Genusvetenskap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Genusvetenskap är en akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället. Även frågor om sexualitet, klass, etnicitet eller andra typer av maktförhållanden kan studeras inom ämnet men det är vad man brukar kalla "genusperspektivet" som är den gemensamma nämnaren.

Att anlägga ett genusperspektiv kan beskrivas som att betrakta livet och samhället som konsekvent präglat av förhållanden mellan könsroller. Idéer om könsroller anses existera i all mänsklig erfarenhet och verksamhet och dessa idéer förmodas ligga till grund för hur sociala strukturer formas. Genusvetenskaplig forskning kan innefatta allt från övergripande materialistiska analyser av resursfördelning i samhället till kartläggning av informella maktstrukturer i en specifik, begränsad kontext. Genusperspektivet används, och utvecklas, även inom många andra discipliner än den rent genusvetenskapliga.

Historik[redigera | redigera wikitext]

När man talar om feminismens utveckling talar man ofta om tre vågor, en analogi som uppstått i och med att feminismens historia ser ut att ha präglats av gradvis stegrande uppgång följd av fall, följd av uppgång på nytt.[1] Det var med den andra vågen som kvinnorörelsen började vända blicken mot vetenskapen och man hävdade då att vetenskapen var androcentrisk och könsblind. Här syftade man bland annat på att studier som utgav sig forska på ”människor” faktiskt bara forskade på män, och att beskrivningar av kvinnors erfarenheter till stor del saknades i vetenskapen. ”Women's studies” blev således ett forskningsämne på amerikanska universitet i slutet på 1960-talet[1][2] och på 1970-talet började det som vi idag kallar genusvetenskap växa fram i Sverige, då under beteckningen kvinnohistoria[3] eller kvinnovetenskap.

Kvinnovetenskapens huvudsakliga syfte var initialt att synliggöra kvinnor och kvinnors erfarenheter då man ansåg att den tidigare mansdominerade forskningen misslyckats med detta. Forskningen var vid denna tid huvudsakligen tilläggsforskning, den försökte "täppa till hål" i tidigare forskning.[4] Namnet kvinnovetenskap (women's studies) var en tydlig signal för ståndpunkten att kvinnors erfarenheter var relevanta i vetenskapliga sammanhang, och detta är en av orsakerna att namnet dröjt kvar även då forskningen kommit att få ett mycket bredare fokus.[1]

Idag har dock namnet genusvetenskap (gender studies) blivit allt mer utbrett. Detta beror bland annat på att teorierna utvecklats till att inkludera mer förfinade och varierande förståelser av den process varigenom skillnad mellan könen skapas och upprätthålls. En annan vidareutveckling är att man på ett nytt sätt börjat uppmärksamma maskulinitet, det vill säga manliga könsroller och de för- och nackdelar som följer av den plats män tilldelas i det könsstrukturerade samhället.[1] I Sverige är trenden att börja beskriva forskningen och utbildningen som genusvetenskap snarare än kvinnovetenskap tydlig då 20 av 22 centra för kvinno-/genusforskning på svenska universitet år 2006 har ordet ”genus” i sitt namn.[5]

Teori[redigera | redigera wikitext]

Genusvetenskaplig teori är i mångt och mycket det samma som feministisk teori och inom genusvetenskapen används begreppen ofta synonymt.[4] Även om alla de som idag anses ha bidragit till den teoretiska utvecklingen inte själva kallade sig feminister (exempelvis för att ordet ännu inte börjat användas) så är det möjligt att urskilja en kanon, alltså en uppsättning texter och författare som oftare än andra betraktas som tillhörande de "feministiska klassikerna" (Se till exempel Esseveld & Larsson 1996; Östholm 2006). Bland dessa kan exempelvis nämnas Mary Wollstonecrafts "Till försvar för kvinnans rättigheter" (1792), J.S. Mills "The subjection of women" (1869) och Simone de Beauvoirs ”Det andra könet” (1949). Exempel på svenska feministiska klassiker är Ellen Keys ”Missbrukad kvinnokraft” (1896) och Elin Wägners ”Väckarklocka” (1941) och i modernare tid Nina Björks "Under det rosa täcket" (1991).

