Gluttsnäppa
| Gluttsnäppa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Snäppor Scolopacidae |
| Underfamilj | Tringinae |
| Släkte | Tringa |
| Art | Gluttsnäppa T. nebularia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tringa nebularia | |
| Auktor | Gunnerus, 1767 |
 |
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Gluttsnäppa (Tringa nebularia) är en långflyttande vadare som häckar i norra palearktis.
Innehåll |
[redigera] Utseende och läte
Gluttsnäppan är en långbent, långvingad, långhalsad och smäcker fågel med en lång och grov svagt uppåtkrökt näbb. Den är bara något större än en rödbena, men på grund av dess annorlunda proportioner ter den sig mer högrest. Den är 30-34 cm lång och har ett vingspann på 55-62 cm. I alla fjäderdräkter är den ganska ljust färgad, grå med svarta fläckar på ovansidan och ljus på undersidan. Bröstet är fint vattrat i svart mot en vit botten. Benfärgen skiftar i grågrönt till gulgrön beroende på ålder och årstid. När den flyger ser man en lång, bred vit kil på ryggen som sträcker sig ända ner på stjärten i stark kontrast till gluttsnäppans gråsvarta vingöversidor.
[redigera] Utbredning
Gluttsnäppan är en palearktisk art med en häckningsutbredning som sträcker sig från norra Storbritannien i väster till Kamtjatka i öster. Den är en långflyttare och övervintrar i medelhavsländerna, söder om Sahara i Afrika, sydvästra delarna av Indien, Indonesien, Sydostasien, öarna i sydkinesiska havet och i Australien.[2]
[redigera] Förekomst i Sverige
I Sverige häckar den i skogslandskap från Mellansverige och norrut och den observeras längre söderut under flytten vid flacka kuster och slättsjöar.
[redigera] Systematik
Gluttsnäppan beskrevs taxonomiskt första gången 1767 av Johann Ernst Gunnerus under det vetenskapliga namnet Scolopax nebularia. Trots att gluttsnäppan har ett så stort utbredningsområde så delas den inte upp i några underarter.
[redigera] Ekologi
Den häckar på taigan, framförallt i gles högåldrig tallskog, helst nära myrar eller vattendrag.[3] Boet är en grund urgröpning på torr mark, och den lägger i genomsnitt 4 ägg, men kullar med 1-5 ägg förekommer.[2] Båda föräldrarna ruvar äggen i 22-26 dagar och båda tar även hand om ungarna tills de är flygga efter 25-31 dagar.[2] Gluttsnäppan söker energiskt sin föda på grunt vatten och äter allehanda smådjur, till exempel insekter, småfisk och kräftdjur.
[redigera] Namn
Bara ordet glutt eller glutten används i flera svenska och tyska dialekter om denna fågel. Ursprunget för glutt är däremot omdiskuterat. Glottis var ett grekiskt fågelnamn som omskrevs av både Aristoteles och Plinius den äldre men det är idag oklart vilken fågel de menade. Glottis betyder "tunga" på grekiska. Även när Linné använde sig av namnet i Systema Naturae 1746 i det vetenskapliga namnet Scolopax glottis så är det osäkert om det var gluttsnäppan han menade.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ BirdLife International 2004. Tringa nebularia. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061207.
- ^ [a b c] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (utgåva andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 156-157. ISBN 978-91-7424-039-9
[redigera] Källor
- AviBase Läst 20061207.
[redigera] Externa länkar
- Sveriges Radio: P2-fågeln - Gluttsnäppa - Läte
- Artportalen: Dagens fågel – senaste observationerna – bilder
- Karta över gluttsnäppans utbredning från AviBase
- Wikimedia Commons har media som rör Gluttsnäppa
