Georg von Rosen
Georg von Rosen | |
Foto från 1903. | |
Födelsenamn | Johan Georg Otto von Rosen |
---|---|
Född | 13 februari 1843 Paris |
Död | 1923 Stockholm |
Begravningsplats | Galärvarvskyrkogården[1] kartor |
Nationalitet | Sverige |
Föräldrar | Adolf Eugène von Rosen[2][3] Euphrosyne Rizo-Rangabé |
Konstnärskap | |
Fält | Måleri, grafik |
Motiv | Historiemåleri, Porträtt |
Utbildning | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
Redigera Wikidata (för vissa parametrar) |
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899.[4][5]. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna.[5]
Biografi
Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugène von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader"[6]) och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabé. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848.[7] Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv
” | Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre.[4] | „ |
Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans ateljé.[8] Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med ”kunglig medalj” för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal.[7] Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i München under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter.
1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt.
Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.[7]
Hans konst
Georg von Rosen lade var en målare av den traditionella akademiska skolan. Synen på konstnären som dekoratör var honom lika främmande som motbjudande. En målning skulle ha någonting att säga, ha en förädlande verkan. I en självbiografisk uppsats förklarade han att
” | (konstnären) är att anse som en ansvarig folkuppfostrare, medarbetande uti sin samtids andliga utveckling, hvarför också hans verk måste blifva det synliga uttrycket för tankar, föreställningar eller minnen värda, i ett eller annat afseende att tagas tillvara.[9] | „ |
Galleri
-
Julmarknad (1872).
-
Den förlorade sonen (1885).
-
Sfinxen (1887-1907)
Målningar med egna artiklar
- Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm
- Erik XIV och Karin Månsdotter
- Upptäcktsresanden A.E. Nordenskiöld
- Sfinxen
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
- ^ von Rosen, Georg Johan Otto, Svenskagravar.se, läs online, läst: 14 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ J Georg O Rosen, von, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Johan Georg Otto, f. 1843 i Paris, Frankrike, Kunglig målare, läs onlineläs online, läst: 9 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Från vår konstvärld, sid 158 och framåt
- ^ [a b] Georg von Rosen i Nationalencyklopediens webbupplaga
- ^ Adolf Eugène von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon
- ^ [a b c] Riksantikvarieämbetets Förvaltningsavdelning, forskningsrapport Vad hade de på paletten?
- ^ Georg von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon
- ^ En målare helt i grevinnans smak, SvD 4 juni 2004
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Georg von Rosen.