Geter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Geterna (grekiska: Γέται) är det namn som antikens greker gav folket söder om nedre Donau, i dagens norra Bulgarien, samt norr därom, i vad som idag är Rumänien. Deras område låg i utkanten av den grekiska kolonisationen kring Svarta Havets kust, vilket ledde till en tidig kontakt mellan antikens Grekland och geterna.

Geterna nämns för första gången av Herodotos i hans skildring av det persiska fälttåget genom Scythia minor, längs nedre Donau, lett av Darius I kring 513 f.Kr.

Enligt Herodotos skilde sig geterna från övriga trakiska stammar genom sin religion. De dyrkade till skillnad från andra traker Zalmoxis, också kallad Gebeleizis. Det var enligt geterna den enda sanna guden.

Från omkring 600 f.Kr. tills källorna slutar omnämna geterna skedde ett ekonomiskt och kulturellt utbyte mellan dem och det antika Grekland. Det eskalerade i takt med att grekernas kolonisation expanderade.

Mellan 400 och 200 f.Kr. var geterna tillsammans med flera andra trakiska stammar samlade i det Odrysiska riket. Under denna tid gjorde sig geterna kända för sitt välutvecklade kavalleri.

Det är oklart om geterna var daker eller om de hade någon annan relation till dem.