Gerda Lundequist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gerda Lundequist
I pjäsen Monna Vanna av Maurice Maeterlinck 1903
I pjäsen Monna Vanna av Maurice Maeterlinck 1903
Född Gerda Carola Cecilia Lundqvist
4 februari 1871
Stockholm, Sverige
Död 23 oktober 1959 (88 år)
Stockholm, Sverige
Andra namn Gerda Lundequist-Dahlström
Aktiva år 1889–1959
Make Alfred Dahlström (1908–1923)
IMDb
Gerda Lundequist 1895.

Gerda Carola Cecilia Lundequist, ursprungligen Lundqvist[1], född 4 februari 1871 i Stockholm, död 23 oktober 1959 i Stockholm, var en svensk skådespelare. Lundequist var Skandinaviens stora tragedienne och dramatiska skådespelerska vid förra sekelskiftet. Hon kallades ofta för "Sveriges Sarah Bernhardt" och var känd för sina många Strindberg-, Ibsen- och Shakespeare-tolkningar.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gerda Lundequist föddes i Klara församling och var dotter till ogifta hårfrisörskan Hedvig Fredrika (Lundqvist) Lundequist.[1] Hon uppfostrades som fosterdotter hos fabrikörsänkan Amalia Charlotta Ekecrantz.[2] Hon studerade vid Kungliga Teaterns elevskola 1886-1889 (för Signe Hebbe) samt vid Dramatiska teatern 1889-1891. Efter studierna engagerades hon vid Stora teatern i Göteborg och hos Selander 1891-1896 samt senare vid Albert Ranfts teatrar, framför allt vid Svenska teatern. Hon var under blandade perioder engagerad vid Dramaten från början av 1900-talet fram till 1948, men även frilansande skådespelare vid Riksteatern och Vasateatern. Lundequist var även (tillsammans med Torsten Hammarén) verksam som regissör och konstnärlig ledare för Helsingborgs stadsteater under några år på 1920-talet där hon bl.a framgångsrikt regisserade Eugene O'Neills Anna Christie (~1923-24). Hon var även lärare i scenframställning vid Dramatens elevskola och Operans elevskola under 1930- och 40-talet, samt återkommande gästföreläsare vid Kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad. Hon satt även med i Medborgarskolans förtroenderåd.[3]

Berömda är hennes rolltolkningar av Ibsens och Shakespeares stora kvinnoroller; som hennes kritikerrosade Lady Macbeth och drottning Gertrude i Hamlet och som Fru Allving i Gengångare. I den allra första uppsättningen av John Gabriel Borkman gjorde hon rollen som Ella Rentheim. Lundequist gjorde även titelrollen som Gertrud i originaluppsättningen av Hjalmar Söderbergs pjäs på gamla Dramaten år 1908.

Scendebuten skedde år 1889; redan året efter spelade hon rollen som Anne-Marie i Ibsens Ett dockhem. Bland succérolltolkningar under Lundequists scenkarriär räknas hennes Monna Vanna i Maeterlincks drama (Svenska teatern, 1903), Goneril i Shakespeares Kung Lear (Dramaten, 1908), hennes Tora i Bjørnstjerne Bjørnsons Paul Lange och Tora Parsberg (Dramaten 1909; Svenska teatern 1922), huvudrollen i Sofokles Antigone (Dramaten, 1909) och huvudrollen i Schillers Maria Stuart (Dramaten, 1910). Hon spelade också Jane Eyre i en tidig uppsättning på Stora Teatern i Göteborg år 1894. När hon så år 1949 gick i pension som teaterskådespelerska så hade hon stått på scen professionellt i 60 år i över hundratalet roller. Hon var aktiv in i det sista och gjorde på äldre dar också stor succé i ett antal mer komedibetonade roller, som visade att hon även hade en stor talang som komedienn (tidigare i karriären hade hon i princip aldrig spelat i komediroller); bl.a som den gamla damen som för sina grannar hittar på att hon har en son som hon sitter och skriver till - och som får stora bekymmer när "sonen" plötsligt dyker upp en dag; i J.M. Barries enaktare Den gamla visar sina medaljerVasateatern 1940 (mot Georg Rydeberg) [4] och även som den imposanta och ränksmidande Änkedomprostinnan Julia Hylténius i Hjalmar Bergmans komedi Hans nåds testamente 1945 (en succéroll hon spelade ett flertal gånger, sista gången 1949).

Två av hennes allra sista stora - och hyllade - rolltolkningar på Dramaten blev som Bernardas mor i Lorcas Bernardas hus och som Hertiginnan av York i Shakespeares Rickard III, i regi av Alf Sjöberg; båda 1947 (se rollporträtt ur sistnämna nedan). Hon medverkade även i Ingmar Bergmans radiouppsättning av Strindbergs Holländaren för Radioteatern, 1947.

Tyvärr medverkade Gerda Lundequist enbart i ett fåtal roller på film (i likhet med så många andra skådespelare av hennes teatergeneration) som för eftervärlden kunnat bevara hennes konst - de bästa av dessa är som Majorskan på Ekeby i stumfilmen Gösta Berlings saga 1924 (regi: Mauritz Stiller) och hennes färgsstarka biroll som änkedrottningen i Giftas 1955 mot Anita Björk (regi: Anders Henrikson).

Gerda Lundequist var från 1908 gift med direktören Alfred Dahlström (död 1923). Hon hade en dotter, Cecilia, och tre barnbarn.[5]

Ibland omnämnd och titulerad som Gerda Lundequist-Dahlström.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Som Hertiginnan av York i Alf Sjöbergs uppsättning av Shakespeares Rickard III, Dramaten 1947.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  2. ^ Enligt "Sveriges Befolkning 1890"
  3. ^ Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad (Historik)
  4. ^ "Dubbelpremiär på Vasateatern"; recension, SvD, 10 feb 1940
  5. ^ Dödsannons; SvD, lör 24 okt 1959

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]