Den genusvetenskapliga kunskapsbildningen under det senare hälften av 1900-talet är både omfattande och heterogen. Genusvetenskapen är i sin grund tvärvetenskaplig och har influenser från bland annat sociologi, filosofi och psykologi. En av de stora tänkare vars teorier haft särskilt stort inflytande för den genusvetenskapliga sociologin är Karl Marx, både i sig själv och genom efterföljare som Louis Althusser och Antonio Gramsci. Detta även då Marx själv inte hade så mycket att säga om kvinnor och genus.[6] I den psykoanalytiskt influerade feminismen har Jacques Lacans omläsning av Freud på samma sätt haft stor betydelse (Zoonen 1994; Se även Kaplan 2000). Här skall dock noteras att det inte handlar om något oreflekterat anammande av tidigare teorier utan till stor del kritiska läsningar och omarbetningar. Genusvetenskapen har i sin tur haft inflytande på andra områden vilket inte bara resulterat i integrering av genusperspektiv i olika discipliner utan också i att tydligt interdisciplinära vetenskaper börjat växa fram. Exempel på sådana är genushistoria och genusmedicin. Pilcher och Whelehan (2004) framhåller att genusvetenskaplig teori ständigt sprider sig till nya ämnen även om integrering av genusperspektiv inte alltid sker utan svårigheter.

Centrala begrepp[redigera | redigera wikitext]

Könsroller, kön och genus[redigera | redigera wikitext]

Under 1920- och 1930-talet såg samhällsvetenskapliga forskare[vilka?] könsroller (femininitet och maskulinitet) som önskvärda karaktärsdrag hos kvinnor respektive män. Huruvida man var en representativ man eller kvinna ansåg man kunna mäta med personlighetstester. Denna syn på könsroller revolutionerades på 1960-talet genom att feminister hävdade att könsrollerna inte var givna av naturen, utan att de tillskrevs människor av kulturen. Feministerna menade att sådant som att män skulle vara försörjare och kvinnor hemmafruar inte var en biologisk "naturlighet" utan en orättvis idé, då försörjarrollen gavs högre status.[7] Ett genomgående teoretiskt grepp i genusforskningen har sedermera varit att skilja på det biologiska könet (kön) och det socialt konstruerade könet (könsroll).

Genus, från latin och betyder "födelse" eller "ursprung", började användas mer allmänt i Sverige på 1980-talet.[8] Genus kom då att ersätta begreppet könsroll bland annat då det senare upplevdes signalera att en könsidentitet var något man bara kunde hoppa i eller ur, som en skådespelare på teatern växlar mellan roller. Genus är dock även ett vidare begrepp än könsroll i det att det inte huvudsakligen eller enbart syftar till en viss identitet utan också hur könsskillnader konstrueras i social interaktion och hur dessa skillnader förhåller sig till varandra. Genus kan ses både som ett tillstånd och som en process och analyseras både på mikro-, meso- och makronivå.[4] Genus kan inte sägas tillhöra något särskilt samhälleligt område, det kan studeras överallt eftersom uppdelningen av människor efter kön genomsyrar samhället. Enligt Vetenskapsrådet kan detta beskrivas som att "Genus är en term som pekar på en särskild aspekt av allt mänskligt liv"[4].

Uppdelningen i kön och genus är inte oomstridd. Teoretiker som exempelvis Judith Butler hävdar att även kön måste betraktas som en social konstruktion eftersom föreställningarna om kön redan finns i världen när barnet föds (se Butler 1990). Enligt en sådan teori kan uppdelningen i kön och genus ses som något som essentialiserar kön, det vill säga får det att framstå som att det under könsrollerna finns en "naturlig" grund.[6] I praktiken ser det nu ut så att vissa forskare använder sig av båda begreppen "kön" och "genus" (eller "sex" och "gender") medan andra föredrar att bara använda ett av dessa. Det genusforskare har gemensamt är dock att de alla forskar på vad de menar sociala konstruktionen av män och kvinnor, hur denna konstruktion upprätthålls och vad den får för konsekvenser.[4]

Att anse att genus är en social produkt är i det här sammanhanget inte det samma som att förneka den materiella existensen av rent fysiska skillnader mellan människor. Däremot så anser många genusvetare att vår uppfattning om vad som är biologiskt är kulturellt påverkad.[9] Hur mycket av vår förståelse av kön som är beroende av det sociala råder det delade meningar om. En vanlig socialkonstruktivistisk ståndpunkt är dock att det materiella i sig inte kan skapa någon förståelse utan att vi behöver ett språk och en social värld för att kunna skapa mening (Se till exempel Hall 1997). Det är sådan socialt konstruerad kunskap som ofta analyseras i genusvetenskap.

