Global basinkomst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Global basinkomst (engelska: Global Basic Income, GBI) avser idén att människor i hela världen skall garanteras en minsta summa pengar regelbundet, det vill säga en ovillkorlig basinkomst. Debatten om detta, mycket radikala, förslag förs inom samma ram som övriga diskussioner om grundinkomst i dess olika varianter, exempelvis vid de konferenser som anordnas av Basic Income Earth Network och av USBIG. Den holländske konstnären Pieter Kooistra presenterade vid den tiden idén om en världsomfattande basinkomst, kallat för "Uno-planen". Andra debattörer som från 1980-talet och framåt intresserat sig för visionen och även kommit med olika förslag på utformning och finansiering är bland andra Myron Frankman, René Heeskens, Philippe Van Parijs och Tadashi Okanouchi. Stiftelsen Global Basic Income Foundation, grundat år 2000, samlar forskning och debatt kring idén. En kontroversiell rörelse som under senare år drivit idén, under slagordet "Equal Money", är Desteni. Som finansieringsstrategier har bland annat penningreform och "cap-and-dividend" föreslagits.

Enskilda debattörer och förespråkare[redigera | redigera wikitext]

Pieter Kooistra[redigera | redigera wikitext]

Pieter Kooistra, självporträtt

Pieter Kooistra (1922-1998) var en mångsidig nederländsk konstnär, skulptör och grafisk artist som drevs av visionen om att göra konsten tillgänglig för alla. Han använde också sin kreativitet för olika idéer och projekt på det sociala och ekonomiska området. På 1970-talet, då bilderna över svälten i Indien spreds över världen, började han utveckla idén om en global basinkomst. Denna idé utvecklade han sedan i böckerna "Vor" (1983) och "Het ideale eigenbelang" (1993).[1]

Myron Frankman[redigera | redigera wikitext]

Enligt Myron Frankman, som publicerat ett flertal artiklar om global basinkomst vilka presenterats vid BIEN-konferenser och USBIG-konferenser, skulle en planetär basinkomst "i ett slag" kunna eliminera fattigdomen i världen. Dessutom skulle systemet, så småningom, också medföra en värld där gränskontroller ej behövs och en fredlig utveckling skulle främjas. Frankman menar att globala problem, såsom det globala fattigdomsproblemet, behöver globala lösningar vilka händer ihop inbördes. Utifrån detta tänker han sig: En global federal ordning med aktivt medborgarengagemang från det lokala till det globala, en enda världsvaluta samt globala offentliga finanser.[2]

Tadashi Okanouchi[redigera | redigera wikitext]

Enligt Okanouchi skulle en global basinkomst innebära:

Rörelsen för global basinkomst bör därför, enligt Okanouchi, vänta sig kritik från kapitalistklassen, patriarkala män, byråkrater och politiker som på olika sätt tjänar på dagens system.[3]

Philippe Van Parijs[redigera | redigera wikitext]

Philippe Van Parijs

Philippe Van Parijs, författare till Real Freedom for All och flera andra böcker i samma genre liksom en av huvudpersonerna inom Basic Income Earth Network, har inte haft global basinkomst som ett stort tema i sin forskning. Men han har, vid några tillfällen, reflekterat över idén. Om finansieringen har han sagt att han inte tror att den kan lösas med en global inkomstskatt och inte heller genom en tobinskatt. Inkomstskatt tänker han sig som något som bestäms mycket mer lokalt och tobinskatt, även om han ser fördelar med en sådan, tror han inte skulle ge tillräckligt stor summa. Mer värt att reflektera över, enligt Van Parijs, är idén med en global världsvaluta vars seignorageintäkter skulle kunna användas till att finansiera en låg global inkomst. Och kanske genom att fördela ut intäkterna från globala utsläppsrätter. Dock menar han att basinkomst, i vilket fall, först måste finansieras, införas och testas lokalt och nationellt. En global basinkomst kan, även på lång sikt, endast vara ett komplement till basinkomsten i dessa mindre geografiska enheter.[4]

René Heeskens[redigera | redigera wikitext]

René Heskens, inspirerad av bland annat Pieter Kooistra, grundade år 2000 stiftelsen Global Basic Income Foundation. Liksom Kooistra har han reflekterat över världens ojämlikhet och ser den globala basinkomsten som en strategi för att avskaffa fattigdomen i världen. Han menar att medborgarna i de rika länderna delar ett ansvar för fattigdomen av flera skäl. Dessutom skulle det vara oklokt av människor i rika länder att "blunda" även om dessa skäl ignoreras. Detta eftersom vi "lever i en värld som blir alltmer interdependent", för att fattigdomen orsakar ett flyktingtryck mot de rika länderna och för att politisk instabilitet och ekonomisk desperation är en "grund för uppkomsten av fundamentalister". Heskens menar också fattigdomens avskaffande är viktigt ur ett miljöperspektiv eftersom de globala klyftorna och fattigdomen omöjliggör enighet om effektiva internationella strategier för att motverka de globala miljö- och säkerhetsproblemen. Han tänker att kostnaderna visserligen kan betraktas som stora, men att det trots detta inte finns några fundamenentala hinder och att man också bör ha i åtanke att en global basinkomst skulle ha stora positiva effekter på u-ländernas ekonomier.[5] Dessutom, menar han, bör ansträngningarna att motverka klimatförändringarna kunna gå hand i hand med fattigdomsbekämpningen om man använder sig av cap-and-dividend-systemet. Det vill säga att intäkterna från utsläppsrätter (av koldioxid mm) går till att finansiera basinkomst.[6] En annan finansieringstrategi som Heskeens och stiftelsen föreslagit är att alla länder i FN betalar samma procentsats av sin BNP till en global fond varur den globala basinkomsten betalas.[7]

