Genius

Från Wikipedia

Genius (eller genie, plural genier, uttalas med [j- ] till skillnad från geni/genier) är i den romerska religionen namnet på den personliga skyddsande som varje man har och som följde honom från födelsen till döden. Det var ett väsen av gudomlig natur men oskiljaktligt förbundet med individen. På samma sätt hade varje kvinna sin juno (ej att förväxlas med gudinnan Juno). Särskilt på födelsedagen men även vid andra högtidliga tillfällen offrade man åt sin genius och gjorde sig, honom till ära, en glad dag. Genien uppfattades i folktron egentligen som en god ande, men framställdes av filosoferna ibland som en ond.

Senare vidgades begreppet genom att en plats, en stad och så vidare hade sin genius, ” skyddsande”, som vanligen föreställdes och avbildades i form av ormar, men även omtalas genier för familjer, samfund et cetera.

Inom konsten och konsthantverket är genius (genie) även beteckning för en kärleksgud i barngestalt, erot.