Den största delen av genusvetenskapen är socialkonstruktivistisk, men exempel på en feministisk teoretiker som bestridit idén att genus är en social konstruktion är Shulamith Firestone som i sin The Dialectic of Sex (1970) hävdade att kvinnors förmåga att föda barn är vad som gör dem underordnade män. Det enda sättet kvinnor kan bli fria från mäns uppfattade förtryck är enligt denna teori att utveckla tekniska möjligheter att slippa föda barn[1].

Genusordning/Genussystem[redigera | redigera wikitext]

Genusordning är ett begrepp som används för att benämna den sociala struktur som skapar och upprätthåller maktrelationer mellan kvinnor och män. Begreppet genusordning (gender order) utvecklades av Jill Matthews 1984. Enligt Matthews sammanfattar begreppet förhållandet att alla samhällen gjort skillnad mellan kvinnor och män, men att denna skillnad gjorts på olika sätt i olika tider och i olika kulturer.[1] Genusordningen är inte nödvändigtvis ett patriarkat, den kan även ta form i egenskap av ett jämställt eller matriarkalt samhälle. Den anses också, eftersom den delvis är ett resultat av mänsklig praktik, vara föränderlig. Folk kan både foga sig efter eller utmana den för tillfället rådande genusordningen.[1]

Ett vanligt exempel på hur genusordningen rent praktiskt kan ses i samhället är när man noterar att kvinnor är frånvarande inom olika samhälleliga maktområden.[10] Man kan också i sammanhanget tala om en mer allmän genussegregering i samhället och ett exempel på detta kan var samhällets genusarbetsdelning. Inom vissa yrken återfinns fler kvinnor, och inom vissa yrken återfinns fler män. Dessa yrken kan ses som genuskodade (se gendered), det vill säga att idéer om hur kvinnor respektive män är eller bör vara överensstämmer med föreställningarna om vilken typ av människa som är lämpad för ett visst yrke. Ett annat sätt att se på genusarbetsdelningen är att studera vilka arbetsuppgifter i samhället som över huvud taget betraktas som ”yrken”. Hushållsarbete, vilket till stor del varit kvinnors ansvar, kan exempelvis ses som ett obetalt arbete. Detta kan sedan vidare problematiseras med etnicitetsperspektiv (se intersektionalitet nedan) när man konstaterar hushållsarbete inte alltid gjorts av husmodern utan att svarta kvinnor i vissa länder haft som yrke att sköta vita medelklasskvinnors hushållsarbete.[11]

Gendered[redigera | redigera wikitext]

I engelskan används ofta en adjektivform av gender, gendered för att beskriva att något uppvisar skillnad enligt en viss uppfattad genusordning. Om man exempelvis utgår från att en genusordning är strukturerad i två genus, ett manligt och ett kvinnligt, kan en sak, en egenskap, en organisation eller ett fenomen vara kodat som maskulint eller feminint.[1] Exempel på en sådan kodning kan vara färger. Rosa anses kanske i en viss kultur vid en viss tid vara feminint medan blått upplevs vara maskulint. Det finns ingen allmänt vedertagen svensk version av begreppet gendered men exempel på möjliga översättningar är genusifierad, genuspräglad, könad, könskodad eller genuskodad.

Performativitet[redigera | redigera wikitext]

Performativitet är ett begrepp som används för att betona hur alla människor aktivt förhåller sig till genusordningen. Grundtanken i begreppet härstammar från språkfilosofen J. L. Austin (1922-1960) som menar att performativa yttranden är sådana som inte bara beskriver, utan faktiskt också gör (eng. perform) det de beskriver.[12] Austin har därför myntat begreppet språkhandling eller talakt. Som exempel på detta kan ges den konstituerande språkhandlingen i giftermålet. Giftermålet existerar inte förrän prästen har förklarat att paret nu är ”man och hustru”. Begreppet performativitet brukar dock idag i genusvetenskapliga sammanhang förknippas med teoretikern Judith Butler. Eftersom Butler anser att en individs kön inte i någon relevant bemärkelse existerar förrän det tilldelas personen (exempelvis vid födseln genom yttrandet "It's a girl/boy!"[13]) så ser Butler sådana handlingar som en explicit aktiv del i skapandet av skillnad mellan könen. Performativiteten implicerar alltså att utan handlingar som syftar till att skapa skillnad mellan kön skulle en sådan skillnad inte kunna uppfattas. Härvidlag följer att det går att analysera hur människor i samhället iscensätter eller ”gör kön”. Butler menar inte att dessa ”iscensättanden” i allmänhet är medvetna, men hävdar att det går att göra medvetet motstånd genom att uppträda på ett icke-normativt sätt.[1]

