Gjøvikbanen
Från Wikipedia
| Gjøvikbanen | |
| Allmänt | |
|---|---|
| Plats | Norge |
| Sträcka | Oslo – Gjøvik |
| Organisation | |
| Invigd | 1902 |
| Banoperatör | Jernbaneverket |
| Trafikoperatör | NSB Gjøvikbanen, Cargonet |
| Biljettoperatör | NSB |
| Tekniska fakta | |
| Längd | 123 kilometer |
| Antal spår | enkelspår |
| Spårvidd | 1435 millimeter |
| ATC | Nej[1] |
| Elektrifierad | Ja |
| Matning | 15 kV |
Gjøvikbanen är en norsk järnväg som öppnades under namnet Nordbanen från Grefsen till Røykenvik år 1900, och förlängdes från Jaren till Gjøvik år 1902. Det går persontåg som räknas som en del av Oslos pendeltåg. Tågen var de första i Norge att bjudas ut till lägstbjudande operatör, vilket blev NSB.
Vid Roa finns en förbindelse mot Hønefoss, vilket är den traditionella rutten Oslo–Bergen. Där går numera endast godståg, och persontågen Oslo–Bergen går istället via Drammen. Banan hade tre ytterligare sidolinjer: Røykenvikbanen (Jaren–Røykenvik), Valdresbanen (Eina–Fagernes) og Skreiabanen (Reinsvoll–Skreia). Alla dessa är nedlagda, men det förekommer trafik med turisttåg mellan Eina och Dokka på Valdresbanen.
Stationer och sidobanor [redigera]
- Grefsen
- Alnabanen, godstrafik
- Nydalen
- Kjelsås
- Sandermosen (nedlagd i juni 2006)
- Snippen
- Movatn
- Nittedal
- Åneby
- Varingskollen
- Hakadal
- Elnes (nedlagd i juni 2006)
- Stryken
- Harestua
- Furumo
- Bjørgeseter (nedlagd i juni 2006)
- Rundelen
- Grua
- Roa
- Roa-Hønefosslinjen, godstrafik
- Lunner
- Gran
- Nordtangen (nedlagd i juni 2006)
- Jaren
- Røykenvikbanen, nedlagd i november 1957
- Bleiken
- Hennung (nedlagd i juni 2006)
- Eina
- Valdresbanen, nedlagd
- Reinsvoll
- Skreiabanen, nedlagd
- Raufoss
- Nygard (nedlagd i juni 2006)
- Gjøvik
