Gaspard-Gustave Coriolis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gaspard-Gustave de Coriolis

Gaspard-Gustave Coriolis, född 21 maj 1792, död 19 september 1843, fransk ingenjör, fysiker och matematiker. Son till Jean Baptiste Elzéar Coriolis och Marie-Sophie de Maillet.

Vid 18 års ålder blev han intagen på det prestigefyllda École Polytechnique. Han blev lärare där 1815 och professor i mekanik 1829. Början av 1800-talet var tiden för industriella revolutionen och Coriolis, liksom många andra, intresserade sig för maskiner. 1829 formulerade han de moderna definitionerna på mekaniskt arbete och rörelseenergi.

Rektorn för École Polytechnique spelade och var väldigt intresserad av biljard. Han ville få bättre kunskap om hur bollarna rullar och studsar för att bli bättre och gav Coriolis i uppdrag att undersöka detta. Han publicerade därför 1832 en avhandling om Den matematiska teorin för biljardspelet. Corolis fortsatte att intressera sig för roterande system och nu på maskiner. Detta ledde till att han 1835 beskrev Corioliskraften.

Från 1838 var han studierektor vid École polytechnique i Paris.[1]

På grund av dålig hälsa avled Corolis 1843 endast 50 år gammal. Han har hedrats med att en kratermånen fått hans namn.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931


Se även[redigera | redigera wikitext]