Intersektionalitet[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Intersektionalitet

Intersektionalitet bör inte ses som en övergripande teori, utan snarare som ett analytiskt hjälpmedel eller begrepp som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner, utan fokuserar på hur de är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella.[14] Exempelvis ses kvinnor aldrig enbart som kvinnor eftersom könsmaktsordningen – i samma utsträckning som etnicitet, sexualitet eller klasstillhörighet – inte räcker för att förklara hur ojämlikhet uppstår och hur makt utövas. Maktordningar kan inte rangordnas. Ingen maktordning står över någon annan och det finns maktordningar inom varje maktordning. Klassförtrycket ses alltså inte som viktigare eller mer grundläggande än könsförtryck eller rasism, till exempel. Flera aspekter, som kön, etnicitet, religion, ålder, klass och sexuell läggning, spelar alla in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor.[15] En intersektionell analys bygger på postmodern feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och black feminism. Syftet är inte att enbart synliggöra hur avvikande, underordnade eller exkluderade identiteter (t ex ”icke-vit etnicitet”, ”transsexualitet” eller ”arbetarklass”) produceras i dessa skärningspunkter, utan att uppmärksamma till exempel ”vithet”, ”heterosexualitet”, ”överklass” som identitetskategorier.[14] Man menar alltså att kön inte kan separeras från andra analyskategorier. Vi är med andra ord ”mer än bara kvinnor och män”.[16]

Genusvetenskapliga utmaningar[redigera | redigera wikitext]

I sin skrift "Genusforskning i korta drag" lyfter Vetenskapsrådet (2005) fram några särskilda utmaningar som den svenska genusvetenskapen står inför. Bland annat menar Vetenskapsrådet att det finns ett glapp mellan den internationella teoribildningen som karakteriseras av abstrakta och makroteoretiska debatter och "svenska forskares förkärlek för empirinära studier". Vetenskapsrådet menar också att det behövs en vidareutveckling av de genusvetenskapliga begreppen. Här för vetenskapsrådet alltså fram viss kritik mot att den svenska genusforskningen inte riktigt "hänger med" i eller inte i tillräckligt stor utsträckning bidrar till den teoretiska utvecklingen samtidigt som man framhäver att de svenska genusforskarna är bra på empiriska, alltså mer praktiska studier.

Inriktningar[redigera | redigera wikitext]

2000-talets genusforskare är influerade inte bara av andra vetenskapliga discipliner, utan också av många olika inriktningar inom tidigare genusvetenskaplig/feministisk teori. Genusperspektivet återfinns också inom vitt skilda ämen, allt från biologi till statsvetenskap. På grund av genusperspektivets utbredda och varierande användning är det svårt att sammanställa någon heltäckande beskrivning av olika inriktningar men exempel på några inriktningar som utmärker sig genom ett särskilt empiriskt och/eller teoretiskt fokus är:

Teoretiska/empiriska[redigera | redigera wikitext]

Interdisciplinära[redigera | redigera wikitext]

Publikationer[redigera | redigera wikitext]

