Generation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ordet generation kommer från latinets generatio som betyder 'födande'; 'släktled'. I biologin är det den process genom vilken populationer av organismer förmedlar egenskaper till sin fördel från generation till generation som kallas utveckling.

Det finns två olika typer av generationer, familjär eller kulturell. Familjär är den man oftast talar om och då handlar det om mor, far och mor- och farföräldrar. Det är ett släktled. Mor- och farföräldrar, föräldrar och barn är exempel på tre vanliga generationer.

När man talar om kulturell generation gäller det personer som är födda i olika decennier, t.ex. 70-talister och 80-talister. Då är det inte nödvändigt att man på något sätt är släkt.

Man talar även om olika generationer när de gäller vetenskap och utveckling, då en generation kan syfta på successiv förbättring i utvecklingen av en teknik som förbränningsmotorn, eller successiva iterationer av produkter med planerad föråldring, såsom spelkonsoler eller mobiltelefoner.

Familjär generation[redigera | redigera wikitext]

Vissa beskriver en familjär generation som den genomsnittliga tiden mellan en moders första barn och hennes dotters första barn. Men de är väldigt olika i olika länder. I vissa utvecklingsländer räknar man med 20 år mellan de olika generationerna men i vissa länder har det även nått 30 år mellan de olika familjära generationerna.[1]

Kulturell generation med klyftor[redigera | redigera wikitext]

När man delar in folk efter ålder, det handlar ofta om "dagens ungdom" och att "det var bättre förr". De är tydliga klyftor i vårt samhälle mellan generationerna. Man ser ofta olika på saker i samhället och ungdomar känner ofta en lång distans till de äldre. Samhället utvecklas ständigt och därför är det förståeligt att ungdomar och äldre generationer inte är speciellt lika varken i teori eller praktik.

Social generation[redigera | redigera wikitext]

USA:s babyboom ses här som den bredaste delen i ålderspyramiden för USA:s folkräkning år 2000.

En social generation är grupp av personer som föddes under samma tidsperiod och delar liknande kulturella erfarenheter. Idén med en social generation, i den betydelse som vi använder idag, fick fäste under 1800-talet. Innan dess hade begreppet "generation" i allmänhet avsett familjeförhållanden, inte bredare sociala grupperingar. 1863 definierade den franske lexikografen Emile Littré en generation som "alla människor som lever vid ungefär samma tid."[2]

När sedan 1800-talet skred fram stödde flera trender den nya generationstanken, av ett samhälle uppdelat i olika kategorier människor baserat på ålder. Dessa trender var alla kopplade till modernisering, industrialisering, eller ”förvästligande”, som hade förändrat bilden av Europa sedan mitten av 1700-talet. En trend var en förändring i mentaliteten när det gällde tid och social förändring. Den växande betydelsen av upplysningens idéer gjorde att idén att samhället och livet kunde förändras, och att civilisationen kunde gå utvecklas vidare. Detta uppmuntrade sambandet mellan ungdom och social förnyelse och förändring. Politisk retorik under 1800-talet fokuserade ofta på ungdomens förnyande kraft genom rörelser som Det unga Italien, Unga Tyskland, Sturm und Drang, the Den tyska ungdomsrörelsen, och andra romantiska rörelser. Vid slutet av 1800-talet hade de europeiska intellektuella accepterat de nya tankarna på en värld termer av generationer, och i termer av ungdomsrevolt och enmancipation.[2]

Två viktiga bidragande orsaker till förändringen i mentalitet var samhällets ändrade ekonomiska struktur. På grund av den snabba sociala och ekonomiska förändringen var i synnerhet unga män mindre benägna att se upp till sina fäder och familjeauktoriteter än de tidigare hade varit. En större social och ekonomisk rörlighet tillät dem att trotsa deras auktoritet i mycket högre grad än det traditionellt hade varit möjligt. Dessutom var deras fäders skicklighet och visdom ofta mindre värd eller användbar än tidigare på grund av tekniska och sociala förändringar.[2] Under denna tid ökades perioden mellan barndom och det vuxna livet, som vanligtvis var förlagd vid något universitet eller i militärtjänstgöring, för många människor som gick in i tjänstemannasektorn. Denna kategori av människor var väldigt inflytelserik vid spridningen av idén med ungdomlig förnyelse.[2]

Generationsteori[redigera | redigera wikitext]

Det är viktigt att etablera ett teoretiskt ramverk för att tala någon generation. Det samtida samhället accepterar lätt, rent av naturligt, tanken på generation som ett sätt att skilja ut eller jämföra. Idén om en generation är inte ny och hittas i äldre litteratur.[3] Men det finns också psykologiska och sociala apekter på betydelsen att tillhöra och identifiera sig en generation.

Begreppet generation används också för att lokalisera särskilda grupper människor i historiska och kulturella omständigheter, såsom "babyboomgeneration" (på engelska: "babyboomers"). Att studera generationer är ett fascinerande fenomen som inkluderar ett antal olika analysområden och analysnivåer.[3]

Eftersom alla generationer har likheter, är det att förenkla att säga att de är lika. En rapport nyligen från Pew Research Center beskrev utmaningen i att studera generationer: "Generationsanalys har en lång och ansedd plats i social vetenskap, och vi lägger vår röst på dem som tror att det inte bara är möjligt, utan också mycket upplysande, att söka det unika och karakteristiska för en viss grupp amerikaner. Men vi vet också att detta inte är någon exakt vetenskap. Vi är medvetna om att det finns lika stora skillnader i attityder, värderingar, vanor och livsstilar inom en generation som det finns mellan generationer. Men vi är övertygade om att denna verklighet inte minskar betydelsen av generationsanalys, utan snarare ökar dessa rikedom och komplexitet."[4]

Det viktiga är inte var någonstans gränsen för generationen dras, utan hur individer och samhällen tolkar gränserna och hur indelningen skapar processer och resultat. Emellertid är metoden att kategorisera åldersklasser användbart för forskare för att konstruera gränsdragningar i deras arbete.[5]

Generationer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/Generation
  2. ^ [a b c d] Wohl, Robert (1979). The generation of 1914. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. sid. 203–209. ISBN 978-0-674-34466-2. http://books.google.com/?id=YLe3e3FDXQkC&lpg=PA1&dq=wohl%201914&pg=PA1#v=onepage&q= 
  3. ^ [a b] Biggs, Simon (2007). ”Thinking about generations: Conceptual positions and policy implications.”. Journal of Social Issues 63 (4): sid. 695–711. 
  4. ^ Taylor, P. & Keeter, S. (Eds.) (2010-02-24). ”The Millennials. Confident, Connected. Open to Change.”. sid. 5. http://pewresearch.org/pubs/1501/millennials-new-survey-generational-personality-upbeat-open-new-ideas-technology-bound. 
  5. ^ Grenier, Amanda (2007). ”Crossing age and generational boundaries: Exploring intergenerational research encounters”. Journal of Social Issues 63 (4): sid. 713–727. 

Delar av denna artikel är översatt från engelska Wikipedia.

Se även[redigera | redigera wikitext]