Georg Zoëga
| Georg Zoëga | |
 | |
| Född | 20 december 1755[1][2][3] Dalers sogn, Danmark |
|---|---|
| Död | 10 februari 1809[1][2][3] (53 år) Rom |
| Medborgare i | Danmark |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Leipzigs universitet  |
| Sysselsättning | Antropolog, konsthistoriker[4], arkeolog |
| Arbetsgivare | Kiels universitet |
| Barn | Maria Emilia Zoëga (f. 1801) |
| Utmärkelser | |
| Dannebrogorden | |
| Redigera Wikidata | |
Georg (Jørgen) Zoëga, född den 20 december 1755 vid Møgeltønder, i västra Sønderjylland, död den 10 februari 1809 i Rom, var en dansk fornforskare och numismatiker, son till en präst av ursprungligen italiensk härkomst.
Zoëga fick en helt och hållet tysk uppfostran, gick i skola i Altona, var 1773-76 student i Göttingen, där han särskilt bevistade C. G. Heynes föreläsningar i filologi, samt gjorde 1776 ett kort besök i Italien, särskilt Rom.
1779-80 besökte han åter Göttingen och Rom som mentor för en ung dansk ädling. 1782 skickades han av danska staten till Wien och Rom för att utbildas till numismatiker, men återvände aldrig till Danmark.
1783 blev han katolik, gifte sig med en italiensk målares dotter och stannade i Rom till sin död. Han fick stor hjälp i sina vetenskapliga arbeten av den lärde kardinalen Stefano Borgia, vars rika samlingar stod till hans förfogande, av påven Pius VI samt också något från Danmark.
1798 blev han dansk agent (konsul) i Rom och var som sådan en god hjälpare åt danska vetenskapsmän (Frederik Münter med flera) och konstnärer, som besökte Rom.
1802 utnämndes Zoëga till professor i Kiel. Han tillträdde aldrig platsen, men fick 1804 rätt att uppbära lönen, trots att han även i fortsättningen var bosatt i Rom.
Zoëgas vetenskapliga arbeten präglas av grundlig lärdom, samvetsgrann forskning och skarpsinnig kritik. Främst märks arbetet Numi Aegyptii imperatorii (1787). I sitt stora verk De origine et usu obeliscorum (1797, utgivet 1800), som förskaffade Zoëga världsrykte, genomarbetade han allt, vad den föregående litteraturen innehållit om detta ämne, och gav dessutom första uppslaget till tydningen av hieroglyferna.
Av helt annan art är planschverket om de antika relieferna i Rom, 115 utmärkta planscher med italiensk text, som förklarar bildernas innehåll och de myter, varpå de syftar.
Efter hans död utkom en förteckning över de koptiska handskrifterna i Borgias samling (Catalogus codicum copticorum, 1810), som blev grundläggande för den koptiska paleografin. Denna liksom de två föregående är skrivna på latin.
Stor betydelse fick Zoëga genom sin ingående kritik av Thorvaldsens tidigaste arbeten, i det han därigenom framdrev denne till förståelse av det klassiskt enkla i bildhuggarkonsten.
Den tyske arkeologen F. G. Welcker utgav Zoëgas avhandlingar 1817 och hans brev 1819 (två band) samt skrev Zoëgas Leben (två band, 1819).
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- A. D. Jörgensen, Georg Zoëga (1881)
- Daniela Williams, Bernhard Woytek "Zoëga studente di numismatica. Il soggiorno a Vienna (1782) e i contatti con Joseph Eckhel", in K. Ascani, P. Buzi, D. Picchi (eds) The Forgotten Scholar: Georg Zoëga (1755-1809). At the Dawn of Egyptology and Coptic Studies, Leiden - Boston 2015, pp. 101-110.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Jörgen Zoega, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dansk Biografisk Lexikon, Georg_Zoëga, Georg Zoëga, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Art Historians, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Zoëga, Georg, 1904–1926.
