Gilbert Hamilton (1869–1947)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

David Gustaf Gilbert John Wilhelm Hamilton född 20 mars 1869, död 11 augusti 1947 på godset Hedensberg i Västmanland, var en svensk greve och militär. I Sverige är han idag mest känd för sin tobaksblandning; i Tyskland som den ende utländske officer i tysk tjänst man minns efter det första världskriget.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gilbert Hamilton föddes 1869 som andre son till godsägare Gustaf Malcolm Hamilton (död 1914) och hans hustru friherrinnan Sophia Lovisa Hedvig Mariana Barnekow.[1] Fadern var fideikommissarie för Hedensberg, som sedermera övertogs av Gilberts äldre bror Malcolm Alexande Hugo Hamilton.[2]

Hamilton avlade sin officersexamen på Karlberg 1891 med genomsnittliga betyg. Han försökte 1897 att bli antagen till det grekiska-turkiska kriget. Sedan han nekats tjänst försökte han även delta i boerkriget och rysk-japanska kriget utan att bli antagen. När första världskriget bröt ut var han ryttmästare och chef för 2. skvadron vid Livgardet till häst i Stockholm. 27 oktober 1914 tog han avsked och anställdes som officer i den preussiska armén.

Han deltog som kavallerist på östfronten, och senare som skvadronchef vid den österrikiska-ungerska fronten vid Karpaterna. Mellan 1915-1918 var han chef för 22. reservjägarbataljonen på gränsen mellan Vitryssland och Ukraina strax söder om Pinsk. Under våren 1918 deltog han i striderna mellan de röda och vita i Finland, som chef för styrka "Hamilton" inom Brigaden "Brandenstein" i den tyska expeditionskåren "die Ostseedivision".

I juni 1918 utnämndes han till chef för det tredje preussiska kyrassiärregementet "Graf Wrangel" i södra Ukraina. Då kejsaren flydde till Holland och revolutionen brutit ut i Tyskland inledde Hamilton på julafton 1918 regementets 100 mil långa marsch åter till Königsberg via Kiev. Under den besvärliga återmarschen anfölls de otaliga gånger av strövtrupper. Den 20 februari 1919 anlände man till Königsberg, och efter persedelvård gjorde Hamilton och regementet en bejublad inmarsch i staden. Under 1920 återvände han till Sverige där han 1921 utnämndes till chef för Smålands husarregemente i Eksjö. Vid sidan av sin militära verksamhet i Sverige var han några veckor varje år mellan 1929-1941 adjutant hos den abdikerade tyske kejsaren i hans exil i Doorn.

På 25-årsdagen av den tyska segern över ryssarna vid Tannenberg, den 25 augusti 1939, utnämnde Adolf Hitler Hamilton till generalmajor i reserven i Wehrmacht vid en ceremoni i Berlin.

Hamilton var gift två gånger. Första äktenskapet ingicks 1898 med ryskan Maria Antonia Marguerite von Seume och upplöstes 1921. Samma år gifte han om sig med Karin Liberg.[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

1919 - I fält

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://runeberg.org/adelskal/1923/0482.html
  2. ^ http://www.durietz.com/se/hedensberg.htm
  3. ^ http://runeberg.org/adelskal/1923/0483.html