Gislaved
- För den historiska köpingskommunen, se Gislaveds köping.
| Gislaved | |
| Tätort Centralort |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Jönköpings län |
| Kommun | Gislaveds kommun |
| Koordinater | |
| Area | 648,31 hektar |
| Folkmängd | 10 037 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 15,48 inv./hektar |
| Grundad | 1974 (i sin nuvarande form) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Riktnummer | 0371 och 0370 |
| Tätortskod | 1484 |
  Gislaveds läge i Jönköpings län
|
|
Gislaved är en tätort och centralort i Gislaveds kommun i Jönköpings län.
Innehåll |
[redigera] Historia
Fynd från forntiden tyder på att människor vistades kring sjöarna Gräsken, i kommunens västligaste del, och Majsjön, samt längs Nissans dalgång. I övrigt är trakten kring Gislaveds tätort tämligen fattig på fornfynd. Namnet Gislaved är omnämnt 1434 som namnet på en kvarn. Betydelsen är antagligen kommet ur mansnamnet Gisle och ved, som betyder skog. Byn Gislaved hade år 1538 fem hemman. Gästgiveri fanns kring mitten av 1500-talet och marknad i Gislaved är nämnd 1626, även om det är troligt att en mindre marknad funnits tidigare. 1743 grundades ett järnbruk av Carl Gustaf Gyllenhök och Jean Camitz vid vattenfallet i Nissan. Järnbruken fick namnet Gyllenfors. Under denna tid hade byn 60-70 invånare, på ungefär tio gårdar. I och med järnbruket flyttade folk till byn under dess expension, men också från byn under svårare ekonomiska tider för bruket. Dock var huvudnäringen kring byn från forntiden till 1700-talet fortfarande jordbruk, även om järnbrukets betydelse ökade. De flesta var jordbrukare ännu kring mitten av 1800-talet. Gyllenfors bruk övergick successivt till produktion av glas, vilket varade till 1890. Nio år senare, 1896, övergår glasbruket i Svenska gummifabriks AB. Andra halvan av 1800-talet innebär också en ökning av invånarantalet, främst tack vare inflyttning. 1800-talet innebar ett genombrott för andra näringsgrenar och industrier; garvning, kopparslagare, sadelmakeri, färgeri, spinneri och väveri. Post, apotek, sjukstuga, veterinär, bank, bageri, skomakeri, diversehandel, urmakeri, bryggeri och fotograf var andra näringar som uppstod från mitten av 1800-talet.
Industrin var i huvudsak lokaliserad på östra sidan om Nissan, medan handeln koncentrerades på västra sidan. På östra sidan bodde också främst arbetare, västra sidan beboddes av bönder och affärsmän. Östsidan, Gyllenfors, fick sin första speceriaffär 1908, vilket gjorde att invånarna där slapp att ta sig till västsidan för att handla.
Första järnvägen kom 1898 och gick mellan Reftele och Gislaved. 1925 öppnades linjen Gislaved-Borås via Hestra. Trafiken till Hestra lades dock ner 1962.
Befolkningsökningen var stor i Gislaveds by och Gyllenfors under 1800-talets sista decennium; befolkningen ökade med ungefär två tredjedelar, och mellan 1900-1945 femfaldigades befolkningen i Gyllenfors och fyrfaldigades i Gislaved. Jordbrukssektorn minskade i betydelse till förmån för industrin, och 1959 var 11,4% beroende av jordbruket för sin försörjning.
- Gislaveds by blir municipalsamhälle 1904 och får egna kommunala organ även om det fortfarande tillhör Båraryds kommun.
- 1940 blir Gyllenfors municipalsamhälle i Anderstorps kommun.
- 1949 läggs Båraryds kommun samt Gyllenfors municipalsamhälle samman till Gislaveds köping.
- Sedan 1974 är Gislaved centralort i Gislaveds kommun efter sammanläggning av landskommunerna Gislaved, Anderstorp, Villstad, Reftele, Burseryd och Södra Mo.
[redigera] Näringsliv
Gislaved är en industriort, tidigare mest känd för sin gummifabrik, etablerad redan 1895 under namnet Svenska Gummifabriken i Gislaved och under senare år specialiserad på tillverkning av bildäck med det tyska företaget Continental AG som sista ägare. När däckfabriken lades ned 5 juli 2002, övertogs fastigheten av Weland AB, som omvandlade den till ett så kallat industrihotell, där ett flertal mindre företag nu är verksamma. Lokalytan är numera fullt utnyttjad.
Industrigummiartiklar tillverkas fortfarande hos Gislaved Gummi AB, som är en del av det gamla Gislaved Gummi AB och som delades upp i tre bolag: däcktillverkning av Gislaved Däck AB, industrigummiprodukter genom Gislaved Gummi AB och ett bolag för plast, Gislaved Folie AB. Samtliga har olika ägare.
På orten finns också ett flertal plastindustrier.
[redigera] Turism
 |
Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2011-11-02) |
[redigera] Sport
- Fotbollsklubbar:
- Bosna IF bildad 1992. 2009 i Div. 4, hemmaarena Gisle IP.
- Gislaveds FF, Div. 4
- Gislaveds IS, Div. 2
- IFK Gislaved, bildad 1950, verksam i tätorten Gislaved, hemmaarena Nissavallen. A-lag herr i Div. 6 Gislaved
- GARK, Gislaved Anderstorps Ridklubb
- Ishockeyklubben Gislaveds SK, hemmaarena Gislerinken
- Speedwayklubben Lejonen, SM-guld 2008 och 2009.
- Volleybollklubben Gislaveds Volleybollklubb
- Västbo Judoklubb
- Västbo Karate Bujinkai
- Westbo Hockey
- Westbo Innebandy klubb
[redigera] Gislavedprofiler
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Gislaved 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 5 636 | |||
| 1965 | 6 473 | |||
| 1970 | 8 032 | |||
| 1975 | 8 564 | |||
| 1980 | 9 056 | |||
| 1990 | 9 575 | 644 | ||
| 1995 | 10 000 | 646 | ||
| 2000 | 10 373 | 646 | ||
| 2005 | 10 091 | 650 | ||
| 2010 | 10 037 | 648 | ||
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Källor
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||
