Geijer (släkt)
Geijer är en svensk släkt, som enligt traditionen härstammande från en adelsätt från Österrike (Geyer)[1] som inkom till Sverige i början av 1600-talet. Ur släkten har de adliga ätterna af Geijerstam och von Geijer utgått.
Historia
Släktens äldste, säkerställde svenska anfader var Christoffer Geijer den äldre (död 1657), gift med Dorotea De Besche (1608–1696). Enligt traditionen skulle han ha inkommit till Sverige på 1620-talet, och ha varit son till Sebastian Geijer. Gabriel Anrep uppger att ätten hade beklätt höga poster i samhället i Österrike. Om Sebastian Geijer skriver Anrep ingenting om att denne skulle ha levt i Sverige, utan uppger att han bodde i Österrike. Riddarhuset uppger däremot att Christoffer Geijer d.ä. kan ha varit son till en Sebastian Geijer som var munskänk i Nyköping.[2][3] Svenskt biografiskt lexikon anger att munskänkens namn var Bastian Geiger, i hertig Karls tjänst i Nyköping.[4]
Släkten hade länge sin huvudsakliga hemvist i Värmland, där många av dess medlemmar var bruks- och godsägare. Bengt Gustaf Geijer den äldre (1682–1746) grundade Uddeholms bolag – Värmlands största industribolag – som han testamenterade som ett slags släktfideikommiss att ägas och förvaltas av hans efterkommande. Andra medlemmar av släkten ägde och utvecklade Rörstrands porslinsfabrik under delar av 1700- och 1800-talen. Även inom kulturen har släkten Geijer lämnat betydande bidrag, inte minst genom historikern, skalden, tonsättaren, politikern med mera Erik Gustaf Geijer (1783–1847).
Bergsrådet och bruksägaren Emanuel af Geijerstam (1730–1788) adlades på namnet af Geijerstam 1773 och introducerades på Riddarhuset året därpå med nummer 2010.
En annan gren av ätten adlades med namnet von Geijer, nämligen överstelöjtnanten Carl Emanuel Geijer (1777–1865) år 1817 enligt 1809 års regeringsform, vilket innebär att endast huvudmannen innehar adlig värdighet. Ätten introducerades 1818 på nummer 2256, och är fortlevande.
I dag
Släkten består i dag av fyra släktgrenar med namnet Geijer (Bosjö-, Krokstad-, Lindfors- och Ransätergrenarna). Därutöver finns de introducerade adliga ätterna af Geijerstam och von Geijer. Geijerska släktföreningen, bildad 1912, tillhör landets äldsta, och äger och förvaltar Ransäters bruksherrgård, i dag mer känd som Geijersgården i Ransäter. Geijersgården är också namnet på det hus i centrala Uppsala som ligger omedelbart norr om universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i kvarteret Slottet, Övre Slottsgatan 2. Det uppfördes 1790 och ägdes 1837–1846 av ovannämnde Erik Gustaf Geijer, som lät bygga om det och skapade den nuvarande exteriören.
Personer med efternamnet Geijer eller von Geijer
- Agnes Geijer (1898–1989), textilhistoriker och arkeolog
- Arne Geijer (1910–1979), LO-ordförande, politiker, socialdemokrat
- Bengt Reinhold Geijer (1758–1815), kemist, mineralog, ämbetsman och företagsledare
- Bengt Gustaf Geijer (1682–1746), brukspatron
- Bror von Geijer (1816–1886), militär och politiker
- Christofer Wilhelm Geijer (1821–1890), bruksägare och politiker
- Christoffer Geijer d.ä. (död 1657), bergmästare, stamfar?
- Erik Geijer (1883–1959), jurist
- Erik Gustaf Geijer (1783–1847), författare, poet, historiker, tonsättare
- Gottschalk Geijer (1850–1924), militär
- Gösta Geijer (1857–1914), tonsättare och författare
- Herman Geijer (1871–1943), språkforskare
- Ingrid Geijer-Rönningberg (1895–1983), skulptör
- Irma von Geijer (1873–1959). född von Hallwyl
- Jakob Fredrik Geijer (1823–1881), bruksägare och politiker
- Karl Reinhold Geijer (1849–1922), filosof, professor
- Knut von Geijer (1864–1948), borgmästare och politiker
- Lennart Geijer (1909–1999), jurist, politiker, justitieminister, socialdemokrat
- Margit Geijer (1910–1997), författare och konstnär
- Martin Geijer (född 1966), regissör och teaterpedagog
- Mona Geijer-Falkner (1887–1973), skådespelare
- Oscar Geijer (1812–1898), kyrkoherde och politiker
- Per Geijer (1886–1976), mineralog och geolog, professor
- Per Adolf Geijer (1841–1919), filolog
- Per Adolf Geijer (krigsråd) (1767–1826)
- Reinhold Geijer (född 1953), civilekonom och bankman
- Salomon Gottschalk von Geijer (1821–1904), militär och godsägare
- Vivianne Geijer (född 1941), skulptör
- Wilhelm Geijer (född 1947), auktoriserad revisor
- Wilhelm von Geijer (1865–1930), löjtnant
Personer med efternamnet af Geijerstam
- Bengt af Geijerstam (1902–1962), ingenjör och flygdirektör
- Bengt Olof af Geijerstam (född 1944), fotograf
- Brita af Geijerstam (född Gemmel) (1902–2003), författare, översättare och danspedagog
- Carl Fredrik af Geijerstam (1832–1886), godsägare och politiker
- Carl-Erik af Geijerstam (1914–2007), författare och översättare
- Christina af Geijerstam (född von Hofsten) (1779–1856), pianist
- Claes af Geijerstam (född 1946), musiker, kompositör och radioman
- Emanuel af Geijerstam (1730–1788), företagsledare och politiker
- Eva af Geijerstam (född 1945), journalist och författare, filmkritiker
- Gustaf af Geijerstam (1858–1909), författare, dramatiker och samhällsdebattör
- Jan af Geijerstam (född 1951), journalist, industriminnesforskare, filosofie doktor[5]
- Karl af Geijerstam (1850–1899), ingenjör och författare
- Olof af Geijerstam (1800-1863), landshövding
- Peder af Geijerstam (född 1983), långdistanscyklist[6]
- Ragnar af Geijerstam (1901–1946), författare, manusförfattare och översättare
- Sven af Geijerstam (1913–1990), ämbetsman och politiker
Personer med namnet Geijer, som inte tillhört den beskrivna släkten
- Arne Geijer (1910–1979), LO-ordförande
Källor
- ^ Släktartikel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
- ^ Riddarhusets ätte- och vapendatabas, "von Geijer", sidan läst 26 februari 2008. [1]
- ^ Svenska adelns Ättar-taflor utgifna af Gabriel Anrep, Volym 1, s. 919
- ^ Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1967, s. 1
- ^ ”Styrelsen - Svenska Industriminnesföreningen”. www.sim.se. http://www.sim.se/styrelsen. Läst 23 juni 2015.
- ^ ”Bedui.com – On bicycle through Europe, Africa and Asia”. Bedui.com. http://www.bedui.com. Läst 23 juni 2015.
- Geijer, Lennart: Släkten Geijer jämte dottersläkterna von Geijer och af Geijerstam (1953)
Vidare läsning
- Lazarus (1905). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 10. Stockholm. sid. 73-86. Libris 68708. http://runeberg.org/millionar/10/0073.html