Gary Gilmore

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Gary Mark Gilmore, född 4 december 1940 i Waco, Texas, död 17 januari 1977 i Draper, Utah (avrättad), var en amerikansk brottsling och mördare, den första att avrättas i USA (av delstaten Utah) efter högsta domstolen i målen Gregg vs. Georgia förklarade dödsstraffet författningsgiltigt, under vissa förutsättningar. Gilmore var dömd för ett mord begånget 1976, kort efter utslaget kom. Det spekuleras i att hans motvilja att överklaga domen eller be om nåd medverkade till att dödsstraffet åter togs i bruk i USA efter ett tio år långt moratorium. Andra menar att dödsstraffet de facto återtogs i bruk först 1979, med Floridas avrättning av John Spenkelink, då Gilmore frivilligt underkastade sig domen och inte gjorde några försök att häva den eller få till stånd en ny rättegång.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gilmore, som hade ett digert brottsregister, mördade i juli 1976 Max Jensen som var biträde vid en bensinstation i Orem, Utah och dagen därpå motellägaren Ben Bushnell i Provo, Utah. Gilmore dömdes till döden för mordet på Bushnell men vägrade att överklaga domslutet och be om nåd. Gilmore avrättades på morgonen den 17 januari 1977 genom arkebusering. Hans sista ord var ”Let's do it!”.[1] Dessa ord inspirerade sedermera Dan Wieden när han skapade Nikes berömda slogan "Just do it!"[2]

Gilmore var den första som avrättades i USA efter att USA:s högsta domstol hade återinfört dödsstraffet efter Gregg mot Georgia-rättegången 1976.

Gary Gilmore inom populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Gary Gilmore donerade sina ögon till medicinvetenskapen.[3] Det brittiska punkbandet The Adverts släppte 1978 singeln "Gary Gilmore's Eyes".

Norman Mailer ägnar sin roman Bödelns sång (1979) åt Gilmores öde. The Police skrev och framförde en låt vid namn Bring on the Night tillägnad Gary Gilmore.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ About.com: Any Last Words?
  2. ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article17330739.ab
  3. ^ "Organs donated, body cremated – Gary Gilmore saga over".

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]