Genitiv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap, att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv. Ett exempel på en vanlig genitivkonstruktion är Mannens hus, som i tyskan uttrycks med das Haus des Mannes och i finskan miehen talo.

Genitiv i svenskan[redigera | redigera wikitext]

I svenskan används genitiv främst för ägande eller liknande. Genitiv kan även förekomma i vissa speciella uttryck där bland andra plats- och tidsangivelser används, som exempelvis Hon var utomlands i somras. Genitiv markeras i de allra flesta fall med -s, utom i de fall där ordet i sin grundform slutar med s, x eller z.[1] För egennamn som slutar på en sådan bokstav kan apostrof användas för att markera genitiv, om det behövs av tydlighetsskäl.[2] Att i svensk text använda sig av engelsk genitiv, med apostrof följt av ett s (Anna's) är felaktigt.[3][4] I modern svenska betecknar genitiven olika former av ägande eller tillhörighet. I fornsvenskan hade dock genitiven fler användningsområden. Bland annat styrde prepositionen "till" genitiven, vilken konstruktion lever kvar i ett antal uttryck som till sjöss, till fots, till skänks etcetera.

Gruppgenitiv[redigera | redigera wikitext]

Huruvida genitiven skall betraktas som ett kasus i svenskan är omdiskuterat. Detta beror bland annat på, att man ofta i modern svenska sätter ut genitivändelsen -s på det sista ordet i en nominalfras, i stället för på huvudordet. För många är det mer naturligt att säga Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut, än Länsstyrelsens i Jämtlands län beslut.[5] Genitivändelsen får då gälla hela nominalfrasen, och den beter sig alltså lite som ett självständigt ord (eller en enklitisk partikel), snarare än som en böjning. I äldre språkvård rekommenderades att man i formell stil borde sätta genitivändelsen på huvudordet, så att det blev "Länsstyrelsens i Jämtlands län beslut".

Det är med det senare exemplet ingen tvekan om att det är länsstyrelsens beslut som avses, medan om genitivändelsen sätts på det sista ordet i en sammanhållen fras kan betydelsen av frasen bli tvetydig. Idag rekommenderas man att istället skriva om texten om man vill undvika gruppgenitiv.

Inlånade former[redigera | redigera wikitext]

Latiniserade släktnamn-us har tidigare ofta fått genitiv enligt latinskt mönster på -i, (eller andra ändelser, beroende på ordens genus, som i exempelvis Orphei Drängar) men på grund av latinets minskade direkta betydelse, och den därmed minskade kännedomen om dess grammatik, blir detta alltmer ovanligt. Se även Jesu Kristi. Genitivformerna Pauli (se Pauli brev), Petri (Petri andra brev) och evangelii övergavs i 1917 års kyrkobibel och är idag mycket ovanliga i skrift. Även andra latiniserade ändelser förekommer knappast utom i ett fåtal egennamn och fasta uttryck, till exempel Jesu liv.

Det förekommer i dag att genitivändelsen i skrift åtskiljs från sitt huvudord med en apostrof, under påverkan av engelskan. Detta anses dock inte vara korrekt. Genitiven av Erik skrivs alltså enligt svenska språkregler alltid Eriks, aldrig Erik's. Däremot är det tillåtet (men numera ovanligt) att markera genitiven genom sätta ut en apostrof direkt efter ett namn som slutar på -s om tveksamhet kan uppstå. Man kan alltså skriva Euklides' tredje bok i stället för det betydligt vanligare Euklides tredje bok om det underlättar förståelsen. Det senare skulle av den oinsatte kunna misstolkas som att en person som heter Euklide har skrivit boken.

Exempel på uttryck och ord med genitivändelser[redigera | redigera wikitext]

Tidigare hade genitiven en större betydelse i svenskan än vad de har nu. Till exempel styrde vissa prepositioner detta kasus, och man hade olika genitivändelser på olika ord, som det än i dag är i isländskan och i tyskan, och i ännu större grad i de slaviska och baltiska språken. Men i modern svenska finns detta mest bara kvar i vissa uttryck och ord.

