Godsstråket genom Skåne

Godsstråket genom Skåne
Godsstråket genom Skåne gör en skarp sväng mot Åstorp här i Teckomatorp. Rååbanan mot Helsingborg fortsätter rakt fram.
Allmänt
Plats	Sverige
Sträcka	(Malmö–)Arlöv–Ängelholm
Anslutande järnvägslinjer	Södra stambanan Västkustbanan Rååbanan Skånebanan
Organisation
Invigd	Billesholm–Ängelholm 1876 Malmö–Billesholm 1886
Ägare	Staten
Banoperatör	Trafikverket
Trafikoperatör	Arriva((Malmö–)Kävlinge–Teckomatorp(–Helsingborg)) Green Cargo
Tekniska fakta
Längd	78 kilometer
Antal spår	Enkelspår med mötesspår
Spårvidd	1435 millimeter (Normalspår)
ATC	Ja
Fjärrblockering	Ja (förutom Teckomatorp–Åstorp)
Hastighet	140 km/h
Elektrifierad	Arlöv–Lomma 1933 Lomma–Ängelholm 1934
Tekniska fakta hämtade från [1]
Linjekarta Västkustbanan 78 Ängelholm Västkustbanan Skånebanan mot Hässleholm/Kristianstad 62 Åstorp, även möjlighet att mötas Skånebanan mot Kattarp/Helsingborg 53 Billesholm, mötesspår 43 Kågeröd 34 Svalöv Rååbanan mot Helsingborg 28 Teckomatorp, även möjlighet att mötas Rååbanan mot Eslöv Västkustbanan mot Helsingborg och Göteborg 18 Kävlinge, även möjlighet att mötas Västkustbanan mot Lund 15 Furulund 12 Stävie by 10 Flädie, mötesspår 5 Lomma 3 Alnarp 0 Arlöv Södra stambanan mot Stockholm Södra stambanan mot Malmö

Godsstråket genom Skåne är Trafikverkets samlande namn på den järnväg som går mellan Ängelholm och Arlöv (Malmö) och vidare från Malmö till Trelleborg. Delsträckan Åstorp-Teckomatorp går under namnet Söderåsbanan, medan Kävlinge-Arlöv kallas för Lommabanan och Malmö–Trelleborg för Trelleborgsbanan eller Kontinentalbanan.

I norr ansluter banan till Västkustbanan till vilken delen norr om Malmö tidigare hörde. Den delsträckan är idag relativt måttligt utnyttjad i väntan på Hallandsåstunneln som beräknas vara klar 2015. Då skall banan användas för att avleda godstrafik förbi Västkustbanans nya, kustnära och helt persontågsanpassade sträckning. Fram till dess går istället godstrafiken på Markarydsbanan till Hässleholm och därifrån mot Malmö på den tungt belastade Södra Stambanan. Skånetrafiken vill i framtiden dessutom köra Pågatåg på större delen av banan, inklusive den södra delen från Malmö till Trelleborg.

Historia

Banans norra del byggdes av två enskilda järnvägsföretag. Landskrona-Ängelholms Järnväg (LEJ) öppnades i sin huvuddel 1876 och motiverades dels av Landskronas intressen att nå de skånska stenkolsfälten runt Söderåsen och Billesholm samt Ängelholms önskan av förbindelse med det framväxande järnvägsnätet. Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) öppnade 1886 efter intensivt byggande och motiverades av Malmös önskan av att inte stå utan direkt anslutning till den allt mer aktuella Västkustbanan mellan Göteborg och Skåne, man tvingades dock avstå från den närmaste vägen för att underlätta anslutning till Lund-Kävlinge Järnväg som byggdes vid samma tid.

Stationshuset i Billesholm

Staten löste så in ett flertal banor 1896 för att bilda Västkustbanan. Däribland MBJ och LEJ där den senares sträckning norr om Billesholm var av intresse. Järnvägen elektrifierades 1933–1934 och bar i hela sin sträckning huvuddelen av den långväga persontrafiken genom sydvästra Sverige fram tills 1948 års elektrifiering av järnvägen mellan Kävlinge och Lund.

Norr om Kävlinge fortsatte persontrafiken att gå fram till 1991. Det året invigdes Knutpunkten i Helsingborg, som i och med en tunnel effektivt band samman järnvägarna genom staden och gjorde genomgående tåg möjliga. Sedan det året går Västkustbanan istället över Helsingborg (då till Eslöv på Södra Stambanan via Rååbanan) och sedan 2001 även Landskrona (numera till Lund via delvis ny bana Landskrona-Kävlinge-Lund).

