Gardin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Gardiner” leder hit. För andra betydelser, se Gardiner (olika betydelser).
Gardin.

Gardin är tyg av tjock eller tunn kvalitet avsett att anbringas i eller intill fönster, till skillnad från draperi som anbringas på andra ställen än i eller vid fönster.

Gardinen kan vara längder av tyg som hängs upp vertikalt vid sidan av fönstret med eller utan kappa som hängs upp horisontellt, eller enbart en kappa i övre delen av fönstret. Vanligtvis används en gardinstång för upphängning av gardiner, ofta i anslutning till fönster. Cafégardin är en horisontell kappa i nedre delen och likaledes i övre delen av fönstret samtidigt.

Den mängd av tyg som är avsett för ena sidan av fönstret kallas våd och den mängd som är avsett för ett fönster kallas för en luft, två lufter är således gardinvaror till två fönster. Sängförhängen introducerades före gardinernas intåg i hemmen. Men så var också fönstren väldigt små till en början, och behovet att öka värmen vid sängen desto större.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Att fönstergardiner förekommit finns dokumenterat i inventarieförteckningar från 1600-talet enligt Nationalencyklopedin (avser sannolikt Sverige). Och enligt tidningen Antik och Auktion nr 9:2004 finns ännu äldre belägg för förekomst av gardiner på kontinenten. Gunnar Hazelius-Bergs bok "Gardiner" från 1962 berättar om hur Filip V av Frankrike beställde gardiner redan 1316 till fyra fönster för slottet Chevauchesuel inför sin kröning. De ska ha varit tillverkade i något som kallades serge[1], en blandning av bomull och silke. Några decennier senare uppges att kungen av England köpte elva alnar lärft till fönstren i sitt rum, och 1380 hade Karl V av Frankrike azurblå lärftgardiner. Förmöget borgerskap i mellaneuropa antas ha haft gardiner, men knappast i "de breda folklagren". Samma artikel berättar att det 1617 finns dokumenterat att Örebro slott hade fyra fönsterförhängen och att det i Ebba Brahes bouppteckning från 1674 omnämns blåa, röda och svarta gardiner i lärft och rask (eventuellt en kypertteknik) i glansigt ylletyg med vaxad yta).

De första gardinerna kallades franska gardiner och var enkla vävnader i ljusa färger och glest vävda för att släppa in så mycket ljus som möjligt, men att sängomhängena istället var den tidens statussymboler i textil väg.

Uttrycket "Schwedische Gardinen" (Svenska gardiner)[redigera | redigera wikitext]

"Schwedische Gardinen" (svenska gardiner) är ett tyskt slanguttryck för fängelse ("hinter schwedischen Gardinen zu sitzen", "att sitta bakom svenska gardiner").

Enligt en utbredd teori om ursprunget är det militärslang från trettioåriga krigets dagar och avser fångläger för krigsfångar tagna av de svenska trupperna. Det finns dock inga samtida källor för denna etymologi; det första kända belägget för uttrycket är i själva verket från 1906.

Mer sannolikt är att det uppstod i kriminella kretsar under 1800-talet, vid den tid då Sverige blev känt för sitt stål – än idag är termen "Schwedenstahl" välkänd i Tyskland. Stålgallret i fängelsecellen skulle alltså vara svenska gardiner.[2][3][4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Senare försvenskat till sars.
  2. ^ Deutschlandradio Kultur, 2008-07-25
  3. ^ Duden – Redewendungen. Wörterbuch der deutschen Idiomatik, 3., überarbeitete und aktualisierte Auflage, Mannheim, Dudenverlag (= Duden, Band 11), S. 694 "schwedisch"
  4. ^ Siegmund A. Wolf: Wörterbuch des Rotwelschen, Mannheim, Bibliographisches Institut AG, 1956, Nr. 1650 "Gardinen"
Gardinvåd i munkabälte
En våd med varpeffekt och en våd med inslagseffekt
Detalj av varpeffekt