Girona

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 41°59′N 2°49′Ö / 41.983°N 2.817°Ö / 41.983; 2.817
Girona
Stad
Gerona, casas colgadas sobre el Oñar.jpg
Bandera de Gerona.png
Flagga
Escut de Girona.svg
Stadsvapen
Motto: Girona m'enamora - Girona gör mig förälskad
Land  Spanien
Delstat  Katalonien
Flod Ter, Güell, Oñar och Galligants
Höjdläge 76 m ö.h.
Koordinater 41°59′N 2°49′Ö / 41.983°N 2.817°Ö / 41.983; 2.817
Area 39,1 km²
Folkmängd 96 722 (2011)
 - storstadsområde 130 000 ungefär
Befolkningstäthet 2 474 invånare/km²
Grundad 790-talet
Borgmästare Carles Puigdemont (CiU)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 17001-17007
Riktnummer 972
Webbplats: www.girona.cat
Panoramautsikt över staden från tornet till katedralen .
Plats för Girona
Sant Felius kyrka i Girona

Girona (katalanska: Girona; spanska: Gerona; franska: Gérone) är en stad i nordöstra Spanien med 96 722 invånare (2011). Staden tillhör den autonoma regionen Katalonien och är huvudstad i provinsen Girona.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De första historiska invånare i regionen var ibererna. Girona är den gamla Gerunda, en stad i Ausetani. Senare byggde romarna ett citadell där, som fick namnet Gerunda. Visigoterna härskade i Girona tills det erövrades av morerna. Karl den store återerövrade staden 785 och gjorde den till ett av de fjorton ursprungliga grevskapen i Katalonien. Morerna drevs slutligen ut 1015. Wilfred den hårige inlemmade Girona i grevskapet Barcelona 878. Alfons II av Aragonien utropade Girona till stad på 1100-talet. Den antika grevskapet blev 1351 ett hertigdöme när kung Peter III av Aragonien gav sin förstfödde son John titeln hertig. 1414 gav kung Ferdinand I i sin tur titeln prins av Girona till sin förstfödde son, Alfonso. Titeln för närvarande genomförs av prins Felipe, prins av Asturien, den första sedan 16-talet att göra det.

12-talet såg en blomstrande den judiska gemenskap Girona, med en av de viktigaste kabbalistiska skolorna i Europa. Rabbinen Girona, Moshe ben Nahman Gerondi (mer känd som Nahmanides eller Ramban) utsågs stora rabbinen i Katalonien. Historien om det judiska samfundet i Girona upphörde 1492, då den katolska kungar ut alla judar från Katalonien. Idag är det judiska ghettot eller ring en av de bäst bevarade i Europa och är en stor turistattraktion. På norra sidan av den gamla staden är Montjuïc (eller kulle av judarna i det medeltida katalanska), där en viktig religiös kyrkogård var belägen.

Girona har belägrats 25 gånger och har erövrats sju gånger. Den belägrades av de franska kungliga arméerna under Karl de Monchy d'Hocquincourt år 1653, under Bernardin Gigault de Bellefonds år 1684, och två gånger år 1694 i enlighet med Anne Jules de Noailles. I maj 1809 var det belägrat av 35.000 franska Napoleons trupper under Vergier, Augereau och St Cyr, och höll ut envist under ledning av Alvarez tills sjukdomen och svält tvingade den att kapitulera den 12 december. Slutligen, erövrade den franska staden år 1809, efter 7 månaders belägring. Girona var centrum för Ter avdelningen under det franska regeln, som varade från 1809 till 1813. De defensiva murarna revs i slutet av 1800-talet för att möjliggöra expansion av staden. Under senare år har de saknade delarna av stadens murar på östra sidan av staden rekonstruerats. Ringde till den Passeig de la Muralla den bildar nu en turist rutt runt den gamla staden

Huvudsakliga sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Girona är en populär destination för turister och Barcelona dagsutflykten - tågresan från Barcelona Sants Girona tar mindre än två timmar. Den gamla staden står på den branta backen av Capuchins väster om floden, medan de mer moderna delen står på slätterna i öster.

Girona Katedral
Stadsmuren och torn, av Girona i Gamla stan.
Sant Pere de Galligants
Independence Square.

Katedral[redigera | redigera wikitext]

Den antika katedralen som stod på platsen för den nuvarande, användes av morerna som en moské, och efter deras sista utvisningen var antingen helt ombyggt eller ombyggda. Den Nuvarande byggnad är en av de viktigaste monumenten i skola Mallorca arkitekt Jaume Fabre och ett utmärkt exempel på spansk gotisk arkitektur. Det kontaktas av 80-sex steg. En gång och kapell omger kören, som öppnar med tre valv i långhuset, vars spetsiga stenen valvet är den bredaste i kristenheten (22 meter). Bland dess inredning är en altaruppsatsen, som är ett verk av Valencias silversmeden Pere Bernec. Den är indelad i tre nivåer av statyetter och reliefer, inramad i tältförsedda nischer av gjutna och hamrade silver. Ett guld och silver altaret-frontal bars bort av fransmännen 1809. Domkyrkan innehåller gravar Ramon Berenger och hans hustru.

