Giovannino Guareschi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Giovannino Guareschi

Giovannino Oliviero Giuseppe Guareschi, född 1 maj 1908 i Fontanelle di Roccabianca i provinsen Parma i Emilia-Romagna, död 22 juli 1968 i Cervia i Emilia-Romagna, var en italiensk journalist, serietecknare och humorist vars mest kända skapelse är prästen Don Camillo.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Guareschi föddes i en medelklassfamilj och skämtade alltid om att han, en stor man, döptes Giovannino, ett namn som betyder "Little John" eller "Johnny".

År 1926 gick hans familj i konkurs, och han kunde inte fortsätta sina studier vid universitetet i Parma. Han började skriva för en lokal tidning,Gazzetta di Parma, och 1929 blev han redaktör för den satiriska tidskriften Corriere Emiliano, och 1936 – 43 var han chefredaktör för en liknande tidskrift som heter Bertoldo.

År 1943 blev han inkallad i armén, vilket hjälpte honom att undvika problem med de fascistiska myndigheterna. Han slutade som en artilleriofficer.

När Italien undertecknade vapenstilleståndet med de allierade trupperna 1943, arresterades han och fördes till ett fångläger i det av Tyskland ockuperade Polen. Han skrev senare om denna tid Diario Clandestino (Min hemliga dagbok).

Efter kriget återvände Guareschi till Italien och grundade en monarkistiskt satirisk tidskrift, Candido. Efter att Italien blev en republik, började han att stödja kristdemokraterna. Han kritiserade och satiriserade kommunisterna i sin tidskrift, genom att framställa en kommunist som en man med en extra näsborre. När kommunisterna väl besegrades i 1948 års italienska val, lade Guareschi inte ner pennan utan kritiserade istället kristdemokraterna.

År 1954 åtlades Guareschi för förtal efter att han ha publicerat två facsimil av krigstida brev från motståndsledaren och före detta premiärministern Alcide De Gasperi där denne uppmanade de allierade att bomba i utkanten av Rom, för att demoralisera de tyska bundsförvanterna. Legitimiteten av breven har aldrig fastställts av domstol, men efter två månaders rättegång dömdes saken till förmån för De Gasperi. Guareschi avböjde att överklaga domen och tillbringade 409 dagar i Parmas San Francesco-fängelse, och ytterligare sex månader under skyddstillsyn i sitt hem.

År 1956 hade Guarescis hälsa försämrats och han tillbringade en tid i Schweiz av hälsoskäl. År 1957 lämnade han posten som redaktör för Candido men fortsatte att skriva för tidningen. Han dog 1968 i Cervia av en hjärtattack.

Bibliografi(i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • La scoperta di Milano (1941)
  • Il destino si chiama Clotilde (1943)
  • Il marito in collegio (1944)
  • Favola di natale (1945)
  • Diario Clandestino 1943-1945 (1946)
  • Italia Provvisoria (1947)
  • Lo zibaldino (1948)
  • Corrierino delle famiglie (1954)
  • Vita in famiglia (1968)

I svensk översättning[redigera | redigera wikitext]

  • Don Camillo och hans lilla värld (1952)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia