Gammelmedia
Gammelmedia är begrepp som nyligen börjat användas för att beteckna de traditionella medierna för att särskilja dem från de nya som tillkommit från mitten av 1990-talet[källa behövs]. Till gammelmedia räknar man bland annat tidningar, böcker, film, radio och TV.
Huvudsakligt igenkännande drag för gammelmedia är att distributionen sker enkelriktat, det vill säga en stor aktör till många, även känt som envägsmasskommunikation. Medborgare har traditionellt varit starkt begränsade i sitt utbud av media och i att kunna bidra med eget innehåll annat än när distributören så tillåtit och då oftast efter någon form av gallring eller redigering som lätt färgats av det politiska klimatet. I kontrast till gammelmedia står exempelvis bloggosfären.
Det andra igenkännande draget är att urvalet av material tenderar att vara centrerat kring den verklighet som kännetecknas av den geografi, livsföring, och premieringssystem osv som den besutande personer hos mediat befinner sig i, samt en tendens att reagera långsamt.[1]
Gammelmedia distribuerar bland annat nyheter, redaktionellt material samt egna eller inköpta dramaproduktioner. De två främsta distributionssätten är i form av tryck på papper samt ljud eller bild över radiovågor.
[redigera] Se även
- Politisk korrekthet (PK)