Genmodifierade livsmedel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Genmodifierade livsmedel är livsmedel där någon ingående råvara fått sin arvsmassa modifierad (GMO). De vanligaste livsmedelsprodukterna som genmodifierats är majs, potatis, raps och soja. Skälet till att ändra arvsmassan kan vara att göra grödan resistent mot vissa sorters insektsangrepp. Fördelen är att odlaren då slipper använda bekämpningsmedel. Genteknik används också för att ta fram grödor med bättre näringsinnehåll. På så sätt har man fått fram raps med bättre oljesammansättning och ris som innehåller mer A-vitamin.[1]

För att få sälja genmodifierade livsmedel inom EU måste de först godkännas, vilket kräver att en riskvärdering görs. I den bedömer man bland annat om de genmodifierade livsmedlen skiljer sig från "originalet", exempelvis med avseende på fett, protein, vitaminer, toxiner och näringsvärde. Dessutom så bedömer man om ämnet kan utlösa allergiska reaktioner eller bli giftigt.

Att använda GMO i livsmedel är kontroversiellt. Motståndarna hävdar bland annat att man med genmodifieringen kan föra över protein, som vissa personer är överkänsliga mot, till en ny ingrediens som inte haft den innan och därmed minska mängden livsmedel som dessa personer kan förtära.

Förespråkarna pekar på att detta inte hänt och på den kontroll som finns inom EU.

GMO får inte användas i mat som säljs med ekologisk produktmärkning,

De första GM-djur som troligen kommer ut på marknaden är snabbväxande fisk. Dessa finns redan utvecklade för kommersiell försäljning, men det nordamerikanska företaget Aqua Bounty inväntar godkännande från Food and Drug Administration (FDA) i USA, som i sin tur inväntar forskning på de ekologiska risker som sådana GM fiskar kan utgöra vid en rymning. GM-fiskar (i dagsläget bland annat lax, karp och tilapia) växer snabbare än sina icke-GM artfränder genom att den genetiska modifieringen har lett till en förhöjd produktion av tillväxthormon. Tidigare kom den införda genen från andra arter, bland annat människa, men numer har dessa fiskar oftast genen som kodar för hormonet från sin egen art eller närbesläktad. Det är alltså inte hormongenen som sådan som spelar så stor roll utan den promotor (som bestämmer när och var och hur mycket hormongenen skall uttryckas i fisken) som den kopplas till som är av intresse. Vad som alltså händer hos dessa GM-fiskar är att det naturligt förekommande hormonet ökar i produktion och att det sker hela året om i större delen av vävnaderna, medan det hos icke-GM fisk sker i bara viss vävnad och varierar under året (till exempel går produktionen av tillväxthormon ner under vintern hos vilda fiskar men ligger kvar på en hög nivå hos GM-fisk som då fortsätter att äta under vintern). Som konsument av GM-fisk exponeras man inte för något nytt hormon utan bara mot en högre halt. Om detta har någon effekter på människans biologi har inte studerats ingående, men det verkar inte ha någon inverkan på möss eller makaker som matats med snabbväxande tilapia. I en studie där kubanska frivilliga fick äta GM-tilapia och normalodlad tilapia så kunde de inte skilja dem åt i avseende på smak och de visade till och med en viss preferens mot GM-fisken. Detta trodde man kunde bero på att GM-fisken är något fetare och därmed kanske är mer aptitlig för vissa.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Genmodifierad-mat-GMO/

Se även[redigera | redigera wikitext]

Foodlogo2.svg Mat och dryck-portalen