Gaston Leroux

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Leroux” leder hit. För andra betydelser, se Leroux (olika betydelser).
Gaston Leroux.

Gaston Louis Alfred Leroux, född 6 maj 1868 i Paris, Frankrike, död 15 april 1927 i Nice, var en fransk författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Leroux var gift först med Marie Lefranc och sedan med Jeanne Cayatte. Han föddes i Paris under en resa som föräldrarna företog och växte upp i Normandie. Han tog en magisterexamen i Caen och ägnade sig sedan åt juridikstudier i Paris. 1907 drog han sig tillbaka för att författa skönlitteratur. Han flyttade till Nice året därpå och grundade där 1919 filmbolaget Cinéromans, där hans dotter Madeleine Lépine-Leroux senare var verksam som skådespelerska.

Leroux är främst känd för romanen Fantomen på Operan, som bland annat blivit en musikal av Andrew Lloyd Webber 1986. Trots sin oerhörda popularitet har den inte givit Leroux något större namn i svenska litteraturkretsar.

Romanen L'Épouse du Soleil (1912, översatt till svenska som Solbruden) innehöll beskrivningar av inkaindianernas solkult. Den var en av inspirationskällorna till Hergés serieberättelse Solens tempel.[1][2][3]

Bibliografi (skönlitteratur i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • L'homme qui a Vu le Diable (roman, publicerad 15 mars 1908 i Je sais tout n° 38)
  • Le mystère de la chambre jaune (1907)
    • Det gula rummets hemlighet (översättning Ebba Nordenadler, Geber, 1908)
    • Gula rummets hemlighet (översättning H. Lindgren, B. Wahlström, 1920)
  • Le Parfum de la dame en noir (1908)
    • Den svartklädda damens parfym (översättning Ebba Nordenadler, Geber, 1909)
  • Le Fauteuil hanté (1909)
    • Den förhäxade fåtöljen (översättning Ebba Nordenadler, Geber, 1910)
  • Le Roi Mystère (följetong i 105 avsnitt i Le Matin 24 oktober 1908 till 9 februari 1909)
  • Le Lys (roman, 1909)
  • Le Fantôme de L'opéra (roman, 1910)
    • Fantomen på Operan (översättning Ulla Hornborg, Trevi, 1988)
    • Fantomen på Operan (engelsk bearbetning Jennifer Bassett, översättning och svensk bearbetning Birgitta Burman, LL-förlaget, 1996)
  • La Reine de Sabbat (följetong i Le Matin 1910-1911)
  • Le Dîner des Bustes (novell, 1911)
  • Balaoo (följetong i Le Matin hösten 1911)
  • La Hache D'or (roman, 1912)
  • L' Épouse du Soleil (roman, 1912)
    • Solbruden (anonym översättning, Dahlberg, 1916)
  • Rouletabille chez le Tsar (1913)
    • Rouletabille hos tsaren (översättning M. Isberg, Geber, 1913)
  • Les Premières Aventures de Chéri-Bibi (roman, 1913)
  • Rouletabille à la guerre: le château noir (1913)
  • Rouletabille à la guerre: les Étranges noces de Rouletabille (1914)
  • Confitou (roman, 1915)
  • Le Coeur Cambriolé (roman, 1920)
  • Tue la Mort (roman, 1920)
  • La Poupée Sanglante (roman, 1923)
  • Les Ténébreuses (roman, 1924)
  • La Coquette Punie (roman, 1924)
  • Le Noël du Petit Vincent-Vincent (roman, 1924)
  • Not'Olympe (roman, 1924)
  • La Femme au Collier de Velours (roman, 1924)
  • Hardigras ou Le Files des Trois Pères (roman, 1925)
Ej identifierad svensk översättning
  • Mannen som återvände: kriminalroman (översättning H. J., Dahlberg, 1918)
  • Barnet: roman (översättning B., Dahlberg, 1918)

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Battaglia, V. (2006-02-05): "Tintin, Inspiré du National Geographic". Dinosauria.com. Läst 16 januari 2015. (franska)
  2. ^ Duplan, Antoine (2014-03-15): "Tintin dans le temple obscur de la création". Letemps.ch. Läst 16 januari 2015. (franska)
  3. ^ "Le Temple du Soleil". Tintin.com. Läst 16 januari 2015. (franska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]