, har gjorts försök att standardisera måttsystemen, såväl nationellt som internationellt, oftast med liten framgång, även inom länderna. Det nuvarande systemet, metersystemet, med mått som meter, kvadratmeter, gram och kilogram, beslutades i Sverige 1875, och infördes 1879-88. Fortfarande lever dock det mycket gamla måttet verktum kvar, ca 25 mm, bland byggfolk, åtminstone vad gäller virkesdimensioner, exempelvis 2’’x 4’’ sågat (”tvåtumfyra sågat” = 50x100 mm) [1].

Svenska mått- och viktsystem före 1855[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1855 användes följande längdmått i Sverige:[2]

Enheten för längdmåttet var alnen.

1 mil = 6000 famnar
1 famn = 3 alnar
1 aln = 2 fot
1 fot = 2 kvarter
1 kvarter = 6 verktum
1 verktum = 12 verklinjer

Enheten för ytmåttet var tunnlandet.

Enheten för torra varors mått var tunnan.

Enheten för våta varors mått var kannan.

Enheten för viktualievikten var skålpundet. (livsmedel)

Enheten för guld- och silvervikten var skålpundet.

Enheten för medicinalvikten var skålpundet (libran).

Enheten för övriga vikter var skeppundet.

Svenska mått- och viktsystem efter 1855[redigera | redigera wikitext]

Efter 1855 gällde foten som enhet för längdmåttet:[3]

1 mil = 360 revar
1 rev = 10 stänger
1 stång = 10 fot
1 fot = 10 tum
1 tum = 10 linjer

Foten var lika den tidigare.

Enheten för ytmåttet var kvadratfoten.

Enheten för torra varors mått var kubikfoten.

Enheten för våta varors mått var kannan.

Enheten för vikten är skålpundet.

Svenska metersystemet[redigera | redigera wikitext]

Svenska metersystemet antogs av riksdagen och stadfästes 1876. Under perioden 1879 till 1889 års början fick det användas vid sidan av det då gällande systemet, men efter 1889 års ingång var det ensamt lagligt gällande.[2]

1 nymil = 10 kilometer
1 kilometer = 1000 meter
1 meter = 10 decimeter
1 decimeter = 10 centimeter
1 centimeter = 10 millimeter.
1 meter = 3,3681 svensk fot

Följande förhållanden gällde mellan de gamla och nya enheterna:[4]

Längdmått[redigera | redigera wikitext]

1 mil (gammal) = 1,068 mil (ny)
1 rev = 29,690 meter
1 stång = 2,9690 meter
1 fot = 0,29690 meter
1 mil (ny) = 0,9356 mil (gammal)
1 meter = 3,3681 fot

Ytmått[redigera | redigera wikitext]

1 kvadratrev = 8,815 ar
1 kvadratstång = 8,815 kvadratmeter
1 kvadratfot = 0,08815 kvadratmeter
1 hektar = 11,344 kvadratref (=2,0257 tunnland)
1 ar = 11,344 kvadratstänger
1 kvadratmeter = 11,344 kvadratfot

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Längdmått[redigera | redigera wikitext]

Längdmått, forts

Rymdmått (torra varor)[redigera | redigera wikitext]

Rymdmått (våta varor)[redigera | redigera wikitext]

Ytmått[redigera | redigera wikitext]

Viktmått[redigera | redigera wikitext]

Mängdmått[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin Bra Böckers förlag, 1989-96
  2. ^ [a b] Smedman, s. 3
  3. ^ Smedman, s. 5
  4. ^ Smedman, s. 9
  • Jansson, Sam Owen, Måttordboken, (andra uppl. 1995), Nordiska Museet, ISBN 91-7108-384-7
  • Carlsson, Albert W, Med mått mätt, svenska och utländska mått genom tiderna. Albert W Carlsson och LT:s förlag 1989
  • Ohlon, Rolf, Gamla mått och nya. Sohlmans förlag 1974
  • Smedman, Karl (1878). Handbok vid förvandling af äldre och nuv. svenska mått och vigter till och från metersystemet. Stockholm: G. Carlson & K. Libris 1600536 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]