Gammelstad–Karlsvikshyttans Järnväg

Från Wikipedia
Gammelstad–Karlsvikshyttans Järnväg
Allmänt
PlatsNorrbotten
SträckaGammelstad-Karlsvikshyttan
Anslutande linjerMalmbanan
Organisation
Invigd1906[1]
Nedlagd1956
ÄgareLuleå järnverksaktiebolag -1906
Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg 1906-1962
Luleå kommun 1962-
Infrastruktur­förvaltareStatens Järnvägar 1906-
Luleå kommun 1962-
Norrbottens Järnvägsmuseum
TrafikoperatörStatens Järnvägar 1906-
Tekniska fakta
Längd5,5[1] kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast16[1] ton
Största lutning10[1] 
Minsta kurvradie300[1]
Högsta hastighet40[1] km/h
Elektrifierad1923-10-01 - 1939-09-01
Matning15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Källor
Linjekarta
Gammelstad-Karlsvikshyttan
km
Unknown BSicon "LSTR"
Malmbanan▲Boden C
Station on track
0 Gammelstad
Unknown BSicon "ABZgl"
Malmbanan►Luleå C
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "STR+r"
  ►2003–
Track end end Straight track
Gammelstads kombiterminal  2003–
Unknown BSicon "xABZg+l" One way rightward
  ►2003–
Unknown BSicon "SKRZ-Yo"
Riksväg 97
Non-passenger station/depot on track
1,9 Storheden norra[2]  1977–
Unknown BSicon "BUE-sv"
Storhedsvägen
Unknown BSicon "eABZgl" Unknown BSicon "exSTR+r"
  ►–1967
Non-passenger station/depot on track Unknown BSicon "exSTR"
2,9 Storheden södra  1977–
Straight track Unknown BSicon "exBST"
3,4 Mogenlogen
Straight track Unknown BSicon "exBST"
3,6 Karlshälls grusgrop
Unknown BSicon "SKRZ-Au" Unknown BSicon "exSTR"
E4
Unknown BSicon "STR+l" Unknown BSicon "ABZgr" Unknown BSicon "exSTR"
  ◄1986–▼1967–
Straight track Unknown BSicon "eABZg+l" Unknown BSicon "exSTRr"
  ►–1967
Unknown BSicon "eABZg+l" Unknown BSicon "eABZgr"
  ◄–1967
Straight track Unknown BSicon "eKDSTe"
4,5 Karlshäll  1940–
Unknown BSicon "BUE-sv"
Karlsviksvägen
Unknown BSicon "eDST"
5,5 Karlsvikshyttan 1906-
Unknown BSicon "eKDSTe"
6,1 Karlsvik 1906-
Källor[3][4][5][6]

Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg eller Gammelstad-Karlsviks Järnväg var en normalspårig 1435 mm järnväg mellan Gammelstad vid Statsbanan Luleå-Riksgränsen och Karlsvikshyttan. Banan upphörde som järnväg 1956 men har under 1970- och 1980-talet återuppbyggts som industrispår och museijärnväg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Luleå järnverksaktiebolag erhöll koncession den 10 mars 1905, i samband med anläggandet av järnverket i Karlsvik, och banan började byggas samma år.[7] Järnvägen öppnade för allmän godstrafik den 16 juli 1906 och den 26 oktober 1906 blev den ett eget bolag Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnvägaktiebolag. Byggkostnaden för banan var 300 000 kronor i slutet av 1906. Järnvägen hade inget eget material utan trafikerades av Statens Järnvägar.[8]

Malmbanan elektrifierades med början 1915 och var helt elektrifierad den 31 oktober 1923 men eldriften togs bort den 1 september 1939.[9]

Efter järnverkets konkurs 1925[10] och försäljning till skrot 1929[11] upphörde trafiken den 1 januari 1931[12] och banan var inte i bruk fram till 1941.[13] Ett 500 meter stickspår byggdes på tyskt initiativ till lagerlokalen för träsliperiet vid Karlshäll 1940. Tyska armén använde byggnaden som lagerlokal för varor som kom med båt och vidarebefordrades med järnväg mellan 1941 och sommaren 1943.[14]

Trafik enligt koncessionen upphörde 1954 och 1957 revs spåret till Karlsvik. Under 1960-talet planerades Storhedens industriområde och mellan 1976 och 1978 byggdes sidospåren i Storheden längs det delvis omlagda industrispåret.[15] Under början av 1980-talet upprättas en plan för ett järnvägsmuseum och spåret till Karlsvik återuppbyggdes med nyinvigning 1986.[14]

En ny godsterminal byggdes 2003 utanför Gammelstad längs industrispåret mot Karlsvik. I samband med detta byggdes ett nytt spår som följde Malmbanan längre öster ut och gick runt den nybyggda godsterminalen innan den igen anslöt till industrispåret vid Storheden norra. Godsverksamheten flyttades från godsterminalen vid järnvägsstationen i centrala Luleå till kombiterminalen i oktober 2003.[16]

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Banan trafikeras av Norrbottens Järnvägsmuseum och det finns godstrafik till Storheden.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1906” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 110. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201906.pdf. Läst 14 april 2013. 
  2. ^ ”STADSDELAR -Historia bakom stadelsnamnen”. Luleå kommun. 2010. sid. 4. http://www.lulea.se/download/18.4a3d28f313aa49dea89eac0/1354872702811/Stadsdelar.pdf. Läst 14 april 2013. 
  3. ^ ”Järnvägsnätbeskrivning för Luleå kommuns spåranläggningar”. sid. 9-10. http://www.lulea.se/download/18.2361edeb13cf367a1f93c56/1362062614609/J%C3%A4rnv%C3%A4gsn%C3%A4tbeskrivning.pdf. Läst 14 april 2013. 
  4. ^ ”Gammelstad–Karlsvikshyttan”. Banvakt.se. http://banvakt.se/gammelstad-karlsvikshyttan/. Läst 14 april 2013. 
  5. ^ ”019 Gammelstad - Karlsvikshyttan”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd019.htm. Läst 14 april 2013. 
  6. ^ ”Expropriation Gammelstad Karlsvik”. Lantmäteriet. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=33&sd_base=lm25&sd_ktun=0003eexb. Läst 14 april 2013. 
  7. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1905” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108084007/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201905.pdf. Läst 25 november 2012. 
  8. ^ ”Gammelstad-Karlsvikshyttans Järnväg”. Nordisk Familjebook 1908. https://runeberg.org/nfbi/0371.html. Läst 25 november 2012. 
  9. ^ ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 25 november 2012. 
  10. ^ ”Händelser i Luleå 1900-1959”. Luleå kommun. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180831035327/https://www.lulea.se/uppleva--gora/stadsarkivet/historiska-fakta-om-lulea/handelser-i-lulea-1850-2012/handelser-i-lulea-1900-1959.html. Läst 12 april 2013. 
  11. ^ ”Viktiga årtal i Karlsviks historia”. Karlsviks Intresseförening. http://www.karlsvik.se/viktiga_artal.html. Läst 12 april 2013. 
  12. ^ ”Järnvägar i historien, Händelser år 1931”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1930.htm#%C3%A5r1931. Läst 25 november 2012. 
  13. ^ ”Järnvägar i historien, Händelser år 1941”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/LOK-reg/H1930.htm#%C3%A5r1941. Läst 25 november 2012. 
  14. ^ [a b] ”En kort beskrivning av GKJ”. Föreningen Malmbanans Vänner. 5 juli 1997. Arkiverad från originalet den 21 april 2004. https://web.archive.org/web/20040421222948/http://www2.lulea.se/mbv/swedish/gkj/gkjhist.html. Läst 14 april 2013. 
  15. ^ ”Gammelstad-Karlsvikshyttan”. järnvag.net. https://www.jarnvag.net/banguide/gammelstad-karlsvikshyttan. Läst 12 april 2013. 
  16. ^ Mia Ising (1 mars 2006). ”Gammelstad - nav i norr”. Banverket Godset 3/2006. http://red-media.se/referenser/pdf/Godset3-06.pdf?pid=345122135237167&rid=1&initPage=1. Läst 24 november 2012. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Nordén, Åsa (1985). ”Karlsvik - Karlshäll: Gammelstad-Karlsvikshyttans järnväg”. Sällsamheter i Norrbotten. Kustlandet (1985): sid. 68-76 : ill..  Libris 10505668
  • Persson, E. Bertil (1982). Gammelstad-Karlsvikshyttans järnväg. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 32. Stockholm: Sv. järnvägsklubben. Libris 7745495. ISBN 91-85098-32-9