Gatumagiker

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Gatumagiker, illusionist som, oftast utan ersättning, utför sina trick på gatan för att underhålla och träna sina konster. Genren uppstod under 90-talet efter att amerikansk TV lanserade en show med magikern David Blaine. Showens format skapades främst av programmets kreativa konsult Paul Harris, en legendarisk innovatör inom främst genren close-up.

Harris hade länge uttryckt missnöje med att betraktarnas reaktioner aldrig visades i TV-sammanhang, vilket korrigerades via Blaines show där kameran nästan aldrig lämnar betraktarnas ansikten. Också som en motreaktion, insisterade Harris på att allt skulle ske i miljöer där kameratrick inte kunde användas som bortförklaring. Man filmade då utomhus med handhållen kamera.

Blaines nomad-karaktär i TV-showen byggde delvis efter karaktären "Caine" i den gamla TV-serien "Kung-fu". En exotisk främling dyker upp, gör makalösa saker, för att sedan försvinna spårlöst.

Efter Blaines framgångar har flera andra gjort shower på samma tema, som till exempel Cyril, Criss Angel.

Ordet "gatumagi" i den här kontexten har väldigt lite gemensamt med det mycket äldre fenomenet med samma namn; gatumagi, alt. Street Performance. Skillnaderna är många. Gatumagiker av den äldre skolan gör föreställningar på trottoarer och torg med en början, en mitt och ett slut varefter publiken uppmanas att lägga en slant i hatten om de gillade vad de såg. Kända gatuartister som använder sig av magi är Gazzo, Nick Nickolas och den numera avlidne Jim Cellini i USA.