Giulietta Simionato

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Giulietta Simionato
Födelsenamn Giulietta Simionato
Född 12 maj 1910
Italien Forli, Italien
Död 5 maj 2010 (99 år)
Genre(r) Opera
Roll mezzosopran
År som aktiv 19301966

Giulietta Simionato var en italiensk mezzosopran. Hon föddes den 12 maj 1910 i Forli i Italien, och dog den 5 maj 2010 i Rom. Hennes karriär sträckte sig från 1930 fram till 1966. Simionato var känd för sin inlevelsefulla sångstil och sin breda repertoar. Hon behärskade både lättare och tyngre roller, såväl inom den dramatiska som den lyrisk repertoaren. Hon efterfrågades på alla större operascener och samarbetade med sin tids största dirigenter. Hon samarbetade även med samtidens stora sopraner, som Maria Callas och Renata Tebaldi. Som person beundrades hon av kolleger och publik för sin värme, humor och professionalism.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Simionato studerade i Rovigo och Padua, och hon gjorde sin operadebut på Montagnana 1928. Samma år sjöng hon i Verdis Rigoletto. De första femton åren av karriären gick trögt. Hon fick hon endast små roller. Under det sena 1940-talet uppmärksammades hon alltmer. År 1936 gjorde hon sin debut på La Scala, och framträdde där regelbundet mellan 1936 och 1966. Hon gjorde sin debut på Royal Opera House, Covent Garden 1953, där hon sedan framträdde regelbundet mellan 1963 och 1965.

År 1959 gjorde Simionato sin debut på Metropolitan Opera, som Azucena i Trubaduren, med Carlo Bergonzi, Antonietta Stella, och Leonard Warren. Hon uppträdde också vid Edinburgh Festival (1947), San Francisco-operan (1953), Teatro Nacional de São Carlos (1954), Lyric Opera of Chicago (1954-1961), Wiener Staatsoper (från 1956), och Festspelen i Salzburg. År 1957 sjöng hon i Anna Bolena med Maria Callas. År 1961 tvingades hon ställa in tre föreställningar på Metropolitan, p.g.a. trigeminusneuralgi.

Simionato hade en stor repertoar som bl.a. innefattade Rossinis Rosina och Askungen, Charlotte i Werther, och Carmen. Hon utmärkte sig även i Verdi-repertoaren i roller som Amneris, Eboli och Azucena, samt som Santuzza i Mascagnis Cavalleria Rusticana.

Hon gjorde många grammofoninspelningar, och många framträdanden lever kvar genom radio- och filminspelningar. Från 1950-talet och framåt räknades Simionato som en av sin tids största mezzosopraner.

Efter pensioneringen ägnade sig Simionato åt undervisning. Hon medverkade i Daniel Schmids prisbelönta 1984 dokumentärfilm Il Bacio di Tosca (Toscas kyss), som handlar om ett hem för pensionerade operasångare, grundat av Giuseppe Verdi. Hon medverkade även i en dråplig intervju med Stefan Zucker i Schmidt-Garres film från 1999, Opera Fanatic.

Giulietta Simionato dog en vecka innan sin 100-årsdag.

Inspelningar[redigera | redigera wikitext]

Skivbolaget Fono har samlat ett antal av Simionatos inspelningar på CD:n ”The Colour of a Voice” (FONO 1059).

På märket Opera D'Oro finns två CD-volymer, där vol. 1 innehåller arior av Gluck, Rossini och Meyerbeer, och där vol. 2 innehåller arior från Anna Bolena (Donizetti), Trubaduren och Aida (Verdi).

Preiser Records har även i serien "Lebendige Vergangenheit" utgivit en volym med bl.a. arior av Rossini och Verdi.

Simionato finns även representerad på kompletta operainspelningar av Don Carlos, Anna Bolena, Cavalleria Rusticana, Barberaren i Sevilla, La Favorita, Maskeradbalen och Trubaduren.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia