Glasögonejder

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Glasögonejder
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ett par av glasögonejder.
Ett par av glasögonejder.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Egentliga andfåglar
Anatidae
Underfamilj Merginae
Släkte Somateria
Art Glasögonejder
S. fischeri
Vetenskapligt namn
§ Somateria fischeri
Auktor Brandt, 1847
Ett bo av glasögonejder med ägg.
Ett bo av glasögonejder med ägg.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Glasögonejder (Somateria fischeri) är en andfågel som tillhör släktet ejdrar.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Glasögonejdern har återfinns inom ett stort utbredningsområde som uppskattas till mellan 50 000 och 100 000 km².[1] Den häckar i små sjöar och andra vattendrag på tundran i Alaska och nordöstra Sibirien. Den är en flyttfågel och länge var dess övervintringsområden okända. Men med hjälp av radiosändarförsedda individer avslöjades det att hela världspopulationen övervintrar i ett litet område mitt i Berings Sund i råkar bland driv- och packis.

Förekomst i Europa[redigera | redigera wikitext]

I Europa är den bara sedd i Norge och där är den observerad vid fem tillfällen. Första gången var det en hane vid Vardö 1933. 1970 sågs tre olika hanar i maj, juni och september, och i början av 1990-talet sågs 2 hanar flyga i Varangerfjorden.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Glasögonejdern är med sin längd av 52 till 57 cm lite kortare än den vanliga ejdern. Hannen har ett typiskt utseende med sin svarta kropp, sin vita rygg och det gulgröna huvudet. Runt ögonen sitter stora vita fläckar som gett fågeln dess svenska namn. Honan är brunaktig, men genom dess storlek och kroppsbyggnad kan man lätt skilja den från andra änder.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Glasögonejdern bygger sitt bo direkt på marken och lägger 5 till 9 ägg. Fågeln dyker efter sin föda som består av kräftdjur och blötdjur och i sina vinterkvarter kan den dyka upp till 50 meter efter föda..[2]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Tidigare var glasögonejdern en ganska vanlig art inom sitt utbredningsområde. Men mellan 1970 och 1990 minskade populationen i Alaska dramatiskt och man registrerade en minskning av häckningsbeståndet på mer än 96% inom detta utbredningsområde som också krympte. Detta resulterade i att fågeln fick statusen sårbar (VU) 1994.[1] Man tror att nedgången i Alaska berodde på jakt och blyförgiftning på grund av hagel. Sedan 1991 har den dock varit fredad i Alaska. Man fruktar också att hela ekosystemet i Bering Sund är i obalans vilket resulterar i mindre föda. Under perioden 1970-1990 noterades dock ingen minskning av beståndet i Ryssland men dessa uppgifter är osäkra.[2] Vintern 1999 gjordes en uppskattning av de övervintrande glasögonejdrarna i Bering Sund till ett antal av 333000 individer.[3] Detta resulterade i att den år 2000 fick tillbaka sin status som livskraftig (LC).[1] Man uppskattar idag att det finns cirka 10000 par i Alaska och 40000 par i Ryssland, och en världspopulation på mellan 150000-375000 individer.[2]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess vetenskapliga namn är en hyllning till den tyske vetenskapsmannen Johann Fischer von Waldheim.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2004. Somateria fischeri. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species.
  2. ^ [a b c] Stig Frode Olsen, Världens mest exklusiva ejderart - Glasögonejder, Vår Fågelvärld, nr:4, 2007
  3. ^ Petersen et al. 1999

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Stig Frode Olsen, Världens mest exklusiva ejderart - Glasögonejder, Vår Fågelvärld, nr:4, 2007

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]