Klockgentiana
| Klockgentiana Status i Sverige: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Gentianaordningen Gentianales |
| Familj | Gentianaväxter Gentianaceae |
| Släkte | Gentianasläktet Gentiana |
| Art | Klockgentiana G. pneumonanthe |
| Vetenskapligt namn | |
| § Gentiana pneumonanthe | |
| Auktor | Linné |
Klockgentiana (Gentiana pneumonanthe) är en flerårig ört i familjen gentianaväxter. Den mäter 10–40 cm och förekommer i Europa och västra Sibirien.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Klockgentianan är en perenn ört som blir 15 till 40 centimeter. I träda kan den också nå höjder på upp till 1 meter. Skaftet är upprätt. Det enkla stjälken är max 8 millimeter och lansettlik.[2] Beroende på växtzon är blomningsperioden från juni till oktober. Den har en till flera blommor per stjälk och om de är flerblommiga, så har den en till tre blommor i spetsen av stjälken. De fem kronbladen är sammansmälta i en klockform. Den djupblå kronan är 2 till 5 centimeter lång och kan ha fem grönaktiga längsgående ränder.[3]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Klockgentiana förekommer över stora delar av Europa, tempererade områden i Asien och delar av Kaukasusregionen. I Centraleuropa förekommer den upp till 1200 meters höjd.[2]
I Sverige[redigera | redigera wikitext]
I västra Värmland finns Natura 2000-området Bergs klätt på en gräns där sydliga och nordliga växter och djur möts. Detta är den nordligaste kända plats där Klockgentiana växer.[4]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Växten behöver öppna jordytor utan vegetation för att sätta frö.[5] Lunggentianan trivs vanligtvis på sandig eller torvig, måttligt sur till neutrala jordar. Växtplatsen är ofta näringsfattiga och med varierande väta, som strandängar, våtängar och fuktig hedmark, från lågland till bergsområden.[6]
Den är värdväxt för fjärilen alkonblåvinge. Fjärilens yngre larver lever monofagt på klockgentianan. Äldre larver dras sedan in i sina bon av myror i släktet Myrmica, som lockas av sockersaft och feromoner, där matas larverna av myrorna tills de förpuppas.
Hot och status[redigera | redigera wikitext]
På grund av intensifieringen av gräsmarksodlingen och dräneringen av blöta ängar och hedar är klockgentiana starkt hotad.
I Sverige var klockgentiana vanligare när man hade mycket utmarksbete och ljunghedar, vilka senare har vuxit igen och det finns mer skog än tidigare. Klockgentiana är idag rödlistad.[5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Rödlistning 2020 av klockgentiana”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Gentiana-pneumonanthe-1885. Läst 19 mars 2022.
- ^ [a b] Gustav Hegi: Illustrierte Flora von Mitteleuropa. 1. Auflage, unveränderter Textnachdruck Band V, Teil 3. Verlag Carl Hanser, München 1966. S. 2000–2002.
- ^ https://www.floraweb.de/php/artenhome.php?suchnr=2635&
- ^ ”Bergs Klätt”. Länsstyrelsen Värmland. Arkiverad från originalet den 11 september 2011. https://web.archive.org/web/20110911141910/http://www.lansstyrelsen.se/varmland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/arvika/bergsklatt/Pages/index.aspx. Läst 31 maj 2015. ”Bergsklätt ligger geografiskt på en gräns där sydliga och nordliga växter och djur möts. Klockgentiana växer här på sin nordligaste kända lokal.”
- ^ [a b] "Motorcyklister räddar rödlistad blomma ", Epstein & Nordegren i P1, Sveriges radio, 24 september 2014. Läst den 25 september 2014.
- ^ Erich Oberdorfer: Pflanzensoziologische Exkursionsflora für Deutschland und angrenzende Gebiete. Unter Mitarbeit von Angelika Schwabe und Theo Müller. 8., stark überarbeitete und ergänzte Auflage. Eugen Ulmer, Stuttgart (Hohenheim) 2001, ISBN 3-8001-3131-5, S. 755–756.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Den virtuella floran
- Höstklocka i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Klockgentiana.
