Glasögonbambusångare

Från Wikipedia
Glasögonbambusångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläkteSeicercus
ArtGlasögonbambusångare
S. affinis
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus intermedius
Auktor(Hodgson, 1854)
Utbredning
Synonymer
Seicercus affinis

Glasögonbambusångare[2] (Phylloscopus intermedius) är en fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Glasögonbambusångaren är en liten (11-12 cm) lövsångare med vit ögonring. På huvudet syns grå hjässa och grått ögonbrynsstreck samt ett tydligt längsgående svart hjässband. Nedre delen av örontäckarna är karakteristiskt gröna och tygeln samt hakan är båda gula. Sången består av korta (1-1,9 sekunder långa) strofer med varierade klara visslingar.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Glasögonbambusångare delas in i två underarter:[3]

  • Phylloscopus intermedius zosterops (syn. affinis, inklusive ocularis) – Nepal, nordöstra Indien, norra Myanmar, sydvästra Kina, norra Laos och Sydvietnam
  • Phylloscopus intermedius intermedius – bergstrakter i sydöstra Kina (nordvästra Fujian), flyttar vintertid till sydvästra Kina och Indokina

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Bambusångarna placeras traditionellt i släktet Seicercus. DNA-studier[6] visar dock att arterna i Seicercus inte är varandras närmaste släktingar, där vissa arter istället står närmare arter i Phylloscopus. Olika auktoriteter hanterar detta på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[3][7], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar ett antal Phylloscopus-arter till ett expanderat Seicercus[8].

När glasögonbambusångaren flyttas till Phylloscopus skapas en namnkonflikt med alpsångaren (Phylloscopus affinis). Den har därför tilldelats ett nytt vetenskapligt artnamn, intermedius.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettisångare (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Glasögonbambusångaren är lokalt vanlig i tät städsegrön skog eller tallskog i bergstrakter upp till 2400 meters höjd. Vintertid ses den på lägre nivåer i blandskog och bambu. Födan består av insekter som den fångar i undervegetationen, ofta genom små utfall. Häckningsbiologin är relativt dåligt känd. Fågeln häckar mellan april och juni i Himalaya och i Kina ses sjungande hanar mestadels mellan mitten av april och början av juni.[5][10]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Phylloscopus intermedius Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 januari 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Alström, P. (2019). White-spectacled Warbler (Phylloscopus intermedius). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58911 31 maj 2019).
  6. ^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031. 
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  10. ^ [a b] Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]