Exempel på uttryck Kategori
  • ute till havs
  • gå till sängs
  • inombords
  • utomlands
-s som genitivändelse.
  • dagsens sanning
  • riksens ständer
  • livsens rot
  • mörksens gärningar
Tidigare böjdes både huvudordet och den bestämda ändelsen i genitiv; se Species (grammatik).
  • allehanda
  • gå till väga
  • till handa
  • (falla någon) till fota
  • tillryggalägga
  • i mannaminne
-a som genitivändelse (pluralform)
  • gå till spillo
  • kvinnokläder
  • sidospår
-o som genitivändelse.
  • vara till salu
  • gatukorsning
  • furuskog
-u som genitivändelse.

Ortnamn[redigera | redigera wikitext]

Ortnamn som slutar på vokalljud står ofta oförändrade som genitivattribut i fasta uttryck, exempelvis Malmö hamn, Kristianstads kommun (som uttalas utan d och i genitivform även utan s), men Ljungbys innevånare. Till dessa orter hör även Kalmar (av ett äldre Kalmare) och Gibraltar. Vissa ortnamn får bortfall: antingen i alla fasta förbindelser, som Falun (Falu kommun), eller bara i vissa (Trollhätte kanal).[4]

På senare tid har avsaknad av genitiv-s även förekommit i enstaka fall för ortnamn som slutar på konsonant, exempelvis Marieberg köpcentrum utanför Örebro, som stavas utan genitiv-s av centrumanläggningens ägare.

Denna praxis förekommer vanligen då det rör sig om namn på specifika institutioner. Säger man t. ex. "Volvo Kundservice", så antyder man att det finns en specifik avdelning inom företaget Volvo med just detta namn.

Sammansättningsledet Marie- i Marieberg är i sig för övrigt en försvenskad latinsk genitivform för femininum. Sådana former är alltjämt vanliga i ortnamnssammansättningar som Sofiero, Kristineberg, Helenelund med flera, och Marie förekommer också i några fasta förbindelser idag, som i Marie bebådelsedag och Jungfru marie nycklar.

Förkortningar[redigera | redigera wikitext]

Genitiv för förkortningar skrivs vanligen som :s, till exempel SJ:s tidtabell, ABB:s styrelse. Undantaget är förkortningar som uttalas som ord och inte bokstavskombinationer, till exempel Saab och Asea, som böjs med vanligt genitiv-s, Saabs växellådor och Aseas generatorer. Förkortningar som slutar på s får vanligen inget genitiv-s, sålunda skriver man till exempel SAS flygvärdinnor och BRIS jourtelefon.

Genitivändelser i olika språk[redigera | redigera wikitext]

(Ej komplett hos alla listade språk)

  • Engelska: -'s, -s', -' (eller prepositionen of)
  • Finska: -n, -in
  • Fornsvenska: -s, -u, -o, -e, -a
  • Franska: saknar genitivändelse (använder prepositionen de eller du istället)
  • Isländska: -s, -a, -ar, -u
  • Japanska: の
  • Klingonska: -wI',-wIj; -ma',-maj; -lI',-lIj; -ra',-raj; -Daj; chaj
  • Kurdiska: -ê, -î
  • Latin: -ae, -arum; -i, -orum; -is, -um; -us, -uum; -rum
  • Litauiska: -o, -io, -os, -ės, -ios, -ies, -aus, -iaus, -ens, -ers; -ų, -ių
  • Ryska: -a, -i, (-u); -0, -ov, -ej (fonologisk transkription)
  • Spanska: saknar genitivändelse
  • Svenska: -s
  • Turkiska: -in, -un, -ün, -ın (kan i possessiva endelser ha ett epentetisk <n> och i gemen böjning ett epentetisk <y>)
  • Tyska: -s, -es, en, ens

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ulf Teleman, Svenska Akademiens grammatik, Norstedts bokförlag, Stockholm 2010.
  • Hydén, Rundqvist, Grammatik, Studentlitteratur, Lund 2005.
  1. ^ Hultman (2003), sid. 70
  2. ^ Hultman (2003), sid. 75
  3. ^ ”Svenska språkrådets språktips”. http://www.sprakradet.se/2113#item100000. 
  4. ^ [a b] Hultman (2003), sid 75
  5. ^ Hultman (2003), sid 212