Svensk genusvetenskaplig forskning återfinns bland annat i den tvärvetenskapliga Tidskrift för Genusvetenskap (tidigare Kvinnovetenskaplig tidskrift), som utkommer med fyra nummer per år. En annan tvärvetenskaplig tidskrift är Nora - Nordic Journal of Women's Studies som utkommer tre gånger per år. Lambda Nordica publicerar queer-, homo- och gayforskning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga områdena.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter
  1. ^ [a b c d e f g h i] Pilcher & Whelehan 2004
  2. ^ Hedlin 2004
  3. ^ Ohlander & Strömberg 2004
  4. ^ [a b c d e] Vetenskapsrådet 2005
  5. ^ Nationella sekretariatet för genusforskning 2006
  6. ^ [a b] Scott & Jackson 2002
  7. ^ Steans 1998
  8. ^ Blomqvist 2005
  9. ^ Don Kulick i Elf & Paborn 2004
  10. ^ Nationalencyklopedin 2006
  11. ^ Hughes 2002
  12. ^ Rosenberg 2002; Austin 2005
  13. ^ Butler, Judith (1993) (på eng). Bodies that matter: on the discursive limits of "sex". New York: Routledge. Libris 4923202. ISBN 0-415-90365-3 (inb.) 
  14. ^ [a b] Dahl, Ulrika, 2005, "Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör". Från hatbrott och homofobi till heteronormativetet och intersektionalitet - En kunskapsinventering och situering av forskning. Stockholm, Forum för levande historia, s 21-22
  15. ^ Lundahl, M., 2006, Från genus till sexuell och etnisk skillnad. I Lennerhed, Lena, 2006, Från Sapfo till cyborg – idéer om kön och sexualitet i historien, Södertälje, Gidlunds, s. 201-229
  16. ^ Mulinari m.fl. 2003
Tryckta källor
  • Austin, John Langshaw (2005). How to Do Things with Words. Cambridge, Harvard University Press.
  • Beauvoir, Simone de (2006)(1949). Det andra könet. Stockholm, Norstedts pocket.
  • Blomqvist, Martha (2005). Dialoger mellan kön och genus. Uppsala, Centrum för genusvetenskap Uppsala universitet.
  • Butler, Judith (1990). Gender trouble : feminism and the subversion of identity. New York, Routledge.
  • Butler, Judith (1993). Bodies that matter : on the discursive limits of "sex". New York, Routledge.
  • De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet : kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö, Liber.
  • Elf, Görel & Paborn, Åsa (2004). Genusmaskineriet. Stockholm, Utbildningsradion.
  • Esseveld, Johanna & Larsson, Lisbeth (1996). Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund, Studentlitteratur.
  • Firestone, Shulamith (2003) (1970). The dialectic of sex : the case for feminist revolution. New York, FSG.
  • Hall, Stuart (1997). Representation : cultural representations and signifying practices. London, Sage.
  • Hedlin, Maria (2004). Lilla genushäftet : om genus och skolans jämställdhetsmål. Kalmar, Institutionen för hälso- och beteendevetenskap Högskolan i Kalmar.
  • Hughes, Christina (2002). Key concepts in feminist theory and research. London, Sage.
  • Kaplan, E. Ann (2000). Feminism and film. Oxford, Oxford Univ. Press.
  • Key, Ellen (1981) (1896). Missbrukad kvinnokraft : Kvinnopsykologi. Uppsala : Fören. för sv. undervisningshistoria.
  • Lloyd, Margaret (2001). "The Politics of Disability and Feminism: Discord or Synthesis?" Sociology 35(3): 715-728.
  • Lugones, María C. & Spelman, Elizabeth V. (1983). "Have we got a theory for you!" Womens Studies Int. Forum 6: 573-581.
  • Mill, John Stuart (1869). The Subjection of Women. Online version
  • Mulinari, Diana, Sandell, Kerstin, m.fl (2003). Mer än bara kvinnor och män : feministiska perspektiv på genus. Lund, Studentlitteratur.
  • Nationalencyklopedin (2006). Genusordning. Hämtad 2006-12-03.
  • Nationella sekretariatet för genusforskning (2006). Genusstudier i Sverige. Hämtad 2006-11-20, från .
  • Ohlander, Ann-Sofie & Strömberg, Ulla-Britt (2004). Tusen svenska kvinnoår - svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. Stockholm, Prisma : ePan : eLib distributör ; Btj distributör.
  • Pilcher, Jane & Whelehan, Imelda (2004). Fifty key concepts in gender studies. London, SAGE.
  • Rosenberg, Tiina (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm, Atlas.
  • Scott, Sue & Jackson, Stevi (2002). "Introduction: The gendering of sociology" i Gender : a sociological reader. Stevi Jackson & Sue Scott (red.) London, Routledge
  • Skeggs, Beverley (2000). Att bli respektabel : konstruktioner av klass och kön. Göteborg, Daidalos.
  • Steans, Jill (1998). Gender and international relations : an introduction. New Brunswick, N.J., Rutgers University Press.
  • Vetenskapsrådet (2005). Genusforskning i korta drag. Hämtad 2006-12-01, från.
  • Wollstonecraft, Mary (2003) (1792). Till försvar för kvinnans rättigheter. Stockholm, Ordfront.
  • Wägner, Elin (2007) [Kommande] (1941). Väckarklocka. Stockholm, Albert Bonniers förlag.
  • Zoonen, Liesbet van (1994). Feminist media studies. London, Sage.
  • Östholm, Hanna (2006). Feminismens idéer. Lund, Studentlitteratur.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]