George Pólya

Från Wikipedia
George Pólya
Pólya ungefär 1973
Pólya ungefär 1973
Pólya ungefär 1973
Född13 december 1887
Budapest, Österrike-Ungern
Död7 september 1985
Palo Alto, Kalifornien
NationalitetUngern ungersk (–1918)
Schweiz schweizare (1918–1947)
USA amerikansk (1947–)
ForskningsområdeMatematik
InstitutionerETH Zürich, Schweiz; Stanford University, USA
Alma materEötvös Loránd University
DoktorandhandledareLipót Fejér
Känd förBoken ”How to solve it” (1945), Polyas fyra faser, Pólyas förmodan

George (György) Pólya, född 13 december 1887 i Budapest, Ungern, död 7 september 1985 i Palo Alto, Kalifornien, USA var en ungersk-amerikansk matematiker, verksam i USA från 1940.[1]

Pólya studerade matematik och fysik på universitetet i Budapest och på universitetet i Wien. Han var professor i matematik (1914–1940) vid den tekniska högskolan ETH Zürich i Schweiz och 1940–1953 vid universitetet Stanford University i Kalifornien.

Han arbetade inom områdena kombinatorik, talteori, numerisk analys, geometri och sannolikhetslära. Han har också gjort betydande insatser kring heuristik och matematikutbildning.[2]

George Pólya är mest känd för att han utvecklade en metod för problemlösning som nästan alla projekt i dagens samhälle bygger på. Metoden kan användas i alla olika situationer av problemlösning och bygger på fyra faser.

How to solve it[redigera | redigera wikitext]

Póylas förkärlek för konkret problemlösning gav upphov till den kända boken ”How to solve it” (1945).[1] Den har sålt i över en miljon exemplar.[3]

De bästa idéerna trivs med kritiskt ifrågasättande, men skadas av okritisk upphöjelse.[en 1]

Ett matematikcentrum som uppkallats efter Pólya finns vid University of Idaho i Moscow i USA.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Polya, George. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1995. sid. 200. ISBN 91-7024-619-X 
  2. ^ Roberts, A. Wayne (1995). Faces of Mathematics, Third Edition. Harper Collins College Publishers, New York, USA. sid. 479. ISBN 0-06-501069-8 
  3. ^ Alan H. Schoenfeld och (red.) D. Grouws (1992). ”Learning to think mathematically: Problem solving, metacognition, and sense-making in mathematics” (på engelska). Handbook for Research on Mathematics Teaching and Learning (MacMillan, New York): sid. 334–370. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203023917/http://gse.berkeley.edu/sites/default/files/users/alan-h.-schoenfeld/Schoenfeld_1992%20Learning%20to%20Think%20Mathematically.pdf. Läst 19 november 2014. 
  4. ^ ”Polya Math Center” (på engelska). University of Idaho. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129043711/http://www.webpages.uidaho.edu/polya/. Läst 19 november 2014. 

Engelska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [T]he best of ideas is hurt by uncritical acceptance and thrives on critical examination.