Gamla Befästningar[redigera | redigera wikitext]

De gamla befästningarna är en annan populär syn. Historiskt har dessa spelat en viktig roll för att skydda Girona från inkräktare i hundratals år. Stadsmuren i den gamla staden var en viktig militär konstruktion byggd i romansk gånger i 1: a århundradet före Kristus. Det var noga byggdes under regeringstiden av Peter III den högtidliga under andra halvan av det 14th århundradet. Den romerska muren användes som en stiftelse. I början av 16-talet var muren upp i staden. Den muromgärdade precinct förlorat sitt militära värde. Bit för bit, var muren förnedrande, som delar successivt förändras från insidan och utsidan. De murar och torn utsiktsplatser som bildar dessa befästningar delas i två - en liten del i norra delen av gamla stan och en mycket större del i söder. Det är möjligt att gå hela längd väggarna och klättra i tornen, där besökare kan njuta av panoramautsikt över Girona och den omgivande landsbygden.

Sant Feliu[redigera | redigera wikitext]

Den Collegiate Church av Sant Feliu är anmärkningsvärt ur ett arkitektoniskt perspektiv. Dess stil är fjortonde-århundradet gotiska, fasaden med anor från det artonde, och det är en av de få spanska kyrkorna som har en genuin spira. Den innehåller, förutom graven av sin beskyddare och grav den tappra Álvarez, ett kapell tillägnat St Narcissus, som enligt traditionen var en av de tidiga biskoparna i se.

Sant Pere de Galligants[redigera | redigera wikitext]

Den benediktinska kyrkan Sant Pere de Galligants är i början av romansk stil. Från samma period är den Monastery of St Daniel.

Plaça de la Independencia[redigera | redigera wikitext]

Den Plaça de la Independencia, där det hänvisas till Krigs spanska självständighet mot Napoleon Bonaparte, är en av de mest kända och mest välbesökta platser i Girona. Beläget i Mercadal distrikt i stadens centrum, är även känd som Plaça de San Agustin, eftersom tidigare klostret San Agustin hade höjts där.

Intresset av torget ligger artonhundratalet stil, trots att den är omgiven av strama identiska neoklassiska byggnader med verandor avsedda för försvararna av staden Girona under belägringar av 1808 och 1809.

Men motsvarar de symmetriska proportionerna av torget mer aktuella insatser än sin arkitektoniska förflutna. Den stadsarkitekten Marí Sureda var den första som trodde sig en arcaded kvadrat med öglor slutna och neoklassiska, med vissa byggnader med samma estetiska proportioner. Den urbanisering av området följde endast delvis sina system. Byggandet av de första teatrar i denna stad, bröt ned idén om Martí Sureda. Fram till 18th century, vad som arkitekten hade tänkt inte slutföras. Denna del av staden i Noucentisme stil är en romantisk och tidlös skapande, från ett århundrade till ett annat, numera fängslar invånare och besökare. Idag har stor aktivitet på grund av det gradvisa öppnandet av kaféer och restauranger. På denna är en del affärer känd för sin historia liksom Café Royal, Cinema Albéniz och Casa Marieta

Jewish Quarter "El Call".

Cases de l'Onyar[redigera | redigera wikitext]

Girona är mycket karakteristiska för husen hängande över floden Onyar. Dessa pittoreska husen byggda under århundraden vid älven ger ett utmärkt av en liten Medelhavet stad. Alla fasader är målade längs floden paletten ges av Enric Ansesa, James J. Faixó och arkitekter Säkringar och J. Viader

El Celler de Can Roca[redigera | redigera wikitext]

El Celler de Can Roca är en restaurang i Girona, Katalonien, Spanien, som invigdes 1986 av bröderna Roca, Joan, Josep och Jordi. Det var först beläget intill föräldrarnas restaurang El restaurante de Can Roca, men flyttade till ett specialbyggt hus 2007. Den har tagits emot varmt av kritiker, och har tre stjärnor i Guide de Michelin. Den har rankats som den näst bästa restaurangen i världen sedan 2009, och har ofta jämförts med den tidigare världsettan El Bulli.

Jewish Heritage[redigera | redigera wikitext]

De flesta spår av Girona rika judiska historia utplånades när judarna utvisades från Spanien (se Spanska utvisning), men några kvar. På Carrer de Sant Llorenc har dörren till en gammal byggnad en rektangulär fördjupning som en gång hade en mezuzah. Längre fram är Centrum Bonastruc ça Porta och det katalanska Jewish Museum. Den Bonastruc ça Porta Projektet startade på 1970-talet, när det blev modernt att renovera byggnader i Gamla stan. Rensa bort nästan 700 år av byggande, upptäckte Jose Tarres, en lokal krögare, resterna av vad som visade sig vara den medeltida yeshiva grundades av Nahmanides.

Staden har ett antal relevanta Art Nouveau byggnader inklusive Farinera Teixidor av Rafael Maso.

Panorama Girona Cases del Riu.jpg

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]