Goeldisapa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Goeldisapa
Status i världen: Sårbar[1]
Springtamarin.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Infraordning Brednäsor
Platyrrhini
Familj Kloapor
Callitrichidae
Släkte Callimico
Art Goeldisapa
C. goeldii
Vetenskapligt namn
§ Callimico goeldii
Auktor Thomas, 1904
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med
Goeldisapa på Universeum i Göteborg.

Goeldisapan eller Goeldis tamarin (Callimico goeldii) är en art i familjen kloapor och enda djuret i släktet Callimico. Djuret har fått sitt namn efter forskaren Émil August Goeldi.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna art lever i västra delen av slättlandet kring Amazonfloden (västra Brasilien, södra Colombia, Peru och norra Bolivia samt möjligen Ecuador).[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Goeldisapor är små primater med en kroppslängd mellan 19 och 23 cm. Därtill kommer en 25 till 32 cm lång svans. Vikten ligger mellan 350 och 550 gram.[2] Pälsen är svart till mörkbrun och ansiktet är ibland ljusare. Vid svansens rot förekommer ibland upp till tre ljusare ringar. De långa håren kring huvudet liknar en man. Manens hår kan riktas upp vid fara så att djuret ser större ut.[2] Från andra kloapor skiljer sig goeldisapor genom tänderna. De har tre molarer medan andra arter i familjen bara har två.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur är aktiva på dagen och lever i regnskogen, ofta i den täta undervegetationen med bambu.[2] De undviker regioner med människor. Goeldisapor har god förmåga att klättra och hoppa i skogen. Ibland gör de fyra meter långa hopp.[2] De lever i grupper med upp till tio individer.[2] Flockens består antingen av ett dominant par och deras ungar eller av några individer från samma kön.[2] Ibland letar de tillsammans med individer från släktet tamariner efter föda. Territoriet för en grupp omfattar upp till 110 hektar.[1] Gränserna markerar de med urin och körtelvätskor. Kommunikationen bland gruppmedlemmarna sker genom olika skrik och kroppsmimik.[3]

En Goeldisapa som äter en fjäril.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Under regnperioden livnär sig Goeldisapor på frukt, insekter, spindlar, ödlor, grodor och ormar. Under torrperioden äter vissa individer företrädesvis svampar (upp till 63 procent av hela födointaget). Goeldisapan är därmed den enda kända primaten i tropiska områden (förutom människan) som har en avsevärd andel svampar i födan.[1]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur lever inte monogamt. Parningen sker vanligen mellan september och november under regntiden. Efter dräktigheten, som varar omkring fem månader (145 till 152 dagar), föder honan oftast ett enda ungdjur.[2] De första två veckorna är bara honan ansvarig för ungdjuret. Senare hjälper hannen och andra individer i gruppen till. Ungefär efter sju veckor letar ungen själv efter föda.[2] Efter tre månader sluter honan att ge di. Goeldisapor är könsmogna efter 18 till 24 månader.[2]

Den äldsta kända individen blev nästan 18 år gammal.[4]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Förstörelsen av artens levnadsområde är en fara för dess bestånd. Ibland fångas individer för den svarta marknaden. IUCN antar att hela beståndet minskade under de senaste tre generationerna (18 år) med 30 procent och listar arten som sårbar (VU).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia (november 2006)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Cornejo, F. 2011 Callimico goeldii Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 13 mars 2012.
  2. ^ [a b c d e f g h i] M. Richardson (2006-03-05). ”Goeldi’s monkey”. ARKive. http://www.arkive.org/goeldis-monkey/callimico-goeldii/#text=All. Läst 13 mars 2012. 
  3. ^ [a b] N. Paschka (2000). Callimico goeldii (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Callimico_goeldii.html. Läst 13 mars 2012. 
  4. ^ Nowak, R. M. (1999) s. 559-560

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. 6th edition. Johns Hopkins University Press, Baltimore MD 1999, ISBN 0-8018-5789-9.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]