Kvar blev då Godsstråket genom Skåne av som en gång varit Västkustbanan genom Skåne. Nu tänkt att fungera som godsbana då farligt gods inte får gå genom tunneln i Helsingborg, samt att lutningarna där och på den nya dubbelspårssträckningen mellan Landskrona och Kävlinge är dimensionerade för lätta och snabba persontåg, inte tunga godståg.

Banans södra del är Kontinentalbanan, Trelleborgsbanan eller ursprungligen Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ), och byggdes till stora delar med pengar Malmö Stad fick vid statens inlösen av MBJ för att ansluta till den reguljära tågfärjeförbindelse som skulle införas mellan Trelleborg och Sassnitz. För att möta konkurrensen från dels Lund-Trelleborgs Järnväg och dels Malmö-Trelleborgs Järnväg som redan fanns i korridoren så byggdes den med osedvanligt hög standard och var den bana som tillät högst hastighet 1898, det år den öppnade för allmän trafik. Banan förstatligades 1909 och såg sitt första ellok senåret 1933.

Trafik

Hela sträckan Ängelholm-Trelleborg trafikeras av godståg. Skånetrafiken kör Pågatåg mellan Lund och Helsingborg via Kävlinge–Teckomatorp. Det gick även reguljär persontrafik Malmö-Fosieby-Lockarp där Öresundsbanan och Ystadbanan ansluter. Denna trafik har dock sinat sedan invigningen av Citytunneln under Malmö december 2010 och "shunten" (ett planskilt anslutnings- och triangelspår) vid Lockarp augusti 2011. På sommaren går Berlin Night Express, nattåget mellan Malmö och Berlin, hela vägen till Trelleborg. Sträckorna Arlöv-Kävlinge och Teckomatorp–Ängelholm trafikeras dock bara av godståg.

Norra delen av godsstråket är relativt måttligt trafikerat. Detta då fortsättningen från Ängelholm och norrut längs Västkustbanan innehåller det famösa enkelspåret över Hallandsåsen. Genom att 10 promilles lutning är det maximala på nästan alla andra järnvägssträckor i södra Sverige så är Hallandsåsen med sina 12 promilles lutningar och hastighetsnedsättande kurvor ett problem som godstrafiken kör runt, via Markarydsbanan till Hässleholm och vidare via Södra stambanan till Malmö och Trelleborg. Dessutom är enkelspåret över åsen hårt trafikerat av persontåg.

Omvägen är dock ingen optimal lösning, delvis är även Markarydsbanan brant (dock inte så kurvig) och på Södra Stambanan tvingar trängseln snabbtågen att köra saktare än vad de egentligen kunde. Bland annat dessa problem är Hallandsåstunneln tänkt att lösa. Efter drifttagande av tunneln, som beräknas 2015, skall godstågen istället gå via just Godsstråket genom Skåne. I framtiden vill dessutom Skånetrafiken införa Pågatågstrafik på sträckan Arlöv-Kävlinge-Åstorp och Malmö-Trelleborg.

För att bereda väg för den väntade trafikökningen planerar Trafikverket upprustning av kontaktledning, signalsystem och samt fler och längre mötesstationer. På Söderåsbanan skall Billesholms bangård rustas för tågmöten medan mötesspår skall byggas i Svalöv och Kågeröd. Plattformar för Pågatåg skall byggas i Billesholm, Kågeröd, Svalöv och Teckomatorp. Alla åtgärder är dock inte ännu finansierade. Finansiering för Lommabanan saknas också, men det pågår utredning när det gäller mötesspåren. Plattformar för resandeutbyte planeras i Furulund, Flädie, Lomma, Alnarp och Rinnebäck. För sträckan som Trafikverket kallar Trelleborgsbanan, finns dock pengar. Pågatågsstationer skall byggas i Trelleborg, Östra Grevie och Västra Ingelstad. Ett nytt mötesspår skall byggas i Östra Grevie och de befintliga mötesspåren i Västra Ingelstad och Skytts Vemmerlöv kommer att förlängas. Pendeltågstrafiken väntas inledas runt årsskiftet 2015-2016.

Trafikplatser

• Arlöv station, anslutande linjer mot Malmö och Lund (Södra stambanan)
• Arlövs industrispår, linjeplats
• Flädie station
• Kävlinge station, anslutande linjer mot Landskrona och Lund (Västkustbanan), resandeutbyte
• Teckomatorp station, anslutande linjer mot Helsingborg och Eslöv (Rååbanan), resandeutbyte
• Kågeröd, linjeplats
• Billesholm station
• Åstorp station, anslutande linjer mot Klippan, Kattarp och Helsingborg (Skånebanan), resandeutbyte
• Ängelholm station, anslutande linjer mot Båstad och Helsingborg (Västkustbanan), resandeutbyte

Se även

• Åstorp-Kattarp-Höganäs Järnväg

Externa länkar

• Trafikverkets sida om Godsstråket genom Skåne