Genitiv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Genitiv är ett grammatiskt kasus som uttrycker att ett substantiv modifierar ett annat. Den prototypiska funktionen till genitiv är ägarkonstruktionen, som i tyskan das Haus des Mannes eller finskan miehen talo (’mannens hus’).

Innehåll

Genitiv i svenskan [redigera]

Genitiv används i svenskan främst för ägande eller liknande. Det kan även användas när plats eller tid specificeras. Genitiv markeras i de allra flesta fall med -s, utom om ordet i sin grundform slutar med s, x eller z.[1] För egennamn som slutar på en sådan bokstav kan apostrof användas för att markera genitiv om det behövs av tydlighetsskäl.[2] Att i svensk text använda sig av en engelsk genitiv, med apostrof följt av ett s (Anna's) är felaktigt.[3][4] I modern svenska betecknar genitiven olika former av ägande eller tillhörighet. I fornsvenskan hade dock genitiven fler användningsområden. Bland annat styrde prepositionen "till" genitiven, vilket lever kvar i ett antal stelnade uttryck som till sjöss, till fots, etc.

Huruvida genitiven skall betraktas som ett kasus i svenskan är omdiskuterat. Detta beror på, att man ofta i modern svenska sätter ut genitivändelsen -s på det sista ordet i en nominalfras, i stället för på huvudordet. För många är det mer naturligt att säga Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut, än Länsstyrelsens i Jämtlands län beslut.[5] Genitivändelsen får då gälla hela nominalfrasen, och den beter sig alltså lite som ett självständigt ord (eller en enklitisk partikel), snarare än som en böjning. I äldre språkvård rekommenderades att man i formell stil borde sätta genitivändelsen på huvudordet, så att det blev "Länsstyrelsens i Jämtlands län beslut".

Det är med det senare exemplet ingen tvekan om att det är länsstyrelsens beslut som avses, medan om genitivändelsen sätts på det sista ordet i en sammanhållen fras kan betydelsen av frasen bli tvetydig.

Latiniserade släktnamn på -us har tidigare ofta fått genitiv enligt latinskt mönster på -i, (som i exempelvis Orphei Drängar) men på grund av latinets minskade direkta betydelse, och den därmed minskade kännedomen om dess grammatik, blir detta alltmer ovanligt. Se även Jesu Kristi. Genitivformerna Pauli (Pauli brev), Petri (Petri andra brev) och evangelii övergavs i 1917 års kyrkobibel och är idag mycket ovanliga i skrift, utom i vissa fasta uttryck.

Exempel på uttryck och ord med genitivändelser [redigera]

Tidigare hade genitiven en större betydelse i svenskan än vad de har nu. Till exempel styrde vissa prepositioner detta kasus, och man hade olika genitivändelser på olika ord, som det än i dag är i isländskan och i tyskan, och i ännu större grad i de slaviska och baltiska språken. Men i modern svenska finns detta mest bara kvar i vissa uttryck och ord.

Exempel på uttryck Kategori
  • ute till havs
  • gå till sängs
  • inombords
  • utomlands
 -s som genitivändelse.
  • dagsens sanning
  • riksens ständer
  • livsens rot
  • mörksens gärningar
 Dubbel genitivändelse brukades tidigare i vissa ord.
  • allehanda
  • gå till väga
  • i mannaminne
 -a som genitivändelse
  • gå till spillo
  • kvinnokläder
  • sidospår
 -o som genitivändelse.
  • vara till salu
  • gatukorsning
  • furuskog
 -u som genitivändelse.

Ortnamn [redigera]

Ortnamn som slutar på vokalljud står ofta oförändrade som genitivattribut i fasta uttryck, exempelvis Malmö hamn, Kristianstads kommun (som uttalas utan d och i genitivform även utan s), men Ljungbys innevånare. Till dessa orter hör även Kalmar och Gibraltar. Vissa ortnamn får bortfall: antingen i alla fasta förbindelser, som Falun (Falu kommun), eller bara i vissa (Trollhätte kanal).[4]

På senare tid har avsaknad av genitiv-s även förekommit i enstaka fall för ortnamn som slutar på konsonant, exempelvis Marieberg köpcentrum utanför Örebro, som stavas utan genitiv-s av centrumanläggningens ägare.

Denna praxis förekommer vanligen då det rör sig om namn på specifika institutioner. Säger man t. ex. "Volvo Kundservice", så antyder man att det finns en specifik avdelning inom företaget Volvo med just detta namn.

Förkortningar [redigera]

Genitiv för förkortningar skrivs vanligen som :s, till exempel SJ:s tidtabell, ABB:s styrelse. Undantaget är förkortningar som uttalas som ord och inte bokstavskombinationer, till exempel Saab och Asea, som böjs med vanligt genitiv-s, Saabs växellådor och Aseas generatorer. Förkortningar som slutar på s får vanligen inget genitiv-s, sålunda skriver man till exempel SAS flygvärdinnor och BRIS jourtelefon.

Genitivändelser i olika språk [redigera]

(Ej komplett hos alla listade språk)

Källor [redigera]

  1. ^ Hultman (2003), sid. 70
  2. ^ Hultman (2003), sid. 75
  3. ^ ”Svenska språkrådets språktips”. http://www.sprakradet.se/2113#item100000. 
  4. ^ [a b] Hultman (2003), sid 75
  5. ^ Hultman (2003), sid 212
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Genitiv&oldid=20179899"