Gamma Cassiopeiae

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gamma Cassiopeiae
Observationsdata
EpokJ2000
Stjärnbild Cassiopeia
Rektascension 00t56m42,5s
Deklination 60°43'00"
Skenbar magnitud (V) +2,15
Stjärntyp
Spektralklass B0.5 IVe
U-B-färgindex -1.08
B-V-färgindex -0.15
Variabeltyp Gamma Cas
Astrometri
Radialhastighet (Rv) -7 km/s
Egenrörelse (μ) RA: 25,65 mas/år
Dek.: -3,82 mas/år
Parallax (π) 5,32±0,56 mas
Avstånd 613  (188 pc)
Absolut magnitud (MV) -4,22
Detaljer
Massa 15 M
Luminositet 70 000 L
Temperatur 25 000 K
Rotationshastighet > 300 km/sekund
Andra beteckningar
Tsih, 27 Cassiopeiae, HR 264, BD+59°144, HD 5394, SAO 11482, FK5 32, ADS 782, MX0053+60, WDS 00567+6043, HIP 4427, CCDM J00567+6043

Gamma Cassiopeiae (γ Cas / γ Cassiopeiae) är en eruptiv variabel stjärna i stjärnbilden Cassiopeia; den skenbara magnituden varierar oregelbundet mellan +2,20 och +3,40. Den är prototypen för Gamma Cassiopeae-variablerna. Även om stjärnan är ganska ljusstark är den ovanlig, eftersom den inte har något traditionellt arabiskt eller latinskt namn. På kinesiska har den dock namnet Tsih, som betyder "piskan".

Stjärnan befinner sig i mitten av Cassipeias välkända "W". USA:s andre astronaut, Virgil Ivan "Gus" Grissom gav skämtsamt stjärnan namnet Navi efter sitt mellannamn (stavat baklänges), eftersom stjärnan användes som en enkelt identifierad referenspunkt under rymdfärderna till månen.

Gamma Cassiopeiae är en snabbt roterande stjärna som sväller ut längs med ekvatorn. Detta tillsammans med den höga luminositeten resulterar i en massförlust som bildar en skiva runt stjärnan. Ljusvariationerna verkar orsakas av denna skiva.

Gamma Cassiopeiae är också en stark röntgenstrålningskälla och är en spektroskopisk dubbelstjärna. Följeslagaren har en omloppstid på 203,59 dygn med en excentricitet (e) på 0,26. Följeslagarens massa tros vara lik solens. Röntgenstrålningen kan förklaras om följeslagaren vore ett kompakt objekt med hög gravitation vid ytan, som en vit dvärg eller en neutronstjärna. Den försvinnande gasmassan från Gamma Cassiopeiae skulle kunna kollidera med följeslagaren, och på så sätt transformera potentialenergi till värmeenergi.