Gertrud Scholtz-Klink

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gertrud Scholtz-Klink

Gertrud Emma Scholtz-Klink, född Treusch 9 februari 1902, död 24 mars 1999, var en tysk politiker inom Tredje riket, ordförande för nazistpartiets kvinnoorganisationer. Hon var den enda kvinna som innehade någon form av högre politisk ställning inom Tredje riket, och den enda som kan sägas ha utövat någon formell makt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dotter till en statsanställd i Storhertigdömet Baden. Gift vid 19 års ålder med nazisten Eugen Klink, som uppmanade henne att engagera sig i nazistpartiet. Hon blev medlem i NSDAP 1 mars 1930. Hon uppmärksammades för sitt energiska värvningsarbete och blev även ledare för partiets kvinnogrupp inom sitt distrikt. 1932 gift med doktorn Günther Klink och sedan dess kallad Scholtz-Klink. Hon höll politiska tal där hon uppmanade kvinnor att hålla sig i hemmet och dra sig bort från det offentliga rummet.

1933 blev hon ordföranden för partiets kvinnogrupp på riksplanet och 1934 blev hon Reichsfrauenführerin ("Rikskvinnoledare"), ordförande för de nazistiska kvinnoföreningarna. Hon införde hushållsåret, ett obilgatoriskt arbetssår efter grundskolan, som hade till syfte att övertyga flickorna att inte borde studera vidare utan ägna sig åt hushållsarbete, samt hushålls - och barnavårdskurser. Partistadgan förbjöd kvinnor i partiledningen eller de ledande utskotten, och på grund av sitt kön fick hon aldrig någon större makt i partiapparaten, även om hon ofta framställdes som betydelsefull utomlands. Hon var inte populär bland partikamrater, och ska aldrig ha sammanträffat med Hitler. Hon kritiserades också i media för att hon ofta var borta från barnen.

Hennes största betydelse var som propagandist för nazismens kvinnoroll, där hon propagerade för att kvinnans rätta plats var som barnafödande moder inom hemmets fyra väggar. Enligt henne måste en kvinnlig politiker "bli som en man" för att kunna uträtta något, vilket var en skam, eller också vara "kvinnlig" och därmed inte få något gjort, vilket alltså i båda fallen gjorde kvinnlig inblandning i politiken till något negativt, och hon propagerade mot kvinnliga politiker genom att framställa icke nazistiska tyska kvinnliga politiker som dåliga exempel: "den som en gång har hört kommunisternas och socialdemokraternas kvinnor skrikande på gatan eller parlamentet vet att en sann tysk kvinna inte sysslar med sådant". En kvinna kunde bara tillåtas ägna sig åt vetenskap om hon hade "nedärvda anlag" för detta som inte fick slösas bort: då Scholtz-Klink med detta argument en gång vädjade till Martin Bormann om att man skulle göra ett undantag för en specifik kvinnlig astronom, fick hon dock inget gehör. Omgift 1940 med SS-Gruppenführer August Heissmeyer.

Under kriget förändrades nazisternas krav på kvinnor som husmoder till att arbeta i krigsindustrin, obligatoriskt 1943, och hon deltog då även i denna propaganda, slutade tala om hemmafrurollen och talade istället om att även kvinnan nu skulle vara "soldat".

1945 gick Scholtz-Klink under jorden med maken. Hon dömdes 1948 till 18 månaders fängelse för att hon levt under falskt namn, men bedömdes i övrigt som betydelselös på grund av den obetydliga makt hon tillåtits utöva. Hon förblev nazist till sin död.

Referenser[redigera | redigera wikitext]