Georg Klein
| Georg Klein | |
 | |
| Född | 28 juli 1925[1][2][3] Budapest, Ungern |
|---|---|
| Död | 10 december 2016 (91 år) Stockholm, Sverige |
| Medborgare i | Ungern och Sverige |
| Sysselsättning | Biolog, läkare, författare, universitetslärare, filmskådespelare |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet |
| Maka | Eva Klein |
| Utmärkelser | |
| AACR-G.H.A. Clowes Award for Outstanding Basic Cancer Research (1967)[4] Leopold Griffuel-priset (1974) Emil-von-Behring-Preis (1974) William B. Coley Award (1975)[5] Harvey-priset (1975)[6] Gairdner Foundation International Award (1976) Björkénska priset (1978) Alfred P. Sloan, Jr. Prize (1979)[7] Doblougska priset (1990) Robert Koch-medaljen (1998)[8][9] Hedersdoktor vid University of Chicago Hedersdoktor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem Hedersdoktor vid Tel Aviv University | |
| Redigera Wikidata | |
Georg Klein, född 28 juli 1925 i Budapest, Ungern, död 10 december 2016 i Stockholm,[10] var en ungersk-svensk cancerforskare och författare.
Georg Klein var professor i tumörbiologi vid Karolinska institutet 1957–92. Han kom som flykting till Sverige från Ungern 1947 och blev tidigt en betydande cancerforskare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Georg Klein föddes i en judisk familj i Budapest, men undkom nazisternas och pilkorsarnas förföljelser då han lyckades rymma från ett nazistiskt deportationståg. Efter krigsslutet studerade Klein medicin i Szeged och Budapest, och träffade då sin blivande hustru Eva Klein. Hösten 1947 lämnade Klein Ungern för Sverige, där han fullföljde sina studier, efter att ha upplevt hur grannar och klasskamrater såg åt ett annat håll när judeförföljelserna tilltog under förintelsen. I Sverige fick han plats i en forskargrupp på Karolinska institutet, och efter en kort period emigrerade även Eva till Sverige där hon anslöt sig till samma forskargrupp.[11] Han var bland annat engagerad för Israels sak och den sionistiska frågan.[12]
År 1957 fick Georg Klein en personlig professur i tumörbiologi vid Karolinska institutet. Han var pionjär inom cancerimmunologi och gjorde undersökningar av hur arvsmassan i normala celler kan undertrycka cancercellers elakartade beteende. Han gjorde också omfattande studier av Epstein–Barr-virus och dess roll vid Burkitt-lymfom. Georg Klein fortsatte att arbeta inom tumörbiologi och genetik till sin död.
Författarskap[redigera | redigera wikitext]
Förutom vetenskapliga arbeten skrev Klein självbiografiska skrifter samt behandlade grundläggande idéer och betydande personer inom vetenskap, filosofi och litteratur. Klein publicerade också brevväxlingar med Per Ahlmark och Lars Gyllensten.
Meteorer. Tre lysande särlingar är tillägnad Stig Claesson, vilken var den förste svensk som Klein träffade. De möttes på tågfärjan från Gdynia till Trelleborg i augusti 1947 och presenterade sig för varandra, men hade sedan ingen kontakt.
I Pietà gör han en intressant analys av den pessimistiska filosofen Arthur Schopenhauers idé om en blind livsvilja och Richard Dawkins teori om den själviska genen.
Georg Klein hittade tidigt en väg till både litteraturen och musiken, något som han återkommer till i sina böcker.
Han var en stridbar ateist och prisbelönades av den ateistiska organisationen Humanisterna. Han intresserade sig för kreativitet och så kallad flow, och gav ut en antologi i ämnet. Han var själv känd som en arbetsnarkoman, som försökte göra något meningsfullt av livets alla minuter. Han dikterade brev och ansökningar när han stod i kö, och pluggade grammatik medan han rakade sig.
Georg Klein skrev tio böcker, varav en tillsammans med Lars Gyllensten (Hack i häl på Minerva, 1991) och en med Per Ahlmark (Motståndet, 1993).
År 2005 utkom också en samtalsbok, i vilken Eva Dickson, Egon Fenyö och Georg Klein samtalar via brev med varandra.
Georg Klein berättar i Utvägen om tre människor som kommit honom nära. En av dem strider på flera av andra världskrigets fronter och sjunker djupt ner i nazistiska och kommunistiska fängelser, men blir sedan framgångsrik affärsman i Väst. Den andre använder sin exceptionella vetenskapliga begåvning för att fly det konventionella livet och dess torftighet. Den tredje, Georg Kleins farbror, förlorar hela sin familj i Förintelsen men förmår leva vidare genom meningsfullt arbete för andra i sin hemby.