Gianluca Busilacchi[redigera | redigera wikitext]

Gianluca Bucilacci menar att fattigdom och utsläpp, trots människans stora framsteg på många områden, ännu på 2000-talet är mänsklighetens stora ödesfrågor. Ekonomisk tillväxt, sociala och kulturella framsteg, spridningen av sociala och politiska rättigheter, har inte medfört att dessa problem kunnat "lösas". Han tänker, liksom René Heskens, att dessa två megaproblem bör kunna attackeras samtidigt, genom ett cap-and-dividend-system. Utgångspunkten för hans idé om detta är en artikel av Michel Genet och Philippe Van Parijs, i vilken de föreslog en Eurogrant (europeisk basinkomst) finansierad genom energiskatt. Istället för europeisk nivå föreslår han att systemet införs globalt och istället för energiskatt tänker han sig en skatt på utsläpp av växthusgaser. Målet skulle då bli dubbelt, dels att bekämpa fattigdomen på hela planeten genom basinkomsten, och dels att utsläppen av växthusgaser skulle bringas ner till hållbar nivå. Det verkliga problemet med global basinkomst, enligt Gianluca Bucilacci, är dock inte utarbetandet av modeller som kan tillämpas och upprätthållas över tiden. Det verkliga problemet är styrningen: vilken myndighet skulle kunna hantera en sådan revolutionär politik?[8]

Heiner Michel[redigera | redigera wikitext]

Michel menar att effekten av en global basinkomst skulle vara ökad köpkraft i stora delar av världen där fattigdom råder. Detta även om det är förenklat att tänka sig att köpkraften ökar lika mycket som basinkomsten, då detta inte tar hänsyn till marknadens funktion. Dock måste basinkomstförespråkarna inse att global basinkomst i kombination med frihandel inte i sig självt räcker, även om frihandel enligt liberal teori är nästintill en universallösning. Basinkomsten måste även kombineras med reformer och institutioner som minskar det så kallade externaliseringsproblemet, det vill säga att företagen gör vinster på miljöns, arbetarnas, konsumenternas och samhällets bekostnad. Det vill säga att global basinkomst bör förenas med någon form av socialdemokratisk politik, som har som mål att tämja marknadskrafterna och motverka externaliseringen.[9]

Daniel D. Moseley[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Lockean Argument for Basic Income hävdar Daniel D. Moseley att libertarianer borde stödja idén om en global basinkomst mot bakgrund av att basinkomst, enligt hans synsätt, främjar det fulla självägarskapet och världsägarskapet.[10]

Desteni och Equal Money[redigera | redigera wikitext]

Desteni[redigera | redigera wikitext]

Karta över Kwazulu-Natal med Msunduzi-distriktet där staden Pietermaritzburg och Destini-farmen ligger.

Desteni är en social rörelse som växt fram under senare år, vilken kan sägas blanda new age och ockultism med vissa specifika tankar om ekonomi, politik och sociala frågor, samt nära kopplat till detta idén att Desteni har en unik uppgift "att rädda världen". Kärnan i Destenis historiesyn är att människan skapades av Anu, känd som gudarnas fader i babylonsk mytologi, för att skörda guld på jordens yta. Dess politiska sida kommer till uttryck som en stark tro på möjligheten och önskvärdheten att uppnå en helt jämlik värld. Med detta menas konkret att alla i världen ska ha lika mycket pengar, vilket är det som ingår i begreppet "Equal Money". Rörelsen använder sig också av ett flertal andra begrepp, såsom "Equality and Oneness", "Best for All", "I am 1 Vote for World Equality", "Common sense" samt "Self-Forgiveness".

Webbsidan lanserades 2007 och debatten om rörelsen, bland annat om den skall betecknas som en kult eller inte, liksom om Bernard Poolman i så fall är en farlig sekt- eller kultledare, var igång åtminstone från 2008.[11] Vissa kritiker har stärkt denna "sekttes" genom att hänvisa till Robert Jay Liftons åttapunktsmodell för destruktiva kulter och "tankereformrörelser"[12]. Rick A. Ross Institute, bloggen The Desteni Cult och Thom Darc är några framträdande kritiker[11][13][14]. Desteni å sin sida kallar Rick Ross för en kult[15] och kritiker som Darc för "members of the Desteni Cult Haters Cult".[16] Medlemmar och sympatisörer, exempelvis de som går Desteni-kursen, kallar sig själva för Destonians vilket också är namnet på dess wiki. Basen för rörelsen kan sägas vara dess farm i närheten av Pietermaritzburg, KwaZulu-Natal[17], Sydafrika, dit folk från olika länder kommer för att bo och arbeta under kortare eller längre perioder.

Equal Money[redigera | redigera wikitext]

Equal Money System (eller bara Equal Money) är ett Desteniprojekt som syftar till att främja införandet av en global basinkomst. I konceptet ingår också en grundläggande tillväxtkritik, att det endast skall vara små inkomstskillnader mellan dem som lönearbetar och dem som inte gör det, finansiering med någon form av penningreform, samt någon form av samhällstjänst. På den egna wikin beskrivs Equal Money som ett helt nytt ekonomiskt och monetärt system, vilket saknar motstycke i mänsklighetens historia. Detta eftersom det inte vilar på traditionella begrepp och om ekonomi och pengar. Istället operarar det på alla nivåer och aspekter med jämlikheten som princip. Det nya penningsystem som förordas är inte guldmyntfot, utan snarare ett fiat-system, men där pengarnas värde skall bestämmas av folket efter vad naturen tål och vara stabilt. Det skall med andra ord inte finnas växelkurser.[18] Utifrån en kritik av nationalekonomins grundteori om konstant brist (theory of scarcity), förespråkas en ny syn på äganderätt, kortfattat att privat ägande (med smärre undantag) upphör.[19] Istället för "ägande" talar förespråkarna exempelvis om att "ansvara för" (caretaking).[20] Istället för det politiska spel vi har idag, med smutskastning av motståndaren o.s.v., ser förespråkarna framför sig en värld där politiker inte behövs över huvud taget. En värld utan ledare, utan strävande efter makt och pengar, och där besluten tas gemensamt. Equal Money-loggan är en gul, eller gulgrön, ring med svart bakgrund. En vanlig Equal Money-slogan, som också kan sägas vara en Desteni-slogan, är "I am 1 Vote for World Equality".

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

  • Pieter Kooistra, Het Ideale Eigenbelang - Een UNO-Marshallplan voor alle mensen, Uitgeverij Kok Agora, Kampen, 1993, ISBN 90-391-0574-X

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ En videotolkning av Pieter Kooistras idéer publicerat på youtube
  2. ^ Planet-Wide Citizen’s Income: Espousal and Estimates Publicerat i juni 2005)
  3. ^ Towards Abolition of Wage-Slavery; Perspective to a Non-Violent World Revolution for the Guaranteed Global Basic Income Society, Launching from Elimination of Hunger and Poverty (läst 5 februari 2013)
  4. ^ Van Parijs, Philippe Does basic income make sense as a worldwide project? Presenterat vid BIEN-konferensen 2002 (läst 6 februari 2013)
  5. ^ Heeskens, René Utrota fattigdomen med en global basinkost Fria Tidningen 2006-05-14 (läst 6 februari 2013)
  6. ^ Heeskens, René A Fair Way to Prevent Climate Change and End Poverty Think Africa Press (läst 6 februari 2013)
  7. ^ Diverse Funding Approaches Publicerat på Development 4 All (läst 6 februari 2013)
  8. ^ Busilacchi, Gianluca Two Problems, One Solution: The Earth Basic Income (läst 6 februari 2013)
  9. ^ http://www.basicincome.org/bien/pdf/dublin08/1biiheinermichelbipoverty.pdf
  10. ^ D. Mosley, Daniel A Lockean Argument for Basic Income University of North Carolina at Chapel Hill (läst 6 februari 2013)
  11. ^ [a b] Rick A. Ross diskussionstråd om Desteni Tråden startade 2008 och har sedan dess varit levande (läst 9 januari 2013)
  12. ^ Ronaldo de Los Muertos - en anti-Desteni blogg (läst 11 januari 2013)
  13. ^ Bloggen The Desteni Cult
  14. ^ Thom Darcs videoserie Desteni Fabrications (läst 13 januari 2013)
  15. ^ Rossouw, Andrea Rick Ross is a cult and here are the reasons why (läst 10 januari 2013)
  16. ^ Thom Darc’s Sadistic Christian Theology “Prefers a World of Suffering” Thomas Darryl, Desteni, om Thom Darc mm (läst 12 januari 2013)
  17. ^ Farmens adress via Egyfox.com
  18. ^ Max Keiser & The Gold Standard: Best for All? Videorespons till Max Keiser
  19. ^ Users Right on Property in an Equal Money System Bernard Poolman och Cathy Krafft om äganderätten i Equal Money (läst 12 januari 2013)
  20. ^ Property & Allocation in an Equal Money System (läst 12 januari 2013)