Generator

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Generator (olika betydelser).
Artikeln Dynamo omdirigerar hit; idrottsföreningen Dynamo hittas på Dynamo (sport).
Generatorer i vattenkraftverk
När rörelseenergin kommer i form av rotation bildas elektrisk energi i spolarna längs sidan medan polerna byts + = röd - = blå
En dynamo, "Wenströms patent" (efter Jonas Wenström), står i Västanfors gamla kraftstation.

Generator, även kallad dynamo, är en maskin som omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi.[1] För detta ändamål använder de induktionsprincipen/generatorprincipen – när en elektrisk ledning och ett magnetfält rör sig i förhållande till varandra uppstår en elektrisk ström i ledningen.

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Innan sambandet mellan magnetism och elektricitet upptäcktes användes elektrostatiska generatorer. De opererade enligt elektrostatiska principer. Dessa generatorer genererade mycket hög spänning och låg ström. Den danske professorn Hans Christian Ørsted fann sambandet mellan elektricitet och magnetism under en föreläsning den 21 april 1820, då han ledde elektrisk ström genom en kabel och såg av en slump att en kompassnål som råkade ligga på bordet rörde sig. Hans logiska tankesätt sa att om elektricitet kan få magnetism att röra sig kan magnetism i rörelse alstra elektricitet. Michael Faraday var övertygad om detta och 1831 fann han att så var fallet, men att magnetfältet var tvunget att varieras. Han uppfann generatorn. Nu kunde människan alstra elektricitet med en generator och med hjälp av elektricitet få en elektrisk motor att rotera eller en glödlampa att lysa.

Jedliks dynamo[redigera | redigera wikitext]

År 1827 började ungraren Anyos Jedlik experimentera med elektromagnetiska roterande enheter som han kallade elektromagnetiska självrotorer. I en prototyp med en enspolig elstart (färdigställd mellan 1852 och 1854) var både den stationerade och den roterande delen elektromagetisk.

Faradays skiva[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1831-1832, upptäckte Michael Faraday den operativa principen som gäller elektromagnetiska generatorer. Principen, senare kallad Faradays lag, är att en elektromotorisk kraft alstras i en elektrisk ledare som omger ett varierande magnetiskt flöde. Han byggde också den första elektromagnetiska generatorn, kallad Faradays skiva som var en typ av enpolig generator, med hjälp av en kopparskiva som roterar mellan polerna i en hästskomagnet. Denna teknik producerar en liten likspänning.

Dynamo[redigera | redigera wikitext]

Dynamot var den första elektriska generatorn som kunde leverera energi för industrin. Dynamo använder elektromagnetisk induktion för att omvandla mekanisk rotation till likström med hjälp av en kommutator. Det första dynamot byggdes av Hippolyte Pixii år 1832.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Praktiskt taget all elenergi fås genom generatorer, oavsett om den kommer från kärnkraftverk eller vattenkraftverk. Det enda undantaget är den energi som fås från solceller och bränsleceller.

För att få elektricitet på avlägsna platser finns elverk, som har en generator utrustad med vanligtvis förbränningsmotor till en enhet. Det finns också minst en generator i varje bil som drivs via aggregatremmen och har som uppgift att förse bilen med elektricitet och ladda batteriet. De vanligaste generatorerna till en personbil är på 12 V, vilka genererar 14-14,9 V.

In på 1950-talet fanns det bilar med så kallade dynastartenheter, detta var en kombinerad likströmsgenerator och startmotor. Att ha båda funktionerna i en enhet sparade lite vikt, men tyvärr var det också kompromisser i båda fallen. En likströmsgenerator består, liksom en likströmsmotor, av en magnet och en spole.

Generatorn hjälper även att balansera bilbatteriets kondition[källa behövs].

Generatorn är den direkta motsatsen till den elektriska motorn som istället omvandlar elektrisk energi till rörelseenergi.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hur generatorer fungerar

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Elektriska maskiner”. Nationalencyklopedin. 2012. http://www.ne.se/elektriska-maskiner. Läst 2 September 2012.