Goldfrapp
| Goldfrapp | |
Alison Goldfrapp live i Cambridge 2005.
|
|
| Bakgrund | London, England |
|---|---|
| Genre(r) | Electronica, synthpop, electroclash, triphop, glamrock, ambient |
| År som aktiva | 1999–nutid |
| Skivbolag | Mute, Parlophone, Astralwerks |
| Webbplats | www.goldfrapp.com |
| Medlemmar | |
| Alison Goldfrapp Will Gregory |
|
| Logotyp | |
 |
|
Goldfrapp är en brittisk elektronisk musikduo som bildades 1999 i London av Alison Goldfrapp och Will Gregory. Duon frontas av sångerskan Alison Goldfrapp, som alltid haft den mer framträdande rollen i gruppen.
Goldfrapp debuterade 2000 med det ambient-influerade albumet Felt Mountain. Även om gruppen alltid haft sina rötter i lågmäld elektronisk musik är skillnaden mellan deras fem studioalbum relativt markant; de omfattar allt från djup electronica och triphop till glamorös electroclash och synthpop. Bland några av bandets populära låtar kan nämnas singlarna "Lovely Head", "Ooh La La", "Number 1", "Ride a White Horse" och "A&E".
Innehåll |
Historia [redigera]
Bildandet (1999) [redigera]
Alison Goldfrapp inledde sin musikkarriär i början av 1990-talet som gästsångare med det elektroniska bandet Orbital och triphop-artisten Tricky.[1] Hon träffade kompositören Will Gregory 1999 efter att han hade lyssnat på en tidig version av låten "Human". Gregory kände ett samband med Goldfrapp och erbjöd henne att spela in en demo för soundtracket han höll på att komponera för att se om de kunde arbeta tillsammans.[2] Demon färdigställdes aldrig men de hade ändå upplevt inspelningen tillsammans som trevlig. Efter flera månader av telefonsamtal sinsemellan bestämde de sig för att bilda ett band och började uppträda under Goldfrapps efternamn.[2]
I augusti 1999 skrev Goldfrapp på kontrakt med det Londonbaserade skivbolaget Mute Records.[3] Paret började spela in sitt debutalbum under en sexmånadersperiod, med start i september 1999 i en hyrd villa i Wiltshire-bygden.[3] Inspelningsprocessen var tuff för Alison, som ofta fann sig ensam och störd av möss och insekter i byggnaden.[3]
Felt Mountain (2000–02) [redigera]
Goldfrapps debutalbum, Felt Mountain, släpptes i september 2000 och innehöll singlarna "Lovely Head", "Utopia", "Pilots (On a Star)" och "Human". Låtarna karaktäriseras av Alison Goldfrapps syntetiserade sång över filmatiska ljudlandskap[4] och präglas av en mängd olika musikstilar, inklusive kabaré, folkmusik och elektronisk musik.[5] Albumet mottogs väl av musikkritiker, som beskrivits som "samtidigt inställsam och förförisk, elegant och graciös".[6] Den uppnådde 57:e placering på brittiska albumlistan samt brittisk guldcertifiering enligt British Phonographic Industry. 2001 nominerades Felt Mountain till Mercury Music Prize, ett årligt musikpris som delas ut för bästa brittiska eller irländska album från föregående år.
För att marknadsföra Felt Mountain begav sig Goldfrapp ut på turné i Storbritannien och resten av Europa samt Nordamerika som förband åt Nick Cave and the Bad Seeds och Doves. Bandet hade svårigheter med att framföra låtar från albumet live på grund av deras komplexa arrangemang som krävde upp till 40 musiker. De bestämde sig så småningom för att spela ihop med violinisten Davide Rossi, trummisen Rowan Oliver och keyboardisten Andy Davies.[7]
Black Cherry (2003–04) [redigera]
Goldfrapps andra album, Black Cherry, släpptes i april 2003. Bandet spelade in albumet i en mörklagd studio i Bath i England. Studions väggar var täckta med neonljus som gruppen använde för att skriva ner sina låtidéer på.[8] Det här albumet fokuserade mer på dancemusik och glamrock-inspirerade synthar än dess föregångare.[9] Alison Goldfrapp kommenterade att skivan skilde sig från Felt Mountain eftersom bandet "kände att vi verkligen inte ville upprepa vad vi hade gjort...vi ville nog mer göra något som kändes lika fräscht för oss som den första kändes för oss, och vi ville lägga mer "fart" i det".[10] Albumet fick positiva recensioner från kritiker, som fann det vara en "oväntad glädje"[11] och ett "sällsynt electronica-album av värme och djup...det ultimata chillout-behaget"[12]. Black Cherry uppnådde 19:e placering på brittiska albumlistan och nummer fyra på Billboard Dance/Electronic Albums i USA. Den sålde platina i Storbritannien[13] och 52,000 exemplar i USA[14].
Den första singeln som släpptes från albumet var "Train", som nådde 23:e placering på brittiska singellistan. Låten, vars text behandlar besatthet och frosseri, inspirerades av Goldfrapps besök i Los Angeles under deras Felt Mountain-turné.[10] "Strict Machine" var albumets andra singel. Låten visade sig vara framgångsrik på flera format, och nådde förstaplatsen på amerikanska Hot Dance Club Songs-listan.[15] 2004 vann "Strict Machine" en Ivor Novello Awards i kategorin Best Dance Single.[16] Albumets tredje singel, "Twist", är en låt som inspirerats av en sexuell fantasi Goldfrapp hade som tonåring.[10] Titelspåret släpptes som skivans fjärde singel och nådde 28:e placering i Storbritannien.
Supernature (2005–06) [redigera]
Goldfrapp gav ut sitt tredje album, Supernature, i augusti 2005. Albumet bygger vidare på den pop och elektroniska dansmusik som hade en framträdande plats på Black Cherry, men fokuserar mer på subtila hooks istället för de stora refrängerna hos dess föregångare. Från början hade bandet aldrig planerat skapa dansmusik, men eftersom deras tidigare skivor hade visat sig vara populära bland nattklubbarna i Nordamerika bestämde de sig för att fokusera på ett mer dansorienterat album. Supernature debuterade som tvåa på brittiska albumlistan och sålde 52,000 exemplar under sin första vecka.[17] Den har sålt en miljon exemplar världen runt[18] och certifierades platina i Storbritannien[19]. Albumet fick en Grammy Award-nominering 2007 för Best Electronic/Dance Album, och låten "Ooh La La" var nominerad till Best Dance Recording[20].
Seventh Tree (2006–08) [redigera]
Gruppen började skriva och spela in sitt fjärde album i slutet av 2006 i Bath. Alison Goldfrapp menade att deras vinterinspelningar var svåra. Däremot gav våren inspelningen gynnsammare resultat.[21] Seventh Tree, deras fjärde album, släpptes i februari 2008 och debuterade också som tvåa på brittiska albumlistan. Albumet är ett steg ifrån pop och elektronisk dansmusik som visades på Supernature och präglas mer av ambient och downtempomusik. Bandet var inspirerade av en akustisk radiosession de hade utfört, vilket ledde duon att använda akustiska gitarrer i deras musik för att skapa "varma" och "delikata" ljud.[22] Delaktig i produktionen var även brittiska producenten Flood.
Albumets ledande singel, "A&E", uppnådde tionde placering i Storbritannien. Singeln mötte positiva recensioner från kritiker, som beskrev den som "en vacker nedstämd ballad"[23] och "frodig, folklig och organisk"[24]. "Happiness", albumets andra singel, uppnådde 25:e placering i Storbritannien. Den tredje singeln, "Caravan Girl", som berättar om en flicka som lider av minnesförlust[25], uppnådde 54:e placering i Storbritannien.
Head First (2009–10) [redigera]
I september 2009 meddelade Goldfrapp att de hade börjat spela in sitt femte studioalbum, Head First. Den 1 december 2009 meddelade duon albumets releasedatum, 22 mars 2010. Den ledande singeln, "Rocket", framfördes live första gången på The Jo Whiley Show den 23 januari 2010 och släpptes därefter på singel den 9 mars. Det synthpop-influerade albumet fick en Grammy Award-nominering för Best Electronic/Dance Album 2011.[26]
The Singles och sjätte studioalbumet (2011 och framåt) [redigera]
Den 6 februari 2012 släpps Goldfrapps första retrospektiva samlingsalbum, The Singles, innehållande 14 låtar varav två nyskrivna; "Yellow Halo" och "Melancholy Sky".[27]
Gruppens sjätte album kommer att släppas sensommaren 2013 och debutera live vid Manchester International Festival den 16-17 juli.[28]
Filmmusik [redigera]
Goldfrapp har skrivit originalmusiken till den brittiska dramafilmen My Summer of Love från 2004, i vilken även deras låt "Lovely Head" har använts. Låten "We Radiate" skrevs exklusivt för soundtracket till The Vampire Diaries, 2010. Därutöver har flera andra av gruppens låtar förekommit i filmer, bland annat "Ooh La La" i The Other Guys och How to Make It in America (2010), "Strict Machine" i Get Him to the Greek (2010) och "Lovely Head" i 99 Francs (2007).
Samarbeten med andra artister [redigera]
Inför inspelningen av Christina Aguileras fjärde album, Bionic, anlitade hon flera av sina favoritartister för att skriva material tillsammans med, däribland Goldfrapp. I en artikel från januari 2010 nämner duon att de skrev en låt ihop men som aldrig blev klar. "Det var mycket trevligt att bli tillfrågad, mycket trevligt att jobba med henne...Och sen har vi inte hört var den är, så vi är lite nyfikna på att veta.", kommenterade Gregory.[29] Det visade sig dock att låten inte hamnade på albumet, som släpptes i juni samma år.
Goldfrapp har även remixat Marilyn Mansons singel "This Is the New Shit" och Lady Gagas singel "Judas".
Diskografi [redigera]
Studioalbum [redigera]
- 2000 - Felt Mountain
- 2003 - Black Cherry
- 2005 - Supernature
- 2008 - Seventh Tree
- 2010 - Head First
- 2013 - TBA
Remixalbum [redigera]
- 2006 - We Are Glitter (endast utgivet i Nordamerika)
Livealbum [redigera]
- 2004 - Wonderful Electric
- 2005 - Live 2005
- 2006 - Live in London
- 2006 - Live Session (iTunes-exklusiv)
- 2008 - iTunes Originals – Goldfrapp (iTunes-exklusiv)
- 2010 - Live: O2 Academy Bristol
Samlingsalbum [redigera]
Videoalbum [redigera]
Singlar [redigera]
| År | Titel | Album |
|---|---|---|
| 2000 | "Lovely Head" | Felt Mountain |
| "Utopia" | ||
| 2001 | "Human" | |
| "Utopia (Genetically Enriched)" | ||
| "Pilots (On a Star)"/"Lovely Head" | ||
| 2003 | "Train" | Black Cherry |
| "Strict Machine" | ||
| 2004 | "Twist" | |
| "Black Cherry" | ||
| "Strict Machine '04" | ||
| 2005 | "Ooh La La" | Supernature |
| "Number 1" | ||
| 2006 | "Ride a White Horse" | |
| "Fly Me Away" | ||
| "Satin Boys, Flaming Chic" (Begränsad upplaga) | We Are Glitter | |
| 2008 | "A&E" | Seventh Tree |
| "Happiness" | ||
| "Caravan Girl" | ||
| "Clowns" (Gratis nedladdning) | ||
| 2010 | "Rocket" | Head First |
| "Alive" | ||
| "Believer" | ||
| 2012 | "Melancholy Sky" | The Singles |
Referenser [redigera]
Källor [redigera]
- Engelskspråkiga Wikipedia: Goldfrapp, 27 december 2011
Noter [redigera]
- ^ Micallef, Ken. "Whips, Wolves, & Tricky". Yahoo!. 17 december 2000. Läst 14 juni 2007.
- ^ [a b] Flinn, Sean. "Scaling Felt Mountain". Choler Magazine. 25 januari 2002. Läst 14 juni 2007.
- ^ [a b c] Simpson, Dave. "The Friday Interview". The Guardian. 4 maj 2001. Läst 14 juni 2007.
- ^ "Once Upon a Time on Felt Mountain". Mute Records. Läst 14 juni 2007.
- ^ Phares, Heather. "Felt Mountain > Review". Allmusic. Läst 14 juni 2007.
- ^ Matt LeMay. "Felt Mountain album review". Pitchfork Media. Läst 14 juni 2007.
- ^ Sargeant, A. "Felt Mountain". Crud Magazine. September 2001. Läst 15 juni 2007.
- ^ "New Album Black Cherry". Mute Records. Läst 15 juni 2007.
- ^ Hermann, Andy. "Review of Black Cherry". PopMatters. 2 maj 2003. Läst 15 juni 2007.
- ^ [a b c] "Beats & Lust". New Beats. April 2003. Läst 15 juni 2007.
- ^ Petridis, Alexis. "Review of Black Cherry". The Guardian. 18 april 2003. Läst 15 juni 2007.
- ^ May, Wes. "Review of Black Cherry". About.com. Läst 15 juni 2007.
- ^ "Black Cherry Certified Awards". British Phonographic Industry. Läst 14 juni 2007.
- ^ Caulfield, Keith. "Ask Billboard: 'Gold'finger". Billboard. Nielsen Business Media, Inc. 3 augusti 2006. Läst 14 juni 2007.
- ^ "US Billboard Chart History". Billboard. Nielsen Business Media, Inc. Läst 14 juni 2007.
- ^ Poole, Lawrence. "Move Day 3: Goldfrapp Interview". Manchester Evening News. 8 juli 2004. Läst 14 juni 2007.
- ^ "Week 34 Chart Roundup". ChartSingles.net. 30 augusti 2005. Läst 14 juni 2007.
- ^ "Goldfrapp Radio". Goldfrapp.com. Läst 29 maj 2007.
- ^ "Certified Awards for Supernature". British Phonographic Industry. 13 januari 2006. Läst 14 juni 2007.
- ^ "2007 Grammy Award Nominations". Grammy Awards. Läst 12 juni 2007.
- ^ "Accidents & Emergency". IHeartBerlin.de. 18 december 2007. Läst 19 september 2008.
- ^ Ayers, Michael D. "Goldfrapp Quiets Down On 'Seventh Tree'". Billboard. Nielsen Business Media, Inc. 10 december 2007. Läst 21 januari 2008.
- ^ Murphy, John. "Goldfrapp - A&E (Mute)". MusicOMH.com. Läst 12 februari 2008.
- ^ Levine, Nick. "Goldfrapp: 'A&E'". Digital Spy. 11 februari 2008. Läst 12 februari 2008.
- ^ Byloo, Vincent. "We're All Idiots". Focus Magazine. 20 februari 2007. Läst 19 september 2008.
- ^ "Nominees And Winners". Grammy Awards. Läst 3 december 2010.
- ^ "Goldfrapp The Singles". mutebank.co.uk. Läst 12 januari 2012.
- ^ "Goldfrapp reveal details of new album and festival dates". metro.co.uk. 28 februari 2013. Läst 1 mars 2013.
- ^ Vozick-Levinson, Simon. "Goldfrapp dives 'Head First' into '80s pop on new album". Entertainment Weekly. 29 januari 2010. Läst 6 januari 2012.
Externa länkar [redigera]
|
||||||||||||||||||||