I Meteorer: tre lysande särlingar berättar Georg Klein om tre personer som gjort extraordinära insatser: musikern och kompositören Béla Bartók, genetikern Seymour Benzer och biologen Barbara McClintock, de båda sista verksamma på det genetiska forskningsfältet. De hade alla förmågan att koncentrera sig på en dominerande målsättning och att hålla fast vid sina idéer. De utvecklade alla en stark integritet som skyddade deras liv från otillbörliga intrång och hjälpte dem att motstå spott och spe. Och de kände alla en djup glädje i sitt arbete, en inifrån kommande belöning som vägde tyngre än alla tänkbara yttre utmärkelser.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- ... i stället för hemland : memoarer, Bonnier, 1984, ISBN 91-0-047466-5
- Ateisten och den heliga staden : möten och tankar, Bonnier, 1987, ISBN 91-0-047194-1
- Pietà, Bonnier, 1989, ISBN 91-0-047750-8
- Utvägen, Bonnier, 1992, ISBN 91-0-055424-3
- Den sjunde djävulen, Bonnier, 1995, ISBN 91-0-056021-9
- Korpens blick : essäer om vetenskap och moral, Bonnier, 1998, ISBN 91-0-056644-6
- Så jag kan svara döden, när den kommer : essäer, Bonnier, 2001, ISBN 91-0-057494-5
- Skapelsens fullkomlighet och livets tragik : essäer, Bonnier, 2005, ISBN 91-0-010786-7
- Vak akarat es önozö dns, Magvetö (Budapest), 2001, ISBN 963-14-2216-X
- Meteorer : tre lysande särlingar, Albert Bonniers Förlag, 2006, ISBN 978-91-0-012108-2
- Jag återvänder aldrig. Essäer i Förintelsens skugga, Albert Bonniers Förlag, 2011, ISBN 978-91-0-012583-7
- Resistens. Tankar om motstånd, Albert Bonniers Förlag, 2015, ISBN 978-91-0-015372-4
Medförfattare till[redigera | redigera wikitext]
- Om kreativitet och flow / redaktör: Maj Ödman ; [sammanställning & kommentar: Georg Klein] ; förord av Georg Klein ; [översättningar: Gerd Mellvig-Ahlström]. – Stockholm : Bromberg, 1990. – 301 s. : ill. – (Brombergs faktaserie) – ISBN 91-7608-475-2, 2. uppl. – Stockholm : Bromberg, [2003]. 301 s. : ill. – Delvis övers. från engelska orig.-ms., ISBN 91-7608-952-5
- Motståndet : arton brev om död och liv / Per Ahlmark, Georg Klein. – Stockholm : Bonnier, 1991. – 261 s., ISBN 91-0-055206-2
- Hack i häl på Minerva : ett brevsamtal om vetenskap, dikt och moral mellan Lars Gyllensten och Georg Klein. – Stockholm : Bonnier, 1993. - 315 s. - ISBN 91-0-055561-4 Ny utg. – Stockholm : MånPocket, 1994. – 315 s., (MånPocket) - ISBN 91-7643-041-3
- Mannen utan öde / Imre Kertész ; översatt av Maria Ortman ; förord av Georg och Eva Klein. - Stockholm : Norstedt, 1998. – 206 s., ISBN 91-1-300323-2
- Motståndet – med mera : tjugo brev om död och liv / Per Ahlmark och Georg Klein. - [Ny, utök. utg.]. – Stockholm : Natur & Kultur, 2001. – 334 s. Tidigare utg. med titeln: Motståndet : arton brev om död och liv Possible relatives = Eventuella anhöriga / Tina Enghoff ; text Georg Klein ; [translation/översättning: Aisling O'Neill]. – 1. uppl. - Stockholm : Journal, 2004. - [100] s. : färgill. – Parallelltext på svenska och engelska., ISBN 91-974182-8-5 (inb.)
- Skapelsens fullkomlighet och livets tragik. – Stockholm : Bonnier, 2005., ISBN 91-0-010786-7
- Péters Europa : En korrespondens mellan vänner / Stockholm : Carlsson, 2005., ISBN 91-7203-712-1
Medverkat i[redigera | redigera wikitext]
- Judisk identitet / Joanna Bankier ... ; redaktör: Jackie Jakubowski. - Stockholm : Natur & Kultur, 1993. – 154 s., ISBN 91-27-02961-1
- Världen i Sverige : en internationell antologi / av Madeleine Grive och Mehmed Uzun. – Stockholm : En bok för alla, 1995. – 407 s. : ill. – (En bok för alla), ISBN 91-7448-830-9
Om författaren[redigera | redigera wikitext]
Endast sådana artiklar som handlar om G.K:s liv, person och författarskap. Artiklar med i första hand medicinsk forskningsanknytning utelämnas.
- Bergendahl, Berit, Mästare på att ha roligt. // GP 1990-09-09
- Elghuvud, Katarina, Georg Klein, Ovanlig forskare på besök : möter hellre döden än Gud. // HD 1990-07-27
- Grive, Madeleine, Jag är varken jude eller ungrare utan forskare. // DN 1984-09-22
- Hillerdal, Gunnar, Porträtt av Georg Klein. // SP 1993-11-20
- Janson, Åke, Jag blir bara trött av det som är tråkigt : [intervju]. // Röster i radio-Tv. – (1989) : nr 52, s. 24-25, 27
- Johansson, Eva, Kulturpris till Georg Klein. // Judisk krönika. - Årg. 63 (1995) : nr 3, s. 46–47
- Jonasson, Ulf, Skrivandet är en förbjuden njutning : [intervju]. // UNT 1991-10-01
- Kellberg, Christina, Forskare som arbetar för att ha roligt. // DN 1995-01-07
- Neuman, Ricki, En forskare i livsflödet : G.K. bryr sig och varnar : [intervju]. // SvD 1995-05-08
- Nilén, Holger: Tumörceller är mina hjältar ... : [intervju]. // SvD 1984-09-23
- Nilsson, Jenny Maria, Så skapas en medlöpare: recension. // SvD 2015-12-02
- Nordfeldt, Stig, "Varje ögonblick måste ha sitt innehåll" : [intervju]. // Månadsjournalen. - (1984) : nr 10, s. 67-76
- Ranninen, Tua, Offentligt samtal med G.K. : ondskan finns i oss alla : [intervju]. // Hbl 1995-11-04
- Sjö, Björn, Vilket fantastiskt liv. // Arbt 1985-02-24
- Uhlin, Torbjörn, "Alla diskuterar skatter och löner men ingen talar om livet och kärleken. // Arbt 1988-06-12
- Ulvenstam, Lars, "Ha det skönt, vad är det?" : [intervju]. // Vi. – (1990) : nr 1/2, s. 24–28, 56–57
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1975 – Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
- 1983 – Svenska Läkaresällskapets jubileumspris.[13]
- 1983 – Fernströmpriset
- 1987 – Immigrant-institutets förtjänstpris för sina insatser inom viktig medicinsk forskning
- 1990 – Det norska Lisl och Leo Eitingers pris
- 1994 – Hedersdoktor vid universitetet i Tel Aviv, Israel (Därtill är han hedersdoktor och gästprofessor vid andra universitet i USA och Ungern.)
- 1995 – Natur & Kulturs kulturpris
- 1999 – Årets folkbildare
- 2002 – Ingemar Hedenius-priset
- 2010 – Kungliga priset från Svenska Akademien
- 2016 – Gerard Bonniers essäpris
- Ledamot av den ungerska vetenskapsakademien
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ SNAC, George Klein (biologist), läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, George Klein, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aacr.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cancerresearch.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
- ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.[källa från Wikidata]
- ^ Robert Koch Award (på engelska), Robert-Koch-Stiftung, läs online, läst: 21 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Robert-Koch-Medaille in Gold (på tyska), Robert-Koch-Stiftung, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Georg Klein har avlidit”. ki.se. Arkiverad från originalet den 12 december 2016. https://web.archive.org/web/20161212114612/http://ki.se/nyheter/georg-klein-har-avlidit. Läst 11 december 2016.
- ^ Odelfors, Hanna. ”Nittio år och forskar vidare”. Cancerfonden. Arkiverad från originalet den 24 december 2016. https://web.archive.org/web/20161224095925/https://www.cancerfonden.se/artiklar/nittio-ar-och-forskar-vidare. Läst 23 december 2016.
- ^ Judisk Krönika, nr 1-2, 1971: Slut upp kring sionismen, läst 1 oktober 2017
- ^ Jubileumspriset 1983 Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Georg Klein, Stockholm, för hans arbeten rörande kromosomförändringar av funktionell betydelse i samband med uppkomst av tumörceller.
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Jubileumspriset 1983, Georg Klein, Svenska Läkaresällskapet. Läst 15 december 2015.