Gilaödla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gilaödla
Gilaödla (Heloderma suspectum)
Gilaödla (Heloderma suspectum)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Underklass Diapsider
Diapsida
Ordning Fjällbärande kräldjur
Squamata
Familj Helodermatidae
Släkte Giftödlor
Heloderma
Art Gilaödla
H. suspectum
Vetenskapligt namn
§ Heloderma suspectum
Auktor Cope, 1869
Hitta fler artiklar om djur med

Gilaödla eller gilamonster (Heloderma suspectum)[1] är en av två giftiga ödlor i världen (Den andra är skorpiongiftödlan (Heloderma horridum)).[2]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Gilaödlan är Nordamerikas största ödla med sina 45-60 cm längd och en vikt på upp till 2,5 kg. Den är svartbrun färgat med orangegula fläckar på kroppen och svansen. Gilaödlan har också ett stort huvud, knubbiga ben, fyra tår, en tjock svans och kraftiga klor vid alla tår. Arten har också karakteristiska knölar på hela kroppen som bildar en slags rustning runt ödlan precis som hos varaner.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Gilaödlan är en stor ökenödla som främst lever i norra Sonoraöknen och nordvästra Mexiko men den hittas även i Kalifornien, Nevada, Utah, Colorado och Texas på upp till 1 500 meters höjd.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten lever ensam och vandrar bara korta sträckor. Gilaödlan tillbringar det mesta av sitt liv gömd under marken, och därför är de svåra att upptäcka. Av samma grund finns bara lite information om ödlan. Den lever främst av ägg från fåglar men äter även själva fåglarna, små gnagare, små kaniner, ormar och andra ödlor.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer två underater av Heloderma suspectum, H. s. cinctum och H. s. suspectum.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ne.se/gilaödla - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 20oct 2013
  2. ^ www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/giftigadjur/grodochkraldjur.13526.html - en internetsida från Naturhistoriska riksmuseet med startsida:http://www.nrm.se läst datum 